Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna

Status: Avslutat
Projektnummer: V1330025
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 27 april 2019
Huvudsökande: Anna Näsholm
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: anna.nasholm@hgen.slu.se
Telefon: 018-671972
Medsökande: Karl-Ivar Kumm
Medsökande: Britt Berglund
Beviljade medel: 1 000 000 SEK

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic calculations for breeding strategies with varying proportions of sexed semen and with or without genotyping heifers in 1) herds with both purebred and crossbred dairy cows and 2) herds with only purebred dairy cows. The effects of crossbreeding and use of beef semen will be considered in the calculations. To learn about the milk producer´s view on these breeding tools and possible practical obstacles and economical considerations that may affect the implication of these tools, we will perform depth interviews and a questionnaire survey. The results from the study can be used as a basis for advisory service for a more profitable milk production.

Syftet med den planerade studien är att undersöka möjligheten att förbättra lönsamheten i svenska mjölkkobesättningar genom att använda nya avelsverktyg som könssorterad sperma och genotypning av kvigor och kombinera detta med planerad korsningsavel och användning av köttrassemin. För detta ändamål ska vi beräkna genetiskt framsteg och göra ekonomiska beräkningar för olika avelsstrategier med olika andel könssorterad sperma och med eller utan genotypning av kor i 1) besättningar med både kor av ren ras och korsningskor och 2) besättningar med enbart renrasiga kor. I beräkningarna tas hänsyn till effekter av korsningsavel och användning av köttrassemin. För att ta reda på mjölkproducenternas inställning och vilka praktiska hinder och ekonomiska överväganden som kan finnas till att använda verktygen ska vi genomföra djupintervjuer och en enkätundersökning. Resultaten kommer att ge underlag till rådgivning för en lönsammare mjölkproduktion.

I projektet är fyra avelsverktyg i fokus: könssorterad sperma, köttrassemin, genotypning av kvigor samt korsningsavel. Syftet med den inledande intervjustudien var att studera vilka åsikter, förhållningsätt, praktiska och ekonomiska hinder som mjölkproducenterna upplever. De 14 bönder som intervjuades hade alla använt något av avelverktygen. Man var positivt inställd till könssorterad sperma och köttrassemin, och nästan alla hade använt dessa, men de hade mer skilda uppfattningar om genomisk avelsvärdering och korsningsavel. Korsningsavel gav ett bättre ekonomiskt resultat än renrasavel med störst effekt när en SRB-besättning korsade in holstein: 3-5 % ökat täckningsbidrag (TB) mot 1-1,7 % för en holsteinbesättning. Vinsten med korsning var något högre för ekologisk produktion och för rotationskorsning. Könsseparerad sperma (KSS) för kvigor ökade TB med 0,5-1 %. När både KSS och genomisk avelsvärdering användes var ökningen ca 1,8 % för renrasavel och upp till 2 % för korsningsavel.

Lönsamheten i mjölkproduktionen är pressad. Den produktiva livslängden hos korna är kort, i medeltal bara ca 2,5 laktation. Detta leder till höga kostnader för uppfödning av kvigkalvar som ska ersätta de utgångna korna. Det innebär också att en hög andel av mjölkkorna i besättningen behövs för att ta fram rekryteringsdjur och följden blir en låg urvalsintensitet i aveln på besättningsnivå.

Den snabba utvecklingen av metodik för könssortering av sperma och genotypning samt genomisk avelsvärdering av unga djur ger nya möjligheter för ett förbättrat avelsarbete. Ökad säkerhet i avelsvärderingen, ökad urvalsintensitet bland kvigkalvar och snabbare avelsframsteg för hållbarhets- och produktionsegenskaper gör det möjligt att göra ett bättre urval bland kvigkalvarna i besättningen. Dessa nya metodiker samverkar. I nuläget behöver nästan alla kvigkalvar födas upp till att bli mjölkkor eftersom den s k rekryteringsgraden per år är nästan 40%. Om vi har 100 kor så föds det ca 50 kvigkalvar och av dessa behöver 40 överleva och bli dräktiga, vilket gör att de kan kalva för första gången ca 2,5 år senare. Med könssorterad sperma (som ger ca 90% kvigkalvar) skulle vi istället kunna seminera ca 60 av korna med sperma från tjurar av denna ras, resten skulle t ex kunna semineras med köttrassperma vilket gör att kalvarna växer bättre och får bättre slaktkroppar. Ett annat alternativ är de övriga 40 korna i besättningen inte är renrasiga utan korsningskor, t ex mellan SRB och holstein. Dessa kor har ofta bättre egenskaper än medeltalet av de raser man korsat med; denna effekt är ofta som mest gynnsam för fruktsamhet och livskraftsegenskaper. Deras kalvar kan dessutom vara efter köttrastjurar eftersom man ändå inte tänker rekrytera mjölkkor efter dessa. De sämsta av de renrasiga korna semineras med sperma från den andra rasen för att ersätta de korsningskor som måste slås ut. Tidig s k genomisk avelsvärdering (vilken baseras enbart på ett DNA-prov som man kan ta strax efter födseln) kan också bidra till en snabbare genetisk förbättring av besättningen. I en renrasig besättning kan man t ex tänka sig att bara de bästa kvigkalvarna (baserat på ett genomiskt avelsvärde) semineras med renrasig (könssorterad) sperma medan resten kanske inte behöver födas upp till att kalva in alls, utan slaktas tidi-gare.

I detta projekt har vi studerat dessa fyra avelsverktyg: könssorterad sperma, köttrassemin, korsningsavel och genomisk avelsvärdering och hur de kan användas tillsammans. Syftet med den inledande intervjustudien var att studera vilka åsikter, förhållningsätt, praktiska och ekonomiska hinder som mjölkproducenterna upplever. De 14 bönder som intervjuades hade alla använt något av avelverktygen. Man var positivt inställd till könssorterad sperma och köttrassemin, och nästan alla hade använt dessa, men de hade mer skilda uppfattningar om genomisk avelsvärdering och korsningsavel.

Den ekonomiska vinsten av att gå över till korsning var störst för en SRB-besättning och störst effekt erhölls vid rotationskorsning (där man varannan gång seminerar med SRB och varannan gång med holstein). Nettot (intäkter minus kostnader) ökade med ca 3 % för terminalkorsning och 5-6 % för rotationskorsning. Effekten av att gå över till korsningssystem var generellt sett större för ekologisk än för konventionell produktion. Könssorterad sperma (KSS) hade störst effekt om man bara tillämpade det på kvigor. Att använda KSS även på kor minskade effekten något men det var ändå positivt jämfört med ingen användning alls. Effekten av att använda KSS var ännu gynnsammare för korsningsalternativen, 1,4 % jämfört med som mest 0,5 % ökat netto för renrasavel.

Genomisk avelsvärdering av kvigor var ekonomiskt gynnsamt, i synnerhet i renrasalternativen där ökningen av nettot var mellan 1,1 och 1,4 %. För korsningsalternativen låg effekten på omkring 1 %. Totalt resulterade KSS tillsammans med genotypning i en ökning av nettot med som mest 1,8 % för renrasavel och 2,0 % för korsningalternativen.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Strongylus vulgaris: Alternativa metoder till läkemedel för kontroll av parasitsmitta
Eva Tydén, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-18-47-389 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Resistance to anthelmintic drugs is a threat to equine welfare. Like antibiotics, is restrictive use of anthelmintics necessary to retain their effectivity. Thus, targeted selective treatment, based on individual deworming, was introduced a decade ago. However, we have shown that the prevalence of, …

Läs mer

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Mot ett miljövänligt svenskt lantbruk
Magdalena Bieroza

Projektnummer: O-16-23-749 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Swedish farmers, advisors, authorities and researchers are working together towards the same goal of Zero Eutrophication by reducing losses of nutrients and sediment from agricultural land to streams, lakes and the Baltic Sea. The Focus on Phosphorus project was carried out to test measures of …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer

Utvärdering av funktion och ekonomi för alternativa golvlösningar i nötkreatursstall
Christer Bergsten

Projektnummer: O-18-20-161 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött
Mjölk

We aim to continue an ongoing study to increase knowledge of cattle locomotion on different floors, how they work in practice and what the long term consequences are for welfare and for farmers´ economy. For that purpose advanced biomechanical methods will be used to assess dairy cows´ …

Läs mer

Halva ytan bearbetas - odlingssystem med radhackning, bandsådd, bandsprutning och mellangrödor
Göran Bergkvist

Projektnummer: O-17-20-958 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We want to develop a high-yielding cropping systems where the need for tillage and herbicides is greatly reduced compared with current conventional farming systems. The cropping system include, cultivation with wide row spacing, strip sowing and band spraying, combined with the use of subsidiary …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress