Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna

Status: Avslutat
Projektnummer: V1330025
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 27 april 2019
Huvudsökande: Anna Näsholm
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: anna.nasholm@hgen.slu.se
Telefon: 018-671972
Medsökande: Karl-Ivar Kumm
Medsökande: Britt Berglund
Beviljade medel: 1 000 000 SEK

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic calculations for breeding strategies with varying proportions of sexed semen and with or without genotyping heifers in 1) herds with both purebred and crossbred dairy cows and 2) herds with only purebred dairy cows. The effects of crossbreeding and use of beef semen will be considered in the calculations. To learn about the milk producer´s view on these breeding tools and possible practical obstacles and economical considerations that may affect the implication of these tools, we will perform depth interviews and a questionnaire survey. The results from the study can be used as a basis for advisory service for a more profitable milk production.

Syftet med den planerade studien är att undersöka möjligheten att förbättra lönsamheten i svenska mjölkkobesättningar genom att använda nya avelsverktyg som könssorterad sperma och genotypning av kvigor och kombinera detta med planerad korsningsavel och användning av köttrassemin. För detta ändamål ska vi beräkna genetiskt framsteg och göra ekonomiska beräkningar för olika avelsstrategier med olika andel könssorterad sperma och med eller utan genotypning av kor i 1) besättningar med både kor av ren ras och korsningskor och 2) besättningar med enbart renrasiga kor. I beräkningarna tas hänsyn till effekter av korsningsavel och användning av köttrassemin. För att ta reda på mjölkproducenternas inställning och vilka praktiska hinder och ekonomiska överväganden som kan finnas till att använda verktygen ska vi genomföra djupintervjuer och en enkätundersökning. Resultaten kommer att ge underlag till rådgivning för en lönsammare mjölkproduktion.

I projektet är fyra avelsverktyg i fokus: könssorterad sperma, köttrassemin, genotypning av kvigor samt korsningsavel. Syftet med den inledande intervjustudien var att studera vilka åsikter, förhållningsätt, praktiska och ekonomiska hinder som mjölkproducenterna upplever. De 14 bönder som intervjuades hade alla använt något av avelverktygen. Man var positivt inställd till könssorterad sperma och köttrassemin, och nästan alla hade använt dessa, men de hade mer skilda uppfattningar om genomisk avelsvärdering och korsningsavel. Korsningsavel gav ett bättre ekonomiskt resultat än renrasavel med störst effekt när en SRB-besättning korsade in holstein: 3-5 % ökat täckningsbidrag (TB) mot 1-1,7 % för en holsteinbesättning. Vinsten med korsning var något högre för ekologisk produktion och för rotationskorsning. Könsseparerad sperma (KSS) för kvigor ökade TB med 0,5-1 %. När både KSS och genomisk avelsvärdering användes var ökningen ca 1,8 % för renrasavel och upp till 2 % för korsningsavel.

Lönsamheten i mjölkproduktionen är pressad. Den produktiva livslängden hos korna är kort, i medeltal bara ca 2,5 laktation. Detta leder till höga kostnader för uppfödning av kvigkalvar som ska ersätta de utgångna korna. Det innebär också att en hög andel av mjölkkorna i besättningen behövs för att ta fram rekryteringsdjur och följden blir en låg urvalsintensitet i aveln på besättningsnivå.

Den snabba utvecklingen av metodik för könssortering av sperma och genotypning samt genomisk avelsvärdering av unga djur ger nya möjligheter för ett förbättrat avelsarbete. Ökad säkerhet i avelsvärderingen, ökad urvalsintensitet bland kvigkalvar och snabbare avelsframsteg för hållbarhets- och produktionsegenskaper gör det möjligt att göra ett bättre urval bland kvigkalvarna i besättningen. Dessa nya metodiker samverkar. I nuläget behöver nästan alla kvigkalvar födas upp till att bli mjölkkor eftersom den s k rekryteringsgraden per år är nästan 40%. Om vi har 100 kor så föds det ca 50 kvigkalvar och av dessa behöver 40 överleva och bli dräktiga, vilket gör att de kan kalva för första gången ca 2,5 år senare. Med könssorterad sperma (som ger ca 90% kvigkalvar) skulle vi istället kunna seminera ca 60 av korna med sperma från tjurar av denna ras, resten skulle t ex kunna semineras med köttrassperma vilket gör att kalvarna växer bättre och får bättre slaktkroppar. Ett annat alternativ är de övriga 40 korna i besättningen inte är renrasiga utan korsningskor, t ex mellan SRB och holstein. Dessa kor har ofta bättre egenskaper än medeltalet av de raser man korsat med; denna effekt är ofta som mest gynnsam för fruktsamhet och livskraftsegenskaper. Deras kalvar kan dessutom vara efter köttrastjurar eftersom man ändå inte tänker rekrytera mjölkkor efter dessa. De sämsta av de renrasiga korna semineras med sperma från den andra rasen för att ersätta de korsningskor som måste slås ut. Tidig s k genomisk avelsvärdering (vilken baseras enbart på ett DNA-prov som man kan ta strax efter födseln) kan också bidra till en snabbare genetisk förbättring av besättningen. I en renrasig besättning kan man t ex tänka sig att bara de bästa kvigkalvarna (baserat på ett genomiskt avelsvärde) semineras med renrasig (könssorterad) sperma medan resten kanske inte behöver födas upp till att kalva in alls, utan slaktas tidi-gare.

I detta projekt har vi studerat dessa fyra avelsverktyg: könssorterad sperma, köttrassemin, korsningsavel och genomisk avelsvärdering och hur de kan användas tillsammans. Syftet med den inledande intervjustudien var att studera vilka åsikter, förhållningsätt, praktiska och ekonomiska hinder som mjölkproducenterna upplever. De 14 bönder som intervjuades hade alla använt något av avelverktygen. Man var positivt inställd till könssorterad sperma och köttrassemin, och nästan alla hade använt dessa, men de hade mer skilda uppfattningar om genomisk avelsvärdering och korsningsavel.

Den ekonomiska vinsten av att gå över till korsning var störst för en SRB-besättning och störst effekt erhölls vid rotationskorsning (där man varannan gång seminerar med SRB och varannan gång med holstein). Nettot (intäkter minus kostnader) ökade med ca 3 % för terminalkorsning och 5-6 % för rotationskorsning. Effekten av att gå över till korsningssystem var generellt sett större för ekologisk än för konventionell produktion. Könssorterad sperma (KSS) hade störst effekt om man bara tillämpade det på kvigor. Att använda KSS även på kor minskade effekten något men det var ändå positivt jämfört med ingen användning alls. Effekten av att använda KSS var ännu gynnsammare för korsningsalternativen, 1,4 % jämfört med som mest 0,5 % ökat netto för renrasavel.

Genomisk avelsvärdering av kvigor var ekonomiskt gynnsamt, i synnerhet i renrasalternativen där ökningen av nettot var mellan 1,1 och 1,4 %. För korsningsalternativen låg effekten på omkring 1 %. Totalt resulterade KSS tillsammans med genotypning i en ökning av nettot med som mest 1,8 % för renrasavel och 2,0 % för korsningalternativen.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Benzimidazolresistens hos hästens spolmask
Eva Tydén, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1147027 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 5 december 2016

Hästens spolmask är den mest patogena parasiten hos föl och yngre hästar. I Sverige och i flera andra länder har spolmasken utvecklat resistens mot makrocykliska laktoner (ex Ivermektin). Sammantaget har det här projektet utvecklat två metoder för tidig detektion av benzimidazolresistens. För det …

Läs mer

Räkna med vall – ekonomi och miljöeffekter av vall i spannmålsdominerade växtföljder
Pernilla Tidåker, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB

Projektnummer: H1333202 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 november 2016

Grass/clover in crop sequences increases the yield of subsequent crops, decreases nutrient leaching and increases carbon sequestration. However, ley is often substituted with other crops as fodder or as substrate for biogas production. Profitability is a prerequisite for the farmer to introduce …

Läs mer

Drivkrafter för lönsam grisproduktion i Sverige
Helena Hansson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1146009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 november 2016

Det övergripande syftet var att presentera en plan över hur lantbruksföretag med grisproduktion kan använda sina resurser bättre, öka sina intäkter och bli mer lönsamma. Vi gjorde detta genom tre delstudier där vi undersökte olika aspekter av lönsamhet och resurseffektivitet. Bakgrunden till …

Läs mer

Spridningsvägar för kemiska bekämpningsmedel till ytvatten
Jenny Kreuger, SLU

Projektnummer: H1133108 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 oktober 2016

Det finns fortfarande kunskapsluckor i Sverige kring vilka/vilken av de olika transportvägarna för bekämpningsmedel till vattendragen som har störst betydelse. Förbättrade kunskaper är nödvändiga för att identifiera och implementera lämpliga och kostnadseffektiva motåtgärder. I den här studien …

Läs mer

Epidemiologi och kontroll av vetedvärgvirus
Anders Kvarnheden, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1133221 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2016

Vetedvärgsjuka är ett återkommande problem, och för att hålla sjukdomen under kontroll är det viktigt med förbättrade kunskaper om dess epidemiologi och tillförlitliga prognoser. I projektet har vi kunnat bekräfta att rajgräs utgör en potentiell smittkälla för vetedvärgvirus (WDV) som orsakar …

Läs mer

Mer närodlat och lägre kväve-emission genom sänkt proteininnehåll i fodret och utnyttjande av slaktgrisars förmåga till kompensatorisk tillväxt
Leif Göransson, SLU

Projektnummer: H1250010 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 september 2016

In modern pig production profitability, meat quality, animal welfare and low nitrogen-emission are highly valued. The amino acid requirements of slaughter pigs, except for the first limiting ones, are not very well investigated and accordingly high safety margins for protein are applied. Our first …

Läs mer

Betstämning av rotdjup i spannmålsgrödor med kvantitativ PCR- teknik.
Ulf Axelson, Hushållningssällskapet Skaraborg

Projektnummer: H1333238 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 september 2016

In studies of root development in crops has so far the most common method included technics with washing soil from the roots. The aim of this project is to test a method based on quantitative PCR technique to describe root development with respect to rooting depth and root mass and also compare …

Läs mer

Peptider och proteiner – bekämpning av nya missbrukspreparat inom hästsporten
Mikael Hedeland, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1347097 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 september 2016

The abuse of peptide- and protein-based substances has emerged as a new problem in horse racing. Examples are cobratoxin and dermorphin for pain relief, erythropoietin (EPO) for enhanced oxygen transport, and growth stimulating peptides of different kind. The use of this type of substances creates …

Läs mer

Mjölkkornas välbefinnande i automatiska mjölkningssystem
Hans Wiktorsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130020 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 23 september 2016

Sammanfattning saknas

Läs mer

TALA SMAK- Matfågel 2015
Lotta Waldenstedt, Svensk Fågel Service AB

Projektnummer: R-15-43-375 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 september 2016

Flavour Speak Poultry 2015 ' is part of the mainproject Tala Smak (TS) that provides a basis for a cross-border gastronomic language. The overall purpose is to validate and refine the methodology for describing food, which means that more people can understand, appreciate, and talk about the food …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev