Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna

Status: Avslutat
Projektnummer: V1330025
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 27 april 2019
Huvudsökande: Anna Näsholm
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: anna.nasholm@hgen.slu.se
Telefon: 018-671972
Medsökande: Karl-Ivar Kumm
Medsökande: Britt Berglund
Beviljade medel: 1 000 000 SEK

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic calculations for breeding strategies with varying proportions of sexed semen and with or without genotyping heifers in 1) herds with both purebred and crossbred dairy cows and 2) herds with only purebred dairy cows. The effects of crossbreeding and use of beef semen will be considered in the calculations. To learn about the milk producer´s view on these breeding tools and possible practical obstacles and economical considerations that may affect the implication of these tools, we will perform depth interviews and a questionnaire survey. The results from the study can be used as a basis for advisory service for a more profitable milk production.

Syftet med den planerade studien är att undersöka möjligheten att förbättra lönsamheten i svenska mjölkkobesättningar genom att använda nya avelsverktyg som könssorterad sperma och genotypning av kvigor och kombinera detta med planerad korsningsavel och användning av köttrassemin. För detta ändamål ska vi beräkna genetiskt framsteg och göra ekonomiska beräkningar för olika avelsstrategier med olika andel könssorterad sperma och med eller utan genotypning av kor i 1) besättningar med både kor av ren ras och korsningskor och 2) besättningar med enbart renrasiga kor. I beräkningarna tas hänsyn till effekter av korsningsavel och användning av köttrassemin. För att ta reda på mjölkproducenternas inställning och vilka praktiska hinder och ekonomiska överväganden som kan finnas till att använda verktygen ska vi genomföra djupintervjuer och en enkätundersökning. Resultaten kommer att ge underlag till rådgivning för en lönsammare mjölkproduktion.

I projektet är fyra avelsverktyg i fokus: könssorterad sperma, köttrassemin, genotypning av kvigor samt korsningsavel. Syftet med den inledande intervjustudien var att studera vilka åsikter, förhållningsätt, praktiska och ekonomiska hinder som mjölkproducenterna upplever. De 14 bönder som intervjuades hade alla använt något av avelverktygen. Man var positivt inställd till könssorterad sperma och köttrassemin, och nästan alla hade använt dessa, men de hade mer skilda uppfattningar om genomisk avelsvärdering och korsningsavel. Korsningsavel gav ett bättre ekonomiskt resultat än renrasavel med störst effekt när en SRB-besättning korsade in holstein: 3-5 % ökat täckningsbidrag (TB) mot 1-1,7 % för en holsteinbesättning. Vinsten med korsning var något högre för ekologisk produktion och för rotationskorsning. Könsseparerad sperma (KSS) för kvigor ökade TB med 0,5-1 %. När både KSS och genomisk avelsvärdering användes var ökningen ca 1,8 % för renrasavel och upp till 2 % för korsningsavel.

Lönsamheten i mjölkproduktionen är pressad. Den produktiva livslängden hos korna är kort, i medeltal bara ca 2,5 laktation. Detta leder till höga kostnader för uppfödning av kvigkalvar som ska ersätta de utgångna korna. Det innebär också att en hög andel av mjölkkorna i besättningen behövs för att ta fram rekryteringsdjur och följden blir en låg urvalsintensitet i aveln på besättningsnivå.

Den snabba utvecklingen av metodik för könssortering av sperma och genotypning samt genomisk avelsvärdering av unga djur ger nya möjligheter för ett förbättrat avelsarbete. Ökad säkerhet i avelsvärderingen, ökad urvalsintensitet bland kvigkalvar och snabbare avelsframsteg för hållbarhets- och produktionsegenskaper gör det möjligt att göra ett bättre urval bland kvigkalvarna i besättningen. Dessa nya metodiker samverkar. I nuläget behöver nästan alla kvigkalvar födas upp till att bli mjölkkor eftersom den s k rekryteringsgraden per år är nästan 40%. Om vi har 100 kor så föds det ca 50 kvigkalvar och av dessa behöver 40 överleva och bli dräktiga, vilket gör att de kan kalva för första gången ca 2,5 år senare. Med könssorterad sperma (som ger ca 90% kvigkalvar) skulle vi istället kunna seminera ca 60 av korna med sperma från tjurar av denna ras, resten skulle t ex kunna semineras med köttrassperma vilket gör att kalvarna växer bättre och får bättre slaktkroppar. Ett annat alternativ är de övriga 40 korna i besättningen inte är renrasiga utan korsningskor, t ex mellan SRB och holstein. Dessa kor har ofta bättre egenskaper än medeltalet av de raser man korsat med; denna effekt är ofta som mest gynnsam för fruktsamhet och livskraftsegenskaper. Deras kalvar kan dessutom vara efter köttrastjurar eftersom man ändå inte tänker rekrytera mjölkkor efter dessa. De sämsta av de renrasiga korna semineras med sperma från den andra rasen för att ersätta de korsningskor som måste slås ut. Tidig s k genomisk avelsvärdering (vilken baseras enbart på ett DNA-prov som man kan ta strax efter födseln) kan också bidra till en snabbare genetisk förbättring av besättningen. I en renrasig besättning kan man t ex tänka sig att bara de bästa kvigkalvarna (baserat på ett genomiskt avelsvärde) semineras med renrasig (könssorterad) sperma medan resten kanske inte behöver födas upp till att kalva in alls, utan slaktas tidi-gare.

I detta projekt har vi studerat dessa fyra avelsverktyg: könssorterad sperma, köttrassemin, korsningsavel och genomisk avelsvärdering och hur de kan användas tillsammans. Syftet med den inledande intervjustudien var att studera vilka åsikter, förhållningsätt, praktiska och ekonomiska hinder som mjölkproducenterna upplever. De 14 bönder som intervjuades hade alla använt något av avelverktygen. Man var positivt inställd till könssorterad sperma och köttrassemin, och nästan alla hade använt dessa, men de hade mer skilda uppfattningar om genomisk avelsvärdering och korsningsavel.

Den ekonomiska vinsten av att gå över till korsning var störst för en SRB-besättning och störst effekt erhölls vid rotationskorsning (där man varannan gång seminerar med SRB och varannan gång med holstein). Nettot (intäkter minus kostnader) ökade med ca 3 % för terminalkorsning och 5-6 % för rotationskorsning. Effekten av att gå över till korsningssystem var generellt sett större för ekologisk än för konventionell produktion. Könssorterad sperma (KSS) hade störst effekt om man bara tillämpade det på kvigor. Att använda KSS även på kor minskade effekten något men det var ändå positivt jämfört med ingen användning alls. Effekten av att använda KSS var ännu gynnsammare för korsningsalternativen, 1,4 % jämfört med som mest 0,5 % ökat netto för renrasavel.

Genomisk avelsvärdering av kvigor var ekonomiskt gynnsamt, i synnerhet i renrasalternativen där ökningen av nettot var mellan 1,1 och 1,4 %. För korsningsalternativen låg effekten på omkring 1 %. Totalt resulterade KSS tillsammans med genotypning i en ökning av nettot med som mest 1,8 % för renrasavel och 2,0 % för korsningalternativen.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) växtskydd 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapets Service AB

Projektnummer: S-18-60-001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

In order to achieve high yield with high quality a controlled effort with plant protection products is required, an important tool for keeping the crop free from diseases that both decrease yield and lower the payment-based level of the harvest at delivery as well as improves quality storage of the …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) ogräs 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

Weed competes with the crop for light, water and nutrients. Competition for resources can cause crop losses which in some cases can be significant, as well as provide a crop of poorer quality. It is therefore important to develop strategies that keep weeds at a reasonable level. Not keeping the …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) odlingsmaterial 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

Choosing the right variety (ies) for your soils, places, crop sequences, cultivation goals, etc., etc. are fundamental to being able to achieve success with your cultivation. It is also necessary to know which cultivation measures individual varieties requires to achieve the desired results under …

Läs mer

Frihet från smittsamma sjukdomar hos nöt - vägen till bättre hälsa, produktion och resistensläge
Björn Bengtsson,

Projektnummer: O-15-20-330 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 januari 2020

Kött
Mjölk

This project investigates the impact of infections with bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine corona virus (BCV) in dairy herds on overall disease burden in the herd, usage of antibiotics, prevalence of antibiotic resistances and herd productivity. The aim is to document the …

Läs mer

Test av belastningsfördelning på underlag med olika mjukhetsgrad och spaltöppningar för nötkreatur
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-16-20-781 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Kött
Mjölk

The purpose of the project is to measure pressure distribution of cattle claws on solid and slatted floors with varying softness and slot openings. The aim is to produce recommendations for the design of floors for cattle that better meet animal welfare requirements. Floor tests will be made using …

Läs mer

Lönsamheten för odling på marginalmarker
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-16-21-775 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Växtodling
Energi & biomassa

In Sweden, thousands of hectares of agricultural land are not being actively used for agricultural production. Some
reasons are small and irregular-shaped fields, low soil fertility, distant fields, etc. These so-called marginal fields are
often non-profitable and they may be abandoned in the …

Läs mer

Hur stödjer vi bäst implementering av innovationer i lantbruket - exemplet Yara N-sensor
Magnus Ljung

Projektnummer: O-16-21-763 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2019

Växtodling

The aim of this project is to take different actors perspectives in describing the process through which Yara N-sensor went from a decision support system used by a few early adopters to a well-known sensor used by extension services and authorities as a base for fertilisation recommendations …

Läs mer

Utvärdering av differentierade somatiska celler som verktyg för förbättrad juverhälsoutvärdering.
Fredrik Westerberg, Eurofins Steins Laboratorium

Projektnummer: R-18-26-012 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 december 2019

Swedish milk needs to be more internationally competitive. To achieve this objective costs related to production need to decrease at the same time as customer perceived values are strengthened and more clearly communicated. Lowering the incidence of mastitis reduces the production cost for farmers. …

Läs mer

Ny teknik för grobarhetsbedömning av spannmål
Thomas Börjesson

Projektnummer: O-15-20-576 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In this project we intend to study different methods to objectively monitor the germination of seeds. In the project we will both study cereal seeds and malting barley. The methods that we intend to compare are isothermal calorimetry and two image analysis systems. One of the systems is well …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev