Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | H1333178 |
Kategori: | Research program | Crop production |
Ansökningsår: | 2013 |
Datum för slutrapport: | 20 december 2017 |
Huvudsökande: | Per Ståhl |
Organisation: | Hushållningssällskapet Östergötland |
E-postadress: | per.stahl@hush.se |
Telefon: | 013-355300 |
Medsökande: | Ann Charlotte Wallenhammar |
Medsökande: | Maria Stenberg |
Inter-row hoeing is an interesting alternative for weed control in organic and also in conventional agriculture for decreased use of herbicides. In an on-going project financed by SLF, “Climate robust cropping systems with inter-row hoeing against perennial and annual weeds in cereals” (SLF H1160130), the results showed possibilities to improve the production technique. Broadening of the row on 50 cm row spacing gave higher yield. This project will focus on the possibilities of increasing the yield on 25 cm row spacing by broadening the row. Broadening of the row gives a higher intra-row weed competition in the space that is not hoed. The cropping sustainability increases because of less risk of attacks by snow mold and less risk of hoeing damage within the row. If the row is broadened up to 25 cm there is a possibility to compare the effect of spreading the seed over the hole surface with dropping on 12.5 or 25 cm row spacing with thin rows.
Radhackning är ett intressant alternativ till ogräsbekämpning inom både ekologisk och konventionell växtproduktion för minskad användning av kemiska bekämpningsmedel. I ett pågående SLF-finansierat projekt, ”Klimatrobusta odlingssystem med radhackning mot rot- och fröogräs i stråsäd” (H1160130), har resultaten med olika raduppbyggnad indikerat möjligheter att utveckla odlingstekniken ytterligare. En breddning av raden gav högre skörd på 50 cm radavstånd. I detta projekt avser vi att undersöka om en breddning av raden skulle kunna öka skörden på 25 cm radavstånd. Breddningen av raden ger en högre ogräskonkurrens i den yta som inte hackas och odlingssäkerheten höjs genom att grödan blir mindre känslig för snömögelangrepp och risken för att hacka upp raden minskar. Genom att bredda raden ända upp till 25 cm kan vi jämföra vad en spridning av utsädet över hela ytan kan ge för effekt jämfört med odling på 12,5 cm respektive 25 cm radavstånd med smala rader.
Effekter av såradens bredd vid 25 cm radavstånd på etablering, skörd och ogräs undersöktes i vårvete och höstvete, och jämfördes med en normal rad (2 cm) vid 12,5 cm radavstånd. De olika såradsbredderna som undersöktes var 2, 7, 15 och 25 cm. I vårvete gav 7 cm och 25 cm breda rader samma skörd som normal rad vid 12,5 cm radavstånd, och högre skörd än normal rad vid 25 cm radavstånd. Proteinhalten var högst vid normal och 7 cm bred rad på 25 radavstånd. I höstvete har en breddning av raden till 7 cm inte höjt skörden jämfört med normal rad. Radhackning har haft en skördehöjande effekt och gett högre proteinhalter vid höga ogräsmängder i höstvete. Andelen radhackad yta förklarar skillnaderna i ogräseffekt mellan radbredder. De bredare raderna hade inte bättre ogräskonkurrens jämfört med normal sårad. Vid svag etablering och liten ogräsmängd var skörden högre vid 12,5 cm och de bredaste raderna (15 cm och 25 cm) på 25 cm radavstånd, jämfört med normal rad vid 25 cm radavstånd.
I projektet undersöktes effekten av att bredda raden på 25 cm radavstånd i höstvete och vårvete. Normal sårad (2 cm) vid 12,5 cm radavstånd har jämförts med 25 cm radavstånd med normal sårad och bredare sårader; 7, 15 eller 25 cm (förkortas i texten till 12,5 cm-2, 25 cm-2, 25cm-7, 25 cm/15 och 25 cm/25). 12 fältförsök genomfördes på ekologisk mark under 2014-2016 och gödslades med organiska gödselmedel. I 12,5 cm/2 och 25 cm/25 användes endast ogräsharvning som ogräsbekämpning. I övriga led utfördes radhackning behovsanpassat (1-2 ggr). I leden med breddad sårad gick gåsfoten intill raden och i de normala såraderna ca 2,5 cm från raden. Vid behov utfördes blindharvning på hela försöksytan.
Resultaten skiljer något mellan höstvete och vårvete. I vårvete var skördenivån hög med i genomsnitt för alla 6 försök, 4955 kg/ha. Högst skörd hade 12,5 cm/2, 25 cm/7 och 25 cm/25. Skörden var 4 % högre i 25 cm/7 jämfört med 25 cm/2. Proteinhalten var ca 0,4 % högre i 25 cm/2 och 25 cm/7 jämfört med övriga led. Beståndet varierade med en sämre etablering 2014 jämfört med 2015, men antal ax/m2 var jämförbara båda åren. I vårvete var små skillnaderna små i antal kärnor/ax och tusenkornvikt.
I höstvete gav en breddad sårad till 7 cm inte någon skördeökning jämfört med en normal rad, vilket troligen beror på höstvetes bestockningsförmåga så att 7 cm bredd inte behövs vid 25 cm radavstånd i höstvete. De båda skördeåren skiljer sig åt, och 2015 var bestånden fina och ogräsmängderna höga, vilket resulterade i 10-13 % skördeökning i de radhackade leden; 25 cm/2, 25 cm/7 och 25 cm/15. Skördeskillnaden och en något högre proteinhalt gav ett signifikant högre kväveupptag i dessa led. Under 2016 blev etableringen betydligt sämre beroende på torrt och grovt bruk vilket drabbade framförallt leden med 25 cm radavstånd. Ledet på 12,5 cm såddes med en bearbetande och återpackande såmaskin vilket förbättrade etableringen. Ogrästrycket var lågt 2016 vilket gjorde att radhackningen inte gav någon skördeökning. Högst skörd gav 12,5 cm/2 och leden med jämnast fördelning av plantorna vid 25 cm radavstånd (25 cm/15 och 25 cm/25). Det skedde en stor kompensation i de svagt etablerade bestånden fram till skörd. Plantantalet på hösten var ca 45 % av sått bestånd, vid axräkning ca 65 % och skörden ca 90 % jämfört med axantalet på 12,5 cm/2. Under båda åren byggdes skörden i leden på 25 cm radavstånd i större utsträckning av högre tusenkornvikt och fler kärnor per ax jämfört med 12,5 cm.
I de fyra försöken med de högsta ogräsmängderna > 500 gram/m2 var tydlig skördeeffekten av radhackning tydlig. Den parameter som förklarar ogräseffekten bäst är andelen hackad yta. Lägst ogräsmängder fanns i 25 cm/2 och, 25 cm/7. I 25 cm/15 var ogräsmängden högre och kan relateras väl med andelen hackad yta. Vi hittar inga stöd i resultaten för att en breddad rad minskar mängden ogräs jämfört med en normal sårad.
Slutsatser
• Vårvete på 25 cm radavstånd bör odlas med 7 cm bred sårad. Det ger samma skörd och högre proteinhalt än odling på 12,5 cm radavstånd med normal sårad.
• I höstvete finns ingen skördeskillnad mellan normal rad och 7 cm bred sårad vid 25 cm radavstånd.
• Radhackningens skördeeffekt beror på ogrästrycket. Störst hackad yta (25 cm/2 och 25 cm/7) ger bäst ogräseffekt vid höga ogrästryck. En breddad rad ger inte bättre ogräskonkurrens.
• Vid lågt ogrästryck gav sådd på 12,5 cm radavstånd och de bredaste såraderna vid 25 cm radavstånd högst skörd, speciellt vid dåliga etableringsbetingelser.
• Radhackade led har en högre proteinhalt jämfört med övriga.
• I höstvete visar resultaten vid 25 cm radavstånd att skörden byggs i större utsträckning på antal kärnor per ax och tusenkornvikt jämfört med 12,5 cm radavstånd med jämnt fördelade plantor.
I vårvete har antalet ax större betydelse. Inga skillnader fanns i antal kärnor per ax och tusenkornvikt.
Projektnummer: O-20-20-475 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
This interdisciplinary project examines how Swedish dairy farmers, given different types of policy instruments, are affected by the ongoing structural transformation in the primary production. The study will improve our understanding about how the ongoing structural change affects profitability in …
Läs merProjektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …
Läs merProjektnummer: O-21-20-626 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
In modern large-scale pig production, first-rate hygienic conditions are necessary to avoid outbreaks of diseases and promote and maintain a good biosecurity, However, evaluation of pen hygiene is highly subjective. The project aims to adapt and evaluate a new method for the standardised measure of …
Läs merProjektnummer: H-21-47-631 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
While the equine sector in Sweden and Norway provides leisure activities, entertainment and employment for many people of all ages, these come with associated negative effects. Studies of the environmental impacts caused by the sector show that nutrient leakage from manure piles, paddocks and …
Läs merProjektnummer: H-21-47-653 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
The aim of the project is to characterize genomic diversity and inbreeding, within and between Nordic native horse breeds, with special focus on the Norwegian and Swedish breeds. For this we will use whole genome sequencing of individual and pooled DNA samples. Genomic characterization is an …
Läs merProjektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …
Läs merProjektnummer: JTI-21-83-613 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
For a sustainable food production, the plant nutrients in the food we consume need to be redirected back to agricultural land. Ammonia sanitization is rather new but simple and scalable technology to sanitize waste fractions and have been implemented for decentralized reuse of source separated …
Läs merProjektnummer: R-21-47-575 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
Decreasing population sizes and risk of accumulation of inbreeding is a challenge for the national Norwegian horse breeds; the Dole, the Fjord and the Nordland/Lyngen. The average breed-specific reduction in covered mares is between 37% and 45%, when comparing the years 2000 to 2009 to the years …
Läs merProjektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …
Projektnummer: O-20-20-472 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
Cereal production is limited by many different factors. Leaf diseases are often well known, while diseases on roots are more difficult to identify. Root diseases are often caused by oomycetes, fungus-like microorganisms that live for years in soil and on old root debris, parasitizing the roots of …
Läs mer