Ontogenetiska och genetiska effekter på innehållet av hälsobefrämjande ämnen i svarta vinbär

Sammanfattning av slutrapport
Projektet har resulterat i effektiva metoder för analys av ett brett spektrum av polyfenoler i svarta vinbärs knoppar, blad och bär. Högst totalfenolinnehåll fanns i blad, därnäst knoppar och sedan bär. Totalt 23 olika fenoliska komponenter fanns i knopparna medan bär och blad innehöll 22 olika komponenter. Halten av enskilda polyfenoler varierar både beroende på sort och beroende på var sorten odlas. Högst totalfenolhalt och högst askorbinsyrainnehåll fanns i bär som samlats in på Balsgård jämfört med de bär som samlats in i Öjebyn. Också för flertalet av de enskilda polyfenolerna erhölls högst värde i bär som samlats in på Balsgård. Många faktorer kan ha bidragit till de erhållna resultaten såsom sorternas klimatanpassning, edafiska faktorer och tillgänglig växtnäring. Den ökade kunskapen som detta projekt bidragit med ökar möjligheterna till produktion av specifka produkter med högt innehåll av olika fenoliska komponenter där olika delar av grödan (frukt/bär/blad) kan användas.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Projektet har bidragit till kompetensuppbyggnad och resulterat i ny kunskap kring svarta vinbär av omedelbar betydelse för odlare, konsumenter, livsmedelsindustri, växtförädlare och forskare. Dessutom har nya tekniker och metoder för analyser av olika fenoliska komponenter utvecklats och använts inom projektet som är av betydelse för framtida ytterligare forskning och utvecklingsprojekt för en vidare utveckling av odling av svarta vinbär för specifika ändamål.

Odling av svarta vinbär kan med fördel ske både i norra och södra Sverige om klimatanpassat växtmaterial används. Såväl sort som årsmån och lokalitet påverkar emellertid innehållet av olika bioaktiva ämnen i svarta vinbär, där sorten har mycket stor betydelse. Genom ett kombinerat val av odlingplats och sortmaterial ökar emellertid möjligheten till produktion av olika komponenter av svarta vinbär, såsom blad, bär och knopp, med olika specifika egenskaper för olika produkter.

Generellt hade svarta vinbär som odlats i södra Sverige (på Balsgård) något högre innehåll av askorbinsyra och totalfenoler jämfört med svarta vinbär som odlats i norra Sverige (på Öjebyn) även om det omvända var giltigt för enskilda sorter. När det gäller innehållet av enskilda fenoler är bilden inte lika entydig även om de flesta undersökta ämnena förekom i högst halt i bär som odlats i södra Sverige.

Bladen hos svarta vinbär en den delen av busken som innehåller högst totalmängd av fenoler, därefter kommer knopparna och sedan bären. Möjligheterna att använda olika delar av busken för olika ändamål är därmed uppenbar. Totalt sett innehåller svarta vinbärsbusken ett mycket högt antal olika fenoliska komopnenter. Störst antal olika fenoliska komponenter hittades i knopparna (23 st) medan både blad och bär innehöll 22 olika komponenter. Mängderna av de olika komponenterna varierade dock mellan de olika delarna.

Blad av olika ålder på svarta vinbärsbuskar cisade sig också skilja i mängd och sammansättning av olika fenoliska komponenter. Även knoppar i olika stadier varierade i sammansättning av fenoler. Den funna variationen beroende på sort, var busken odlas, beroende av vilken del som undersöks och ålder på den specifika växtdelen komplicerar på olika sätt förståelsen och användingen samt möjlighten att producera exakt vad som efterfrågas men samtidigt ger det stora möjligheter att modellera och förstå hur specifika fenoliska komponenter kan produceras i ett växtmaterial.

Den stora variationen i innehåll av totalfenoler i bladen i de undersökta växtförädlingspopulationerna visar att det finns goda möjligheter att genom långsiktig växtförädling påverka innehållet av hälsobefrämjande ämnen hos nya sorter enbart genom selektion och med utnyttjande av redan tillgängliga växtgenetiska resurser! De mestadels negativa samband som detekterats mellan olika bladsjukdomar och enskilda polyfenoler (förutom kaempferol malonyl glukosid) innebär att ökad halt hälsobefrämjande polyfenoler i bladen också torde innebära en generellt ökad resistens mot bladsjukdomar.

Sammanfattningsvis visar resultaten från projektet på stora möjligheter att använda redan existerande svart vinbärsmaterial på Balsgård för förädling av framtida sorter med en önskad sammansättning av fenoliska komponenter, där dessa komponenter också kan bidra med resistens mot bladsjukdomar. Vidare visar variationen mellan olika genotyper, odlingsplatser, delar av buskarna och ålder på blad och knoppar på stora möjligheter att förädla för och producera önskade komponenter genom en rätt kombination av sort och odlingsplats samt av val av delar av busken. Eventuellt intressanta produkter och/eller komponenter behöver definieras och framtida arbete optimeras mot såväl det ekonomiska som kvalitetsmässiga utbytet av kulturen