Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Optimal placering av motåtgärder på gårdsskala – möjligheter och begränsningar

Status: Avslutat
Projektnummer: H1333066
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 23 juni 2015
Huvudsökande: Faruk Djodjic
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: faruk.djodjic@slu.se
Telefon: 018-673136
Medsökande: Helena Elmquist
Beviljade medel: 1 054 000 SEK

Optimally positioned measures (eg buffer zones, wetlands, ponds, etc.) in high-risk areas where incoming nutrient levels are high, are also cost-effective. In this project, we want to use and apply farmers' knowledge, where farmers themselves make an inventory of risk on their farms, based on experience, observations and field surveys, through the cooperation of all demonstration farms as part of the ”Odling i balans”. In parallel, new high-resolution elevation data will be used in conjunction with a newly developed erosion model to identify risk areas. The modeled maps are then compared with the farmers' own observations to study the theoretical models consistency with the complex reality. Soils erodibility and vulnerability to P loss will be illustrated by a further developed soil dispersion test. Finally, we will arrange a pair of workshops to exchange information obtained in order to evaluate obtained results and to identify opportunities and limitations of this approach.

Optimalt placerade åtgärder (t ex skyddszoner, våtmark, dammar mm), i högriskområden där inkommande halter av näringsämnen är höga, blir kostnadseffektiva. I detta projekt vill vi utnyttja lantbrukarnas kunskap där lantbrukarna själva gör en inventering av riskområden på sina gårdar, baserat på erfarenhet, observationer och fältvandringar, genom samarbetet med alla demonstrationsgårdar som ingår i ”Odling i balans”. Parallellt, högupplösta höjddata används tillsammans med en nyutvecklad erosionsmodell för att identifiera riskområdena. De modellerade kartorna jämförs med lantbrukarnas egna observationer för att studera hur de teoretiska modellerna stämmer med komplexa verkligheten . Dessutom ska jordarnas erosionskänslighet och sårbarhet mot P förluster illustreras genom en vidareutvecklad jorddispersionstest. Slutligen vill vi genom ett par workshops utbyta erhållen information i syfte att utvärdera resultat och identifiera möjligheterna och begränsningarna med detta tillvägagångssätt.

Generella regler kring åtgärdsprogram för att minska näringsläckage måste anpassas till lokalspecifika förutsättningar och integreras med andra processer på gården. Huvudsyftet i denna studie var att undersöka om den lokala anpassningen av åtgärdsprogram inom jordbruket är möjligt utifrån en kombination av högupplöst modellering över ytavrinning och erosion, och lantbrukarnas egen oberoende riskbedömningen. Spatial jämförelse av problemområden som observerats av lantbrukare och modellerade resultat visade att modellresultat sammanföll på 109 av totalt 128 (85%) observerade problemområden. Samtidigt visade sig enkla laboratorietest med lokala jordprover vara användbara för att bättre åskådliggöra jordarnas sårbarhet mot förluster av olika fosforformer. De nuvarande reglerna kring miljöåtgärder i landsbygdsprogrammet är i många fall inte tillräckligt flexibla för att tillåta lantbrukare att göra vad de är bäst på: att anpassa generella åtgärder till lokala specifika förhållanden.

Syfte med studien
Jordbrukslandskapet varierar stort och hur väl lantbrukaren lyckas beror på hur man lyckas utnyttja egen kunskap till lokala förutsättningar. Åtgärder som föreslås i åtgärdsprogram för att minska näringsläckage måste baseras på lokala förutsättningar och fungera rent praktiskt på gården. En riktig diagnos är den bästa början till att komma fram till en optimal vård. Med andra ord, benet ska inte gipsas om man har tandvärk! Huvudsyftet med denna studie var att undersöka hur långt man kan komma genom att ta fram ett åtgärdsprogram inom jordbruket genom att kombinera modellresultat av ytavrinning och erosion och lantbrukarnas egen oberoende riskbedömningen.
Metod
I det första steget identifierade lantbrukarna förekomst av ytavrinning och erosion genom att rita på en karta. Denna analys gjordes av lantbrukare från 16 pilotgårdar som ingår i projektet Odling i Balans (OiB). Dessa gårdar finns i utpräglade växtodlingsområden från Skåne till Dalarna. De finns i områden med olika klimat, jordarter, marklutning och produktion. Därefter använde vi oss av matematisk modell som drivs av högupplöst data såsom höjd över havet, jordartskarta och markanvändningskarta för att modellera ytavrinning och erosionsvägar i landskapet i de avrinningsområden där OiB-gårdarna finns. Lantbrukarna utförde även en så kallad SWOT (Strenght=Styrka, Weakness=Svaghet, Opportunity=Möjlighet; Threat=Hot) analys för att beskriva sina gårdar utifrån rådande förutsättningarna och förhållanden. Därutöver samlades inom projektet jordprover från alla gårdar och analyserades med enkla och väletablerade metoder för att visa på jordarnas fosforhalt, fosforbindningskapacitet, erosionskänslighet med mera.
Resultat
Det visade sig att de områden som lantbrukarna märkte ut som problemområden sammanföll med det som modellresultaten visade på 109 av totalt 128 problemområden. Det är en hög överrensstämmelse (85 %) vilket visar att man bör styra och fokusera åtgärdsarbetet till dessa problemområden. Vi kan också se att åtgärder bör tas fram i dialog, och att lantbrukaren och myndigheter/rådgivare behöver ha en gemensam problembild. SWOT-analysen visade tydligt att lantbrukarna själva hade en klar uppfattning om förhållandena och förutsättningarna på sina gårdar, och kunde identifiera anpassade lösningar på gårdsspecifika problem. Samtidigt kom det tydligt fram att det finns en oro kring möjligheterna till att bedriva en lönsam verksamhet, om det ställs för höga krav från myndigheterna. Dagens moderna lantbrukares generella kunskap är hög men det var en fördel att komplettera med analysdata på jordar för att kunna sätta sina egna jordar och fält i ett större sammanhang. Resultat av dessa enkla analyser gav ett användbart underlag för att illustrera, etablera och förankra betydelsen av markegenskaperna för olika aspekter av fosforförlusterna på egna gårdar.
Slutsatser
Rätt diagnos motiverar lantbrukare att ta fram åtgärder som tillämpas där behovet finns, och som kan integreras med arbetet på gården. Två huvudgrupper av gårdar med olika problem och möjligheter att minska fosforförluster kan urskiljas. Den första gruppen innefattar gårdar med sandigare och väl dränerade jordar. Huvudproblem i denna grupp är oftast kopplat till fosforkällorna. De har höga fosforhalter i marken och/eller hög djurtäthet och stallgödselproduktion, som kan leda till höga förluster, framförallt i form av löst fosfor. Den andra gruppen innefattar gårdar med tyngre jordar med högre lerhalt. Huvudproblem i denna grupp är oftast kopplad till fosfortransport, där topografi och sämre dränering kan leda till ytavrinning och erosion. Här är det fosfor bunden till jordpartiklarna som dominerar i det avrinnande vattnet. Ytterligare en viktig slutsats är att de nuvarande reglerna kring miljöåtgärder i landsbygdsprogrammet är i många fall inte tillräckligt flexibla för att tillåta lantbrukare att göra vad de är bäst på: att anpassa generella åtgärder till lokala specifika förhållanden.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Strategier för företagsutveckling i lantbruket - drivkrafter och ekonomiska effekter
Helena Hansson

Projektnummer: O-17-21-948 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling
Kött
Mjölk

This project aims at deepening knowledge about drivers of farm business development and about how different strategies for business development impact the financial outcome of the farms. These are our research questions:
1. What are the driving forces for farmers’ choices of different strategies …

Läs mer

Uppdaterad och utökad livscykelanalys av svensk grisproduktion
Ulf Sonesson

Projektnummer: O-17-23-979 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

The most recent carbon footprint of Swedish pig production was presented in 2009, and no full LCA have been published in 15 years. In recent years major improvements have occurred in Swedish pig production and an updated environmental profile for Swedish pork is needed. The project will identify …

Läs mer

På samma våglängd - LED-ljusets effekt på aktivitet och produktion hos mjölkkor
Sigrid Agenäs

Projektnummer: O-17-20-970 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

The aim of the project is to study effects of LED-light on milk production and activity in dairy cows. The main hypotheses are that LED light allows maintained cow activity and milk production with less energy used for illumination, and that LED-light makes it possible to apply a dark period during …

Läs mer

Långsiktiga kalkningseffekter på grödor, mark och miljö ger ny kunskap på bredden och djupet
Åsa Olsson

Projektnummer: O-17-20-977 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling
Socker
Trädgård

The role of liming in the crop rotation remains to be thoroughly investigated. Within two recent SLF projects, yield in sugar beet, barley and oil seed rape has been measured in the first rotation. In 2018, beets will be grown for a second time which gives us unique possibilities with the aim to …

Läs mer

Potatisbladmögel -A- Planeringsbidrag
Jonathan Yuen,

Projektnummer: 0439001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Alastair Ross

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer

Vildsvin invid gårdsknuten - hur skyddar vi svenska grisar från afrikansk svinpest?
Karl Ståhl

Projektnummer: O-18-20-157 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött

Introduction of African swine fever to Sweden would be devastating for the national pig industry. Infected wild boar are considered the most likely route of introduction to Swedish domestic pigs and preventive measures are needed. Knowledge of how infection from wild boar to pigs can be prevented, …

Läs mer

Strategier för sanering av rotgall och frilevande nematoder i växtföljder med potatis och rotgrödor
Åsa Olsson Nyström

Projektnummer: O-18-20-168 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Potatis
Socker

Free living nematodes (FLN) and root-knot nematodes (RKN) are increasing problems in root and tuber crops such as potato, sugar beet and carrot. There is a need for effective sanitation techniques and tolerant crops/varieties to keep population levels low in the rotation. Recently, the severe …

Läs mer

Konkurrenskraftig växtodling genom reducerade maskinkostnader
Göran Carlson, Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI

Projektnummer: 0433042 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Markmikro biell inverkan på den skördade produktens kvalitet till följd av skilda odlingsstrategier
Ingela Berggren,

Projektnummer: 0233073 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress