Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Optimal placering av motåtgärder på gårdsskala – möjligheter och begränsningar

Status: Avslutat
Projektnummer: H1333066
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 23 juni 2015
Huvudsökande: Faruk Djodjic
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: faruk.djodjic@slu.se
Telefon: 018-673136
Medsökande: Helena Elmquist
Beviljade medel: 1 054 000 SEK

Optimally positioned measures (eg buffer zones, wetlands, ponds, etc.) in high-risk areas where incoming nutrient levels are high, are also cost-effective. In this project, we want to use and apply farmers' knowledge, where farmers themselves make an inventory of risk on their farms, based on experience, observations and field surveys, through the cooperation of all demonstration farms as part of the ”Odling i balans”. In parallel, new high-resolution elevation data will be used in conjunction with a newly developed erosion model to identify risk areas. The modeled maps are then compared with the farmers' own observations to study the theoretical models consistency with the complex reality. Soils erodibility and vulnerability to P loss will be illustrated by a further developed soil dispersion test. Finally, we will arrange a pair of workshops to exchange information obtained in order to evaluate obtained results and to identify opportunities and limitations of this approach.

Optimalt placerade åtgärder (t ex skyddszoner, våtmark, dammar mm), i högriskområden där inkommande halter av näringsämnen är höga, blir kostnadseffektiva. I detta projekt vill vi utnyttja lantbrukarnas kunskap där lantbrukarna själva gör en inventering av riskområden på sina gårdar, baserat på erfarenhet, observationer och fältvandringar, genom samarbetet med alla demonstrationsgårdar som ingår i ”Odling i balans”. Parallellt, högupplösta höjddata används tillsammans med en nyutvecklad erosionsmodell för att identifiera riskområdena. De modellerade kartorna jämförs med lantbrukarnas egna observationer för att studera hur de teoretiska modellerna stämmer med komplexa verkligheten . Dessutom ska jordarnas erosionskänslighet och sårbarhet mot P förluster illustreras genom en vidareutvecklad jorddispersionstest. Slutligen vill vi genom ett par workshops utbyta erhållen information i syfte att utvärdera resultat och identifiera möjligheterna och begränsningarna med detta tillvägagångssätt.

Generella regler kring åtgärdsprogram för att minska näringsläckage måste anpassas till lokalspecifika förutsättningar och integreras med andra processer på gården. Huvudsyftet i denna studie var att undersöka om den lokala anpassningen av åtgärdsprogram inom jordbruket är möjligt utifrån en kombination av högupplöst modellering över ytavrinning och erosion, och lantbrukarnas egen oberoende riskbedömningen. Spatial jämförelse av problemområden som observerats av lantbrukare och modellerade resultat visade att modellresultat sammanföll på 109 av totalt 128 (85%) observerade problemområden. Samtidigt visade sig enkla laboratorietest med lokala jordprover vara användbara för att bättre åskådliggöra jordarnas sårbarhet mot förluster av olika fosforformer. De nuvarande reglerna kring miljöåtgärder i landsbygdsprogrammet är i många fall inte tillräckligt flexibla för att tillåta lantbrukare att göra vad de är bäst på: att anpassa generella åtgärder till lokala specifika förhållanden.

Syfte med studien
Jordbrukslandskapet varierar stort och hur väl lantbrukaren lyckas beror på hur man lyckas utnyttja egen kunskap till lokala förutsättningar. Åtgärder som föreslås i åtgärdsprogram för att minska näringsläckage måste baseras på lokala förutsättningar och fungera rent praktiskt på gården. En riktig diagnos är den bästa början till att komma fram till en optimal vård. Med andra ord, benet ska inte gipsas om man har tandvärk! Huvudsyftet med denna studie var att undersöka hur långt man kan komma genom att ta fram ett åtgärdsprogram inom jordbruket genom att kombinera modellresultat av ytavrinning och erosion och lantbrukarnas egen oberoende riskbedömningen.
Metod
I det första steget identifierade lantbrukarna förekomst av ytavrinning och erosion genom att rita på en karta. Denna analys gjordes av lantbrukare från 16 pilotgårdar som ingår i projektet Odling i Balans (OiB). Dessa gårdar finns i utpräglade växtodlingsområden från Skåne till Dalarna. De finns i områden med olika klimat, jordarter, marklutning och produktion. Därefter använde vi oss av matematisk modell som drivs av högupplöst data såsom höjd över havet, jordartskarta och markanvändningskarta för att modellera ytavrinning och erosionsvägar i landskapet i de avrinningsområden där OiB-gårdarna finns. Lantbrukarna utförde även en så kallad SWOT (Strenght=Styrka, Weakness=Svaghet, Opportunity=Möjlighet; Threat=Hot) analys för att beskriva sina gårdar utifrån rådande förutsättningarna och förhållanden. Därutöver samlades inom projektet jordprover från alla gårdar och analyserades med enkla och väletablerade metoder för att visa på jordarnas fosforhalt, fosforbindningskapacitet, erosionskänslighet med mera.
Resultat
Det visade sig att de områden som lantbrukarna märkte ut som problemområden sammanföll med det som modellresultaten visade på 109 av totalt 128 problemområden. Det är en hög överrensstämmelse (85 %) vilket visar att man bör styra och fokusera åtgärdsarbetet till dessa problemområden. Vi kan också se att åtgärder bör tas fram i dialog, och att lantbrukaren och myndigheter/rådgivare behöver ha en gemensam problembild. SWOT-analysen visade tydligt att lantbrukarna själva hade en klar uppfattning om förhållandena och förutsättningarna på sina gårdar, och kunde identifiera anpassade lösningar på gårdsspecifika problem. Samtidigt kom det tydligt fram att det finns en oro kring möjligheterna till att bedriva en lönsam verksamhet, om det ställs för höga krav från myndigheterna. Dagens moderna lantbrukares generella kunskap är hög men det var en fördel att komplettera med analysdata på jordar för att kunna sätta sina egna jordar och fält i ett större sammanhang. Resultat av dessa enkla analyser gav ett användbart underlag för att illustrera, etablera och förankra betydelsen av markegenskaperna för olika aspekter av fosforförlusterna på egna gårdar.
Slutsatser
Rätt diagnos motiverar lantbrukare att ta fram åtgärder som tillämpas där behovet finns, och som kan integreras med arbetet på gården. Två huvudgrupper av gårdar med olika problem och möjligheter att minska fosforförluster kan urskiljas. Den första gruppen innefattar gårdar med sandigare och väl dränerade jordar. Huvudproblem i denna grupp är oftast kopplat till fosforkällorna. De har höga fosforhalter i marken och/eller hög djurtäthet och stallgödselproduktion, som kan leda till höga förluster, framförallt i form av löst fosfor. Den andra gruppen innefattar gårdar med tyngre jordar med högre lerhalt. Huvudproblem i denna grupp är oftast kopplad till fosfortransport, där topografi och sämre dränering kan leda till ytavrinning och erosion. Här är det fosfor bunden till jordpartiklarna som dominerar i det avrinnande vattnet. Ytterligare en viktig slutsats är att de nuvarande reglerna kring miljöåtgärder i landsbygdsprogrammet är i många fall inte tillräckligt flexibla för att tillåta lantbrukare att göra vad de är bäst på: att anpassa generella åtgärder till lokala specifika förhållanden.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-19-62-179 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Precisionsodlingsmästaren – ett projekt för att fånga in och utvärdera teknik och kunskapsläget inom lantbrukets digitalisering på växtodlingssidan
Carl-Otto Swartz, SLU

Projektnummer: R-19-62-182 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Digitization in agriculture sweeps like a tsunami over Swedish agriculture. Knowledge of its components and, above all, the profitability of investing in digitization is very low. The purpose of the project is to hold a competition in digitizing plant cultivation. The competition will be carried …

Läs mer

Objektiv måling av øvre luftvegs obstruksjon i Norsk og Svenske travhester
Eric Strand, NMBU, Norway

Projektnummer: H-19-47-472 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Upper respiratory tract (URT) collapse during exercise is one of the most common causes of poor performance in
sporting horses worldwide. Evaluation of laryngeal/ pharyngeal collapse during exercise in horses is currently graded
subjectively from videoendoscopic recordings on a treadmill or from …

Läs mer

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Unga ryttares rätt till delaktighet - en villkorad rättighet?
Karin Redelius, The Swedish School of Sport and Health Sciences (GIH)

Projektnummer: H-19-47-492 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The overall aim with the research project is to study and analyse the conditions for a child rights perspective to be implemented in the stable. Studies show hat young people who have a voice and are part of decision-makings in sport tend to continue longer. Having a voice is also an important …

Läs mer

Molekylära markörer i timotej Phleum pratense L.
Peder Weibull, SLU

Projektnummer: S0636021 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2006

Sammanfattning saknas

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress