Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Optimal placering av motåtgärder på gårdsskala – möjligheter och begränsningar

Status: Avslutat
Projektnummer: H1333066
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 23 juni 2015
Huvudsökande: Faruk Djodjic
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: faruk.djodjic@slu.se
Telefon: 018-673136
Medsökande: Helena Elmquist
Beviljade medel: 1 054 000 SEK

Optimally positioned measures (eg buffer zones, wetlands, ponds, etc.) in high-risk areas where incoming nutrient levels are high, are also cost-effective. In this project, we want to use and apply farmers' knowledge, where farmers themselves make an inventory of risk on their farms, based on experience, observations and field surveys, through the cooperation of all demonstration farms as part of the ”Odling i balans”. In parallel, new high-resolution elevation data will be used in conjunction with a newly developed erosion model to identify risk areas. The modeled maps are then compared with the farmers' own observations to study the theoretical models consistency with the complex reality. Soils erodibility and vulnerability to P loss will be illustrated by a further developed soil dispersion test. Finally, we will arrange a pair of workshops to exchange information obtained in order to evaluate obtained results and to identify opportunities and limitations of this approach.

Optimalt placerade åtgärder (t ex skyddszoner, våtmark, dammar mm), i högriskområden där inkommande halter av näringsämnen är höga, blir kostnadseffektiva. I detta projekt vill vi utnyttja lantbrukarnas kunskap där lantbrukarna själva gör en inventering av riskområden på sina gårdar, baserat på erfarenhet, observationer och fältvandringar, genom samarbetet med alla demonstrationsgårdar som ingår i ”Odling i balans”. Parallellt, högupplösta höjddata används tillsammans med en nyutvecklad erosionsmodell för att identifiera riskområdena. De modellerade kartorna jämförs med lantbrukarnas egna observationer för att studera hur de teoretiska modellerna stämmer med komplexa verkligheten . Dessutom ska jordarnas erosionskänslighet och sårbarhet mot P förluster illustreras genom en vidareutvecklad jorddispersionstest. Slutligen vill vi genom ett par workshops utbyta erhållen information i syfte att utvärdera resultat och identifiera möjligheterna och begränsningarna med detta tillvägagångssätt.

Generella regler kring åtgärdsprogram för att minska näringsläckage måste anpassas till lokalspecifika förutsättningar och integreras med andra processer på gården. Huvudsyftet i denna studie var att undersöka om den lokala anpassningen av åtgärdsprogram inom jordbruket är möjligt utifrån en kombination av högupplöst modellering över ytavrinning och erosion, och lantbrukarnas egen oberoende riskbedömningen. Spatial jämförelse av problemområden som observerats av lantbrukare och modellerade resultat visade att modellresultat sammanföll på 109 av totalt 128 (85%) observerade problemområden. Samtidigt visade sig enkla laboratorietest med lokala jordprover vara användbara för att bättre åskådliggöra jordarnas sårbarhet mot förluster av olika fosforformer. De nuvarande reglerna kring miljöåtgärder i landsbygdsprogrammet är i många fall inte tillräckligt flexibla för att tillåta lantbrukare att göra vad de är bäst på: att anpassa generella åtgärder till lokala specifika förhållanden.

Syfte med studien
Jordbrukslandskapet varierar stort och hur väl lantbrukaren lyckas beror på hur man lyckas utnyttja egen kunskap till lokala förutsättningar. Åtgärder som föreslås i åtgärdsprogram för att minska näringsläckage måste baseras på lokala förutsättningar och fungera rent praktiskt på gården. En riktig diagnos är den bästa början till att komma fram till en optimal vård. Med andra ord, benet ska inte gipsas om man har tandvärk! Huvudsyftet med denna studie var att undersöka hur långt man kan komma genom att ta fram ett åtgärdsprogram inom jordbruket genom att kombinera modellresultat av ytavrinning och erosion och lantbrukarnas egen oberoende riskbedömningen.
Metod
I det första steget identifierade lantbrukarna förekomst av ytavrinning och erosion genom att rita på en karta. Denna analys gjordes av lantbrukare från 16 pilotgårdar som ingår i projektet Odling i Balans (OiB). Dessa gårdar finns i utpräglade växtodlingsområden från Skåne till Dalarna. De finns i områden med olika klimat, jordarter, marklutning och produktion. Därefter använde vi oss av matematisk modell som drivs av högupplöst data såsom höjd över havet, jordartskarta och markanvändningskarta för att modellera ytavrinning och erosionsvägar i landskapet i de avrinningsområden där OiB-gårdarna finns. Lantbrukarna utförde även en så kallad SWOT (Strenght=Styrka, Weakness=Svaghet, Opportunity=Möjlighet; Threat=Hot) analys för att beskriva sina gårdar utifrån rådande förutsättningarna och förhållanden. Därutöver samlades inom projektet jordprover från alla gårdar och analyserades med enkla och väletablerade metoder för att visa på jordarnas fosforhalt, fosforbindningskapacitet, erosionskänslighet med mera.
Resultat
Det visade sig att de områden som lantbrukarna märkte ut som problemområden sammanföll med det som modellresultaten visade på 109 av totalt 128 problemområden. Det är en hög överrensstämmelse (85 %) vilket visar att man bör styra och fokusera åtgärdsarbetet till dessa problemområden. Vi kan också se att åtgärder bör tas fram i dialog, och att lantbrukaren och myndigheter/rådgivare behöver ha en gemensam problembild. SWOT-analysen visade tydligt att lantbrukarna själva hade en klar uppfattning om förhållandena och förutsättningarna på sina gårdar, och kunde identifiera anpassade lösningar på gårdsspecifika problem. Samtidigt kom det tydligt fram att det finns en oro kring möjligheterna till att bedriva en lönsam verksamhet, om det ställs för höga krav från myndigheterna. Dagens moderna lantbrukares generella kunskap är hög men det var en fördel att komplettera med analysdata på jordar för att kunna sätta sina egna jordar och fält i ett större sammanhang. Resultat av dessa enkla analyser gav ett användbart underlag för att illustrera, etablera och förankra betydelsen av markegenskaperna för olika aspekter av fosforförlusterna på egna gårdar.
Slutsatser
Rätt diagnos motiverar lantbrukare att ta fram åtgärder som tillämpas där behovet finns, och som kan integreras med arbetet på gården. Två huvudgrupper av gårdar med olika problem och möjligheter att minska fosforförluster kan urskiljas. Den första gruppen innefattar gårdar med sandigare och väl dränerade jordar. Huvudproblem i denna grupp är oftast kopplat till fosforkällorna. De har höga fosforhalter i marken och/eller hög djurtäthet och stallgödselproduktion, som kan leda till höga förluster, framförallt i form av löst fosfor. Den andra gruppen innefattar gårdar med tyngre jordar med högre lerhalt. Huvudproblem i denna grupp är oftast kopplad till fosfortransport, där topografi och sämre dränering kan leda till ytavrinning och erosion. Här är det fosfor bunden till jordpartiklarna som dominerar i det avrinnande vattnet. Ytterligare en viktig slutsats är att de nuvarande reglerna kring miljöåtgärder i landsbygdsprogrammet är i många fall inte tillräckligt flexibla för att tillåta lantbrukare att göra vad de är bäst på: att anpassa generella åtgärder till lokala specifika förhållanden.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Hest i trafikk
Eva Brustad Dalland, Nord universitet

Projektnummer: H-17-47-302 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Horse in traffic is a qualitative case study that aims to provide knowledge about interactions between horse, horse users and modern road traffic, and which type of measures might be needed to improve road safety. Providing knowledge about typical events and situations for equestrians and horse …

Läs mer

Den mångfunktionella mjölkgården: Indikatorer och verktyg för ekosystemtjänster och biodiversitet
Pernilla Tidåker, SLU

Projektnummer: R-18-26-136 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Sustainable dairy systems must strive for practices that reduce the negative impacts and enhance the positive impacts, and find measures to track changes in relation to different goals. The aim of this project is to investigate how indicators and tools for ecosystem services and biodiversity can be …

Läs mer

Nya hortikulturella substrat från den fasta fraktionen av biogas produktion
Håkan Asp, Sveriges lantbruks universitet

Projektnummer: R-18-25-143 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Green house production depends or reliable substrates and fertilizers. Peat is the dominating substrate in Sweden and internationally. There is a debate about reducing the peat use since the mining for peat may increase climate gas emissions and disturb sensitive ecosystems. Thus, alternative for …

Läs mer

Target-N: Sentinel-2-baserad kväveoptimering i höstvete och maltkorn
Kristin Piikki

Projektnummer: O-18-20-162 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The goal is models for translating satellite data from the time of supplementary fertilisation directly to nitrogen (N) recommendation maps. The crops are winter wheat (Triticum aestivum L.) and malting barley (Hordeum vulgare L.). A new multispectral camera for drones, with nine bands of the same …

Läs mer

Kolfastläggningspotential i matjorden och alven - analys av markdatabaser och långliggande försök
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-18-23-141 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …

Läs mer

Fältförutsättningar för lyckad löklagring med minskat svinn
Lars Mogren, SLU

Projektnummer: R-18-25-146 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Consumers appreciate onions in all kinds of cooking. Onions can be grown in Sweden with good results. Onions can be stored for a long period. There is a potential to increase the self-sufficiency in onions. To achieve this, a better knowledge of long-term-storage potential indicator factors that …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Karbohydrater i gres og grovfôr til hest - Den gode, den onde og den grusomme
Rasmus Bovbjerg Jensen, NMBU - Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Grass for grazing or forage production contains variable amounts of carbohydrates, which often are described as the good (fiber), the bad (sugar) and the ugly (fructans) in relation to prevention, and development of diseases like insulin resistance and laminitis. There is a large variation in …

Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-19-62-179 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev