Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Optimerad skötsel och näringsförsörjning vid kläckning för en robustare kyckling

Status: Avslutat
Projektnummer: O-16-20-748
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Matfågel
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 11 februari 2021
Huvudsökande: Helena Wall
Organisation: Helena Wall
E-postadress: Helena.Wall@slu.se
Telefon: 018-671670
Medsökande: Eva Wattrang
Medsökande: Emma Ivarsson
Beviljade medel: 1 982 000 SEK

Conventional production of meat-type chickens in Sweden is characterized by high bio-security and low use of antibiotics. Still, there are indications of variations in day old chick quality causing economic losses in terms of variations in growth and increased condemnation at slaughter. The aim of this project is to investigate effects on gut development, gut microflora and immune response of adapted management and feeding of the newly hatched chicken. The hypothesis is that prebiotic effects of filamentous fungi and macro algae feed additive will promote development of a more robust chicken, with an enhanced positive effect when feed and water are available already during hatching. Effects of a probiotic supplement in water to newly hatched chickens are also studied. In addition, the project considers pros and cons of on farm hatching and hatchers providing feed and water, in preconditions prevailing in Sweden.

Svensk konventionell slaktkycklinguppfödning kännetecknas av hög biosäkerhet och låg användning av antibiotika. Trots detta finns indikationer på att den daggamla kycklingens kvalité varierar, vilket orsakar ekonomiska förluster till följd av ojämn tillväxt och kassationer vid slakt. Projektets mål är att studera möjligheten att via kycklingens första foder stimulera utveckling av såväl mag/tarmfunktion som immunförsvar. Hypotesen är att foder med prebiotiska ämnen från svampprotein respektive makroalger ger en robustare kyckling och att den positiva effekten förstärks när foder och vatten ges redan vid kläckning. Även effekten av en probiotisk tillsats i vattnet under kycklingens allra första levnadsdagar studeras. Projektet belyser dessutom för- och nackdelar med kläckning i djurutrymmet på gården respektive i moderna kläckare med foder och vatten, ur svenskt perspektiv.

Projektets mål var att studera möjligheten att via kycklingens första foder modifiera tarmmikrobiotan och stimulera utvecklingen av organ och immunfunktion. Hypotesen var att foder med biologiskt aktiva ämnen från svampen Neurospora intermedia eller tillsats av laminarin extraherat från brunalg, skulle leda till en robustare kyckling. Tillgång till foder och vatten redan vid kläckning antogs förstärka effekten av tillsatserna. Inga effekter av svampbiomassa eller algextrakt i kycklingarnas startfoder sågs. Tidig tillgång till foder gav i båda försöken högre foderintag och kroppsvikt initialt, men skillnaderna kvarstod fram till slakt enbart i algförsöket. Vissa positiva effekter av tidig tillgång till foder sågs även på utvecklingen av organ inblandade i immunförsvaret i algförsöket. Inga skillnader sågs i tarmmikrobiotan. I algförsöket, med fler effekter av tidig tillgång till foder, utnyttjande kycklingarna möjligheten att äta tidigt i högre grad än i svampförsöket.

Blir kycklingen robustare om den får ett stimulerande foder och kläcks i stallet?

Under senare år har intresset ökat för alternativ till traditionell kläckning av kycklingar på kläckeri. En möjlighet är att kläcka kycklingarna ute på gården i kycklingstallet. Äggen ruvas då som vanligt på kläckeriet men istället för att flyttas över till en kläckare efter 18 dagar i ruvaren, transporteras de ut till kycklinggården för att kläckas där under efterföljande dygn. De fördelar som ofta förs fram i samband med kläckning på gården är att kycklingarna kläcks i en lugnare miljö, de behöver inte sorteras eller hanteras på kläckeriet, och inte heller transporteras. En annan skillnad är att kycklingar som kläcks på gården har tillgång till foder och vatten direkt. Tidigare studier har visat att såväl näring som viktiga antikroppar som kycklingen får från sin mamma via gulsesäcken utnyttjas bättre när kycklingen har tillgång till foder tidigt.

Målet med projeket var att ta reda på vad som händer när kycklingen kan äta och dricka direkt efter kläckning, och om naturliga biologiskt aktiva ämnen som förekommer i brunalg och svamp kan ge kycklingen en extra bra start i livet. Vår hypotes var att startfoder med dessa tillsatser kan stimulera utvecklingen av kycklingens mag-tarmkanal, stärka utvecklingen av immunförsvaret samt stimulera en mer gynnsam sammansättning av bakterier i tarmen. Vi antog även att effekten skulle bli större om kycklingen gavs möjlighet att börja äta direkt efter kläckning istället för att vänta i två dygn.

Foder och vatten direkt ger en snabbare start
Två försök genomfördes på Lövstas forskningsanläggning utanför Uppsala. I det ena försöket som vi kallar ”Svampförsöket” utvärderades effekten av att i kycklingarnas startfoder tillsätta den ätliga svampen Neurospora Intermedia som innehåller det biologiskt aktiva ämnet kitin. I det andra försöket, ”Algförsöket”, testades istället extrakt av algen Laminaria Digitata i startfodret. I båda försöken gav tillgång till foder och vatten direkt efter kläckning ett högre foderintag och en högre kroppsvikt i början av tillväxtperioden jämfört med kycklingarna som fick vänta. I algförsöket kvarstod skillnaderna i foderintag och kroppsvikt under hela försöket och kycklingarna med tidig tillgång till foder hade vid 6 veckors ålder ätit 5,1 % mer foder och vägde 5,9 % mer än kycklingarna som fått vänta på foder och vatten. I algförsöket sågs även tecken på att vissa organ som är viktiga för immunförsvaret hade en högre vikt hos kycklingar som kunnat äta redan vid kläckning, vilket kan tyda på att utvecklingen av kycklingarnas immunförsvar gick snabbare vid tidig tillgång till foder. Varför sågs inte motsvarande positiva effekter av tidig tillgång till foder och vatten i svampförsöket? En möjlig förklaring kan vara att kycklingarna med tidig tillgång till foder och vatten i algförsöket utnyttjade möjligheten att äta i högre grad än de tidigt utfodrade kycklingarna i svampförsöket.

Sen eller tidig tillgång till foder påverkade inte sammansättning av bakterier i kycklingarnas tarmar och inte heller nivån av antikroppar överförda från hönsmamman via gulesäcken eller hur mycket antikroppar som bildades som svar på en vaccination. Trots att andra studier visat på positva effekter av algextrakt och tillsats av kitin, såg vi inga effekter av tillsatserna i vårt försök.

Slutsats
Vissa positiva effekter av tidigt foderintag sågs framförallt i algförsöket, där kycklingarna åt mer första dagarna. När det gäller de bioaktiva fodertillsatserna är det möjligt att utfodring under en längre period krävs för att förändra sammansättningen av bakterier i tarmen och åstadkomma de gynnsamma effekter på immunfunktion som visats i andra studier. Det kan inte heller uteslutas att dessa tillsatser kan ha effekt om kycklingarna är utsatta för en påfrestning av något slag som sätter ner immunförsvaret eller rubbar den normala balansen av bakterier i tarmen.

 

Antal träffar i projektbanken: 1745

Hållbarhet & strukturomvandling i svensk mjölkproduktion
Ruben Hoffmann

Projektnummer: O-20-20-475 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Milk

This interdisciplinary project examines how Swedish dairy farmers, given different types of policy instruments, are affected by the ongoing structural transformation in the primary production. The study will improve our understanding about how the ongoing structural change affects profitability in …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Ridskolan som framtida lärandecenter för en miljömässigt hållbar hästsektor och för samhället i stort
Susanna Hedenborg, Malmö University

Projektnummer: H-21-47-631 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

While the equine sector in Sweden and Norway provides leisure activities, entertainment and employment for many people of all ages, these come with associated negative effects. Studies of the environmental impacts caused by the sector show that nutrient leakage from manure piles, paddocks and …

Läs mer

LÅGT SMITTRYCK -EN FÖRUTSÄTTNING FÖR FRISKA GRISAR OCH LÅG ANTIBIOTIKAFÖRBRUKNING
Magdalena Jacobson

Projektnummer: O-21-20-626 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Meat

In modern large-scale pig production, first-rate hygienic conditions are necessary to avoid outbreaks of diseases and promote and maintain a good biosecurity, However, evaluation of pen hygiene is highly subjective. The project aims to adapt and evaluate a new method for the standardised measure of …

Läs mer

Genomisk kartläggning som redskap för hållbart avelsarbete i inhemska nordiska hästraser
Susanne Eriksson, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-21-47-653 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The aim of the project is to characterize genomic diversity and inbreeding, within and between Nordic native horse breeds, with special focus on the Norwegian and Swedish breeds. For this we will use whole genome sequencing of individual and pooled DNA samples. Genomic characterization is an …

Läs mer

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Verktyg för beslutsfattande och behandlingsoptimering för ammoniak-hygieniserings teknik - säker och uthållig återföring av resurser från decentraliserade sanitetssystem
Annika Nordin, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: JTI-21-83-613 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

For a sustainable food production, the plant nutrients in the food we consume need to be redirected back to agricultural land. Ammonia sanitization is rather new but simple and scalable technology to sanitize waste fractions and have been implemented for decentralized reuse of source separated …

Läs mer

FeNomen: Fertilitet hos nasjonale norske hesteraser.
Ingrid H Holmøy, Norwegian University of Life Sciences, Veterinary Faculty

Projektnummer: R-21-47-575 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Decreasing population sizes and risk of accumulation of inbreeding is a challenge for the national Norwegian horse breeds; the Dole, the Fjord and the Nordland/Lyngen. The average breed-specific reduction in covered mares is between 37% and 45%, when comparing the years 2000 to 2009 to the years …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Nya rotsjukdomar i korn och vete- okända hot mot svensk spannmålsodling
Lars Persson

Projektnummer: O-20-20-472 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production

Cereal production is limited by many different factors. Leaf diseases are often well known, while diseases on roots are more difficult to identify. Root diseases are often caused by oomycetes, fungus-like microorganisms that live for years in soil and on old root debris, parasitizing the roots of …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev