Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Optimerad skötsel och näringsförsörjning vid kläckning för en robustare kyckling

Status: Avslutat
Projektnummer: O-16-20-748
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Matfågel
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 11 februari 2021
Huvudsökande: Helena Wall
Organisation: Helena Wall
E-postadress: Helena.Wall@slu.se
Telefon: 018-671670
Medsökande: Eva Wattrang
Medsökande: Emma Ivarsson
Beviljade medel: 1 982 000 SEK

Conventional production of meat-type chickens in Sweden is characterized by high bio-security and low use of antibiotics. Still, there are indications of variations in day old chick quality causing economic losses in terms of variations in growth and increased condemnation at slaughter. The aim of this project is to investigate effects on gut development, gut microflora and immune response of adapted management and feeding of the newly hatched chicken. The hypothesis is that prebiotic effects of filamentous fungi and macro algae feed additive will promote development of a more robust chicken, with an enhanced positive effect when feed and water are available already during hatching. Effects of a probiotic supplement in water to newly hatched chickens are also studied. In addition, the project considers pros and cons of on farm hatching and hatchers providing feed and water, in preconditions prevailing in Sweden.

Svensk konventionell slaktkycklinguppfödning kännetecknas av hög biosäkerhet och låg användning av antibiotika. Trots detta finns indikationer på att den daggamla kycklingens kvalité varierar, vilket orsakar ekonomiska förluster till följd av ojämn tillväxt och kassationer vid slakt. Projektets mål är att studera möjligheten att via kycklingens första foder stimulera utveckling av såväl mag/tarmfunktion som immunförsvar. Hypotesen är att foder med prebiotiska ämnen från svampprotein respektive makroalger ger en robustare kyckling och att den positiva effekten förstärks när foder och vatten ges redan vid kläckning. Även effekten av en probiotisk tillsats i vattnet under kycklingens allra första levnadsdagar studeras. Projektet belyser dessutom för- och nackdelar med kläckning i djurutrymmet på gården respektive i moderna kläckare med foder och vatten, ur svenskt perspektiv.

Projektets mål var att studera möjligheten att via kycklingens första foder modifiera tarmmikrobiotan och stimulera utvecklingen av organ och immunfunktion. Hypotesen var att foder med biologiskt aktiva ämnen från svampen Neurospora intermedia eller tillsats av laminarin extraherat från brunalg, skulle leda till en robustare kyckling. Tillgång till foder och vatten redan vid kläckning antogs förstärka effekten av tillsatserna. Inga effekter av svampbiomassa eller algextrakt i kycklingarnas startfoder sågs. Tidig tillgång till foder gav i båda försöken högre foderintag och kroppsvikt initialt, men skillnaderna kvarstod fram till slakt enbart i algförsöket. Vissa positiva effekter av tidig tillgång till foder sågs även på utvecklingen av organ inblandade i immunförsvaret i algförsöket. Inga skillnader sågs i tarmmikrobiotan. I algförsöket, med fler effekter av tidig tillgång till foder, utnyttjande kycklingarna möjligheten att äta tidigt i högre grad än i svampförsöket.

Blir kycklingen robustare om den får ett stimulerande foder och kläcks i stallet?

Under senare år har intresset ökat för alternativ till traditionell kläckning av kycklingar på kläckeri. En möjlighet är att kläcka kycklingarna ute på gården i kycklingstallet. Äggen ruvas då som vanligt på kläckeriet men istället för att flyttas över till en kläckare efter 18 dagar i ruvaren, transporteras de ut till kycklinggården för att kläckas där under efterföljande dygn. De fördelar som ofta förs fram i samband med kläckning på gården är att kycklingarna kläcks i en lugnare miljö, de behöver inte sorteras eller hanteras på kläckeriet, och inte heller transporteras. En annan skillnad är att kycklingar som kläcks på gården har tillgång till foder och vatten direkt. Tidigare studier har visat att såväl näring som viktiga antikroppar som kycklingen får från sin mamma via gulsesäcken utnyttjas bättre när kycklingen har tillgång till foder tidigt.

Målet med projeket var att ta reda på vad som händer när kycklingen kan äta och dricka direkt efter kläckning, och om naturliga biologiskt aktiva ämnen som förekommer i brunalg och svamp kan ge kycklingen en extra bra start i livet. Vår hypotes var att startfoder med dessa tillsatser kan stimulera utvecklingen av kycklingens mag-tarmkanal, stärka utvecklingen av immunförsvaret samt stimulera en mer gynnsam sammansättning av bakterier i tarmen. Vi antog även att effekten skulle bli större om kycklingen gavs möjlighet att börja äta direkt efter kläckning istället för att vänta i två dygn.

Foder och vatten direkt ger en snabbare start
Två försök genomfördes på Lövstas forskningsanläggning utanför Uppsala. I det ena försöket som vi kallar ”Svampförsöket” utvärderades effekten av att i kycklingarnas startfoder tillsätta den ätliga svampen Neurospora Intermedia som innehåller det biologiskt aktiva ämnet kitin. I det andra försöket, ”Algförsöket”, testades istället extrakt av algen Laminaria Digitata i startfodret. I båda försöken gav tillgång till foder och vatten direkt efter kläckning ett högre foderintag och en högre kroppsvikt i början av tillväxtperioden jämfört med kycklingarna som fick vänta. I algförsöket kvarstod skillnaderna i foderintag och kroppsvikt under hela försöket och kycklingarna med tidig tillgång till foder hade vid 6 veckors ålder ätit 5,1 % mer foder och vägde 5,9 % mer än kycklingarna som fått vänta på foder och vatten. I algförsöket sågs även tecken på att vissa organ som är viktiga för immunförsvaret hade en högre vikt hos kycklingar som kunnat äta redan vid kläckning, vilket kan tyda på att utvecklingen av kycklingarnas immunförsvar gick snabbare vid tidig tillgång till foder. Varför sågs inte motsvarande positiva effekter av tidig tillgång till foder och vatten i svampförsöket? En möjlig förklaring kan vara att kycklingarna med tidig tillgång till foder och vatten i algförsöket utnyttjade möjligheten att äta i högre grad än de tidigt utfodrade kycklingarna i svampförsöket.

Sen eller tidig tillgång till foder påverkade inte sammansättning av bakterier i kycklingarnas tarmar och inte heller nivån av antikroppar överförda från hönsmamman via gulesäcken eller hur mycket antikroppar som bildades som svar på en vaccination. Trots att andra studier visat på positva effekter av algextrakt och tillsats av kitin, såg vi inga effekter av tillsatserna i vårt försök.

Slutsats
Vissa positiva effekter av tidigt foderintag sågs framförallt i algförsöket, där kycklingarna åt mer första dagarna. När det gäller de bioaktiva fodertillsatserna är det möjligt att utfodring under en längre period krävs för att förändra sammansättningen av bakterier i tarmen och åstadkomma de gynnsamma effekter på immunfunktion som visats i andra studier. Det kan inte heller uteslutas att dessa tillsatser kan ha effekt om kycklingarna är utsatta för en påfrestning av något slag som sätter ner immunförsvaret eller rubbar den normala balansen av bakterier i tarmen.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Medicintekniska produkter – innehåll och effekt på ledinflammation
Maria Löfgren, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)

Projektnummer: H-16-47-182 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 december 2020

Joint inflammation (osteoarthritis) is a common cause of lameness in horses. There is a need for safe and effective treatments of the disease. Blood derived autologous biological products such as autologous conditioned serum (ACS) and platelet-rich plasma (PRP) are used as intra-articular …

Läs mer

Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-17-21-988 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 december 2020

Energi & biomassa

During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with …

Läs mer

Nya behandlingsmetoder för att minska tillväxthämning hos grisar med spiroketal diarré
Anna Rosander

Projektnummer: O-15-20-563 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 december 2020

Kött

Brachyspira pilosicoli causes spirochetal diarrhea resulting in reduced growth and great economic losses in pig herds. The disease is treated with antibiotics but today we see an increased incidence of antibiotic resistance in the bacteria, which may lead to difficulties to treat the disease in the …

Läs mer

God juverhälsa hos förstakalvare - en väg till god ekonomi i mjölkföretaget
Karin Persson Waller

Projektnummer: O-16-20-743 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 december 2020

Mjölk

Mastitis (udder inflammation) is the most costly disease among dairy cows. Swedish studies show that first parity cows often have udder infections and mastitis at calving, which may have considerable negative effects on their milk production and longevity, but that the prevalence varies among …

Läs mer

Konstellationsbaserad affärsmodellutveckling för lantbruk
Charlotte Norrman

Projektnummer: O-16-21-773 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 november 2020

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Potatis
Trädgård

The main objective of the project is to develop and disseminate an innovative research-based tool kit for development of collaboration-based business models for agricultural companies. Through this, the project contributes to increased profitability within the agricultural sector. The toolkit will …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-19-62-179 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 oktober 2020

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Vaccination - ett möjligt alternativ till avmaskning av häst?
Caroline Fossum, SLU

Projektnummer: H-16-47-193 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 september 2020

Resistance against antiparasitic drugs is now an increasing problem. Despite a lot of effortd put on preventive measures, such as egg counting and selective treatments, there is still a need for alternative and sustainable methods that do not result in rapid development of drug resistance. The …

Läs mer

Vägen till cirkulära ekonomi i svenskt jordbruk för ökad återvinning av växtnäring och för effektiv och hållbar produktion
Erik Sindhöj, RISE

Projektnummer: JTI-19-82-291 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 september 2020

Applying circular economy principles to agriculture is a systematic approach to reduce the environmental and climate impact of agriculture while increasing efficiency, production and profitability. The road to circular agriculture requires that we 1) minimize external inputs, 2) reduce losses and …

Läs mer

Syntes av unga lantbrukares förutsättningar och möjligheter för ett hållbart och produktivt lantbruksföretag som omfattar betesmarker och vattenvård
Eva Edin, HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-19-82-289 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 september 2020

Kim, aged 24, is to take over Grandpa's dairy farm with a large acreage of land and natural pastures. The synthesis will address the development opportunities of the farm based on knowledge regarding cultivation systems, technical solutions and animal husbandry, but above all highlight unresolved …

Läs mer

Uppdaterad och utökad livscykelanalys av svensk grisproduktion
Ulf Sonesson

Projektnummer: O-17-23-979 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 september 2020

Kött

The most recent carbon footprint of Swedish pig production was presented in 2009, and no full LCA have been published in 15 years. In recent years major improvements have occurred in Swedish pig production and an updated environmental profile for Swedish pork is needed. The project will identify …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev