Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Optimerad skötsel och näringsförsörjning vid kläckning för en robustare kyckling

Status: Avslutat
Projektnummer: O-16-20-748
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Matfågel
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 11 februari 2021
Huvudsökande: Helena Wall
Organisation: Helena Wall
E-postadress: Helena.Wall@slu.se
Telefon: 018-671670
Medsökande: Eva Wattrang
Medsökande: Emma Ivarsson
Beviljade medel: 1 982 000 SEK

Conventional production of meat-type chickens in Sweden is characterized by high bio-security and low use of antibiotics. Still, there are indications of variations in day old chick quality causing economic losses in terms of variations in growth and increased condemnation at slaughter. The aim of this project is to investigate effects on gut development, gut microflora and immune response of adapted management and feeding of the newly hatched chicken. The hypothesis is that prebiotic effects of filamentous fungi and macro algae feed additive will promote development of a more robust chicken, with an enhanced positive effect when feed and water are available already during hatching. Effects of a probiotic supplement in water to newly hatched chickens are also studied. In addition, the project considers pros and cons of on farm hatching and hatchers providing feed and water, in preconditions prevailing in Sweden.

Svensk konventionell slaktkycklinguppfödning kännetecknas av hög biosäkerhet och låg användning av antibiotika. Trots detta finns indikationer på att den daggamla kycklingens kvalité varierar, vilket orsakar ekonomiska förluster till följd av ojämn tillväxt och kassationer vid slakt. Projektets mål är att studera möjligheten att via kycklingens första foder stimulera utveckling av såväl mag/tarmfunktion som immunförsvar. Hypotesen är att foder med prebiotiska ämnen från svampprotein respektive makroalger ger en robustare kyckling och att den positiva effekten förstärks när foder och vatten ges redan vid kläckning. Även effekten av en probiotisk tillsats i vattnet under kycklingens allra första levnadsdagar studeras. Projektet belyser dessutom för- och nackdelar med kläckning i djurutrymmet på gården respektive i moderna kläckare med foder och vatten, ur svenskt perspektiv.

Projektets mål var att studera möjligheten att via kycklingens första foder modifiera tarmmikrobiotan och stimulera utvecklingen av organ och immunfunktion. Hypotesen var att foder med biologiskt aktiva ämnen från svampen Neurospora intermedia eller tillsats av laminarin extraherat från brunalg, skulle leda till en robustare kyckling. Tillgång till foder och vatten redan vid kläckning antogs förstärka effekten av tillsatserna. Inga effekter av svampbiomassa eller algextrakt i kycklingarnas startfoder sågs. Tidig tillgång till foder gav i båda försöken högre foderintag och kroppsvikt initialt, men skillnaderna kvarstod fram till slakt enbart i algförsöket. Vissa positiva effekter av tidig tillgång till foder sågs även på utvecklingen av organ inblandade i immunförsvaret i algförsöket. Inga skillnader sågs i tarmmikrobiotan. I algförsöket, med fler effekter av tidig tillgång till foder, utnyttjande kycklingarna möjligheten att äta tidigt i högre grad än i svampförsöket.

Blir kycklingen robustare om den får ett stimulerande foder och kläcks i stallet?

Under senare år har intresset ökat för alternativ till traditionell kläckning av kycklingar på kläckeri. En möjlighet är att kläcka kycklingarna ute på gården i kycklingstallet. Äggen ruvas då som vanligt på kläckeriet men istället för att flyttas över till en kläckare efter 18 dagar i ruvaren, transporteras de ut till kycklinggården för att kläckas där under efterföljande dygn. De fördelar som ofta förs fram i samband med kläckning på gården är att kycklingarna kläcks i en lugnare miljö, de behöver inte sorteras eller hanteras på kläckeriet, och inte heller transporteras. En annan skillnad är att kycklingar som kläcks på gården har tillgång till foder och vatten direkt. Tidigare studier har visat att såväl näring som viktiga antikroppar som kycklingen får från sin mamma via gulsesäcken utnyttjas bättre när kycklingen har tillgång till foder tidigt.

Målet med projeket var att ta reda på vad som händer när kycklingen kan äta och dricka direkt efter kläckning, och om naturliga biologiskt aktiva ämnen som förekommer i brunalg och svamp kan ge kycklingen en extra bra start i livet. Vår hypotes var att startfoder med dessa tillsatser kan stimulera utvecklingen av kycklingens mag-tarmkanal, stärka utvecklingen av immunförsvaret samt stimulera en mer gynnsam sammansättning av bakterier i tarmen. Vi antog även att effekten skulle bli större om kycklingen gavs möjlighet att börja äta direkt efter kläckning istället för att vänta i två dygn.

Foder och vatten direkt ger en snabbare start
Två försök genomfördes på Lövstas forskningsanläggning utanför Uppsala. I det ena försöket som vi kallar ”Svampförsöket” utvärderades effekten av att i kycklingarnas startfoder tillsätta den ätliga svampen Neurospora Intermedia som innehåller det biologiskt aktiva ämnet kitin. I det andra försöket, ”Algförsöket”, testades istället extrakt av algen Laminaria Digitata i startfodret. I båda försöken gav tillgång till foder och vatten direkt efter kläckning ett högre foderintag och en högre kroppsvikt i början av tillväxtperioden jämfört med kycklingarna som fick vänta. I algförsöket kvarstod skillnaderna i foderintag och kroppsvikt under hela försöket och kycklingarna med tidig tillgång till foder hade vid 6 veckors ålder ätit 5,1 % mer foder och vägde 5,9 % mer än kycklingarna som fått vänta på foder och vatten. I algförsöket sågs även tecken på att vissa organ som är viktiga för immunförsvaret hade en högre vikt hos kycklingar som kunnat äta redan vid kläckning, vilket kan tyda på att utvecklingen av kycklingarnas immunförsvar gick snabbare vid tidig tillgång till foder. Varför sågs inte motsvarande positiva effekter av tidig tillgång till foder och vatten i svampförsöket? En möjlig förklaring kan vara att kycklingarna med tidig tillgång till foder och vatten i algförsöket utnyttjade möjligheten att äta i högre grad än de tidigt utfodrade kycklingarna i svampförsöket.

Sen eller tidig tillgång till foder påverkade inte sammansättning av bakterier i kycklingarnas tarmar och inte heller nivån av antikroppar överförda från hönsmamman via gulesäcken eller hur mycket antikroppar som bildades som svar på en vaccination. Trots att andra studier visat på positva effekter av algextrakt och tillsats av kitin, såg vi inga effekter av tillsatserna i vårt försök.

Slutsats
Vissa positiva effekter av tidigt foderintag sågs framförallt i algförsöket, där kycklingarna åt mer första dagarna. När det gäller de bioaktiva fodertillsatserna är det möjligt att utfodring under en längre period krävs för att förändra sammansättningen av bakterier i tarmen och åstadkomma de gynnsamma effekter på immunfunktion som visats i andra studier. Det kan inte heller uteslutas att dessa tillsatser kan ha effekt om kycklingarna är utsatta för en påfrestning av något slag som sätter ner immunförsvaret eller rubbar den normala balansen av bakterier i tarmen.

 

Antal träffar i projektbanken: 1722

Utvärdering av funktion och ekonomi för alternativa golvlösningar i nötkreatursstall
Christer Bergsten

Projektnummer: O-18-20-161 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2022

Kött
Mjölk

We aim to continue an ongoing study to increase knowledge of cattle locomotion on different floors, how they work in practice and what the long term consequences are for welfare and for farmers´ economy. For that purpose advanced biomechanical methods will be used to assess dairy cows´ …

Läs mer

Långsiktiga kalkningseffekter på grödor, mark och miljö ger ny kunskap på bredden och djupet
Åsa Olsson

Projektnummer: O-17-20-977 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 december 2022

Växtodling
Socker
Trädgård

The role of liming in the crop rotation remains to be thoroughly investigated. Within two recent SLF projects, yield in sugar beet, barley and oil seed rape has been measured in the first rotation. In 2018, beets will be grown for a second time which gives us unique possibilities with the aim to …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 september 2022

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer

På samma våglängd - LED-ljusets effekt på aktivitet och produktion hos mjölkkor
Sigrid Agenäs

Projektnummer: O-17-20-970 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

The aim of the project is to study effects of LED-light on milk production and activity in dairy cows. The main hypotheses are that LED light allows maintained cow activity and milk production with less energy used for illumination, and that LED-light makes it possible to apply a dark period during …

Läs mer

Integrerat växtskydd i jordgubbar: feromonbaserad övervakning och kontroll av jordgubbsvecklaren
Glenn Svensson, Lunds universitet

Projektnummer: R-18-25-004 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 augusti 2022

Swedish strawberry production suffers from several severe insect pests. When usage of traditional insecticides is phased out and IPM implemented novel green methods for pest control are urgently needed. The strawberry tortricid, Acleris comariana, is a severe pest on strawberries. Its larvae feed …

Läs mer

Kritik, kriminalitet och hot mot svensk djurproduktion - Lantbruksföretagarnas perspektiv
Peter Lundqvist

Projektnummer: O-18-21-139 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 augusti 2022

Matfågel
Kött
Mjölk

Farmers with animal production can experience different types of criticisms directed against their activities from consumers, the media and inspecting government agencies. On another level, criminal acts are directed against the farm's activities and people on the farm, The main goal is to …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 augusti 2022

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Karbohydrater i gres og grovfôr til hest - Den gode, den onde og den grusomme
Rasmus Bovbjerg Jensen, NMBU - Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Grass for grazing or forage production contains variable amounts of carbohydrates, which often are described as the good (fiber), the bad (sugar) and the ugly (fructans) in relation to prevention, and development of diseases like insulin resistance and laminitis. There is a large variation in …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev