Optimerad skötsel och näringsförsörjning vid kläckning för en robustare kyckling

Conventional production of meat-type chickens in Sweden is characterized by high bio-security and low use of antibiotics. Still, there are indications of variations in day old chick quality causing economic losses in terms of variations in growth and increased condemnation at slaughter. The aim of this project is to investigate effects on gut development, gut microflora and immune response of adapted management and feeding of the newly hatched chicken. The hypothesis is that prebiotic effects of filamentous fungi and macro algae feed additive will promote development of a more robust chicken, with an enhanced positive effect when feed and water are available already during hatching. Effects of a probiotic supplement in water to newly hatched chickens are also studied. In addition, the project considers pros and cons of on farm hatching and hatchers providing feed and water, in preconditions prevailing in Sweden.

Svensk konventionell slaktkycklinguppfödning kännetecknas av hög biosäkerhet och låg användning av antibiotika. Trots detta finns indikationer på att den daggamla kycklingens kvalité varierar, vilket orsakar ekonomiska förluster till följd av ojämn tillväxt och kassationer vid slakt. Projektets mål är att studera möjligheten att via kycklingens första foder stimulera utveckling av såväl mag/tarmfunktion som immunförsvar. Hypotesen är att foder med prebiotiska ämnen från svampprotein respektive makroalger ger en robustare kyckling och att den positiva effekten förstärks när foder och vatten ges redan vid kläckning. Även effekten av en probiotisk tillsats i vattnet under kycklingens allra första levnadsdagar studeras. Projektet belyser dessutom för- och nackdelar med kläckning i djurutrymmet på gården respektive i moderna kläckare med foder och vatten, ur svenskt perspektiv.

Projektets mål var att studera möjligheten att via kycklingens första foder modifiera tarmmikrobiotan och stimulera utvecklingen av organ och immunfunktion. Hypotesen var att foder med biologiskt aktiva ämnen från svampen Neurospora intermedia eller tillsats av laminarin extraherat från brunalg, skulle leda till en robustare kyckling. Tillgång till foder och vatten redan vid kläckning antogs förstärka effekten av tillsatserna. Inga effekter av svampbiomassa eller algextrakt i kycklingarnas startfoder sågs. Tidig tillgång till foder gav i båda försöken högre foderintag och kroppsvikt initialt, men skillnaderna kvarstod fram till slakt enbart i algförsöket. Vissa positiva effekter av tidig tillgång till foder sågs även på utvecklingen av organ inblandade i immunförsvaret i algförsöket. Inga skillnader sågs i tarmmikrobiotan. I algförsöket, med fler effekter av tidig tillgång till foder, utnyttjande kycklingarna möjligheten att äta tidigt i högre grad än i svampförsöket.

Blir kycklingen robustare om den får ett stimulerande foder och kläcks i stallet?

Under senare år har intresset ökat för alternativ till traditionell kläckning av kycklingar på kläckeri. En möjlighet är att kläcka kycklingarna ute på gården i kycklingstallet. Äggen ruvas då som vanligt på kläckeriet men istället för att flyttas över till en kläckare efter 18 dagar i ruvaren, transporteras de ut till kycklinggården för att kläckas där under efterföljande dygn. De fördelar som ofta förs fram i samband med kläckning på gården är att kycklingarna kläcks i en lugnare miljö, de behöver inte sorteras eller hanteras på kläckeriet, och inte heller transporteras. En annan skillnad är att kycklingar som kläcks på gården har tillgång till foder och vatten direkt. Tidigare studier har visat att såväl näring som viktiga antikroppar som kycklingen får från sin mamma via gulsesäcken utnyttjas bättre när kycklingen har tillgång till foder tidigt.

Målet med projeket var att ta reda på vad som händer när kycklingen kan äta och dricka direkt efter kläckning, och om naturliga biologiskt aktiva ämnen som förekommer i brunalg och svamp kan ge kycklingen en extra bra start i livet. Vår hypotes var att startfoder med dessa tillsatser kan stimulera utvecklingen av kycklingens mag-tarmkanal, stärka utvecklingen av immunförsvaret samt stimulera en mer gynnsam sammansättning av bakterier i tarmen. Vi antog även att effekten skulle bli större om kycklingen gavs möjlighet att börja äta direkt efter kläckning istället för att vänta i två dygn.

Foder och vatten direkt ger en snabbare start
Två försök genomfördes på Lövstas forskningsanläggning utanför Uppsala. I det ena försöket som vi kallar ”Svampförsöket” utvärderades effekten av att i kycklingarnas startfoder tillsätta den ätliga svampen Neurospora Intermedia som innehåller det biologiskt aktiva ämnet kitin. I det andra försöket, ”Algförsöket”, testades istället extrakt av algen Laminaria Digitata i startfodret. I båda försöken gav tillgång till foder och vatten direkt efter kläckning ett högre foderintag och en högre kroppsvikt i början av tillväxtperioden jämfört med kycklingarna som fick vänta. I algförsöket kvarstod skillnaderna i foderintag och kroppsvikt under hela försöket och kycklingarna med tidig tillgång till foder hade vid 6 veckors ålder ätit 5,1 % mer foder och vägde 5,9 % mer än kycklingarna som fått vänta på foder och vatten. I algförsöket sågs även tecken på att vissa organ som är viktiga för immunförsvaret hade en högre vikt hos kycklingar som kunnat äta redan vid kläckning, vilket kan tyda på att utvecklingen av kycklingarnas immunförsvar gick snabbare vid tidig tillgång till foder. Varför sågs inte motsvarande positiva effekter av tidig tillgång till foder och vatten i svampförsöket? En möjlig förklaring kan vara att kycklingarna med tidig tillgång till foder och vatten i algförsöket utnyttjade möjligheten att äta i högre grad än de tidigt utfodrade kycklingarna i svampförsöket.

Sen eller tidig tillgång till foder påverkade inte sammansättning av bakterier i kycklingarnas tarmar och inte heller nivån av antikroppar överförda från hönsmamman via gulesäcken eller hur mycket antikroppar som bildades som svar på en vaccination. Trots att andra studier visat på positva effekter av algextrakt och tillsats av kitin, såg vi inga effekter av tillsatserna i vårt försök.

Slutsats
Vissa positiva effekter av tidigt foderintag sågs framförallt i algförsöket, där kycklingarna åt mer första dagarna. När det gäller de bioaktiva fodertillsatserna är det möjligt att utfodring under en längre period krävs för att förändra sammansättningen av bakterier i tarmen och åstadkomma de gynnsamma effekter på immunfunktion som visats i andra studier. Det kan inte heller uteslutas att dessa tillsatser kan ha effekt om kycklingarna är utsatta för en påfrestning av något slag som sätter ner immunförsvaret eller rubbar den normala balansen av bakterier i tarmen.