Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | V1340023 |
Kategori: | Research program | Bioenergy |
Ansökningsår: | 2013 |
Datum för slutrapport: | 3 oktober 2014 |
Huvudsökande: | Åke Nordberg |
Organisation: | Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU |
E-postadress: | ake.nordberg@slu.se |
Telefon: | 018-671882 |
Medsökande: | Mats Edström |
The objective is to study how the absorption of carbon dioxide from biogas with ash from incineration of woodfuels is affected by different gas flows, water content and change in height of the ash bed. Furthermore, the gas quality will be analysed regarding trace gases, which can originate from reactions in the ash and be harmful for engines. Moreover, strategies for evacuation of gas in the ash bed after use will be studied in order to reduce methane emissions. The aim is to improve the decision support for design of energy and cost efficient systems for upgrading of biogas with ash to vehicle fuel quality at farm-scale biogas plants. Upgrading of biogas can increase the value of the gas, but the costs have to be reduced at low gas flows. Ash from woodfuels has a high content of calcium and properties suitable for absorption of carbon dioxide.
Syftet är att med laboratorieförsök undersöka hur en askbädds förmåga att binda koldioxid från biogas påverkas av olika gasflöden och fuktkvoter på askan samt hur processen påverkas då askbäddens dimensioner varieras. Vidare syftar projektet till att undersöka gaskvaliten på gasen från askbädden med avseende på föroreningar som kan ha sitt ursprung från reaktioner i askan samt hur en snabb och effektiv evakuering av använda askbäddar ska genomföras för att minska metanemissionerna. Målet är att förbättra beslutsunderlaget avseende utformning av ett energi- och kostnadseffektivt system för uppgradering av biogas med aska till fordonsgaskvalité i gårdsskala. Uppgradering till fordonskvalitet kan ge ett ökat värde på gasen, men kostnaderna är i dagsläget för höga vid låga gasflöden. Aska från trädbränslen innehåller mycket kalcium och har egenskaper som lämpar sig för fastläggning av koldioxid.
Aska från förbränning av trädbränslen kan användas för att ta upp koldioxid och svavelväte från biogas och därmed uppgradera den till fordonsgas (97 % CH4, < 10 ppm H2S). I projektet har faktorer som påverkar upptag av koldioxid i askbäddar undersökts för att möjliggöra en ny kostnadseffektiv uppgraderingsteknik. Resultaten visade att ett lågt gasflöde genom bädden förbättrar upptaget och att den optimala fuktkvoten är 0,2-0,3 %. En höjd på 1,4 m i askbädden gav ett mycket lågt mottryck, vilket innebär att trycket i en rötkammare räcker för att få gasen genom askbädden. Vidare uppnår den uppgraderade gasen en kvalitet som uppfyller svensk standard för fordonsgas och metanemissionerna kan hållas vid endast 0,2 % genom en effektiv evakuering när bädden byts ut. Baserat på resultaten bedöms konceptet vara moget för demonstrationsskala och att frågeställningar kring hantering, logistik och slutlig avsättning av aska bör studeras vidare.
Vid gårdsbiogasanläggningar är det vanligast att producera kraftvärme, dvs el och värme, från biogas. Uppgradering av biogas till drivmedelskvalitet, vilket innebär att koldioxid avlägsnas, skulle öka värdet på gasen och möjliggöra att lantbrukare kan bli helt eller delvis självförsörjande på drivmedel, eller att den uppgraderade biogasen kan säljas till drivmedelsmarknaden. För närvarande är dock kostnaderna för uppgradering vid låga gasflöden förhållandevis höga och nya kostnadseffektiva tekniska lösningar behöver utvecklas.
I ett tidigare projekt har vi undersökt hur man kan rena bort koldioxid med hjälp av askor från förbränning av trädbränslen för att nå fordonskvalitet (97 % metanhalt). Det är viktigt att askan har ett högt innehåll av kalcium i form av bränd kalk (kalciumoxid) som tillsammans med vatten bildar släckt kalk (kalciumhydroxid). Den släckta kalken kan sedan reagera med koldioxid som finns i biogas för att bilda kalksten (kalciumkarbonat). I detta projekt har vi undersökt olika faktorer som påverkar hur effektivt kalciumrika askbäddar kan fastlägga koldioxid. De askor vi använde kom dels från förbränning av sågverksflis och dels från förbränning av pellets.
Vi kom fram till att storleken på gasflödet genom askbädden har betydelse för hur bra koldioxid fastläggs. Ett relativt lågt gasflöde gav en bättre fastläggning och mer koldioxid togs upp innan koldioxid kunde påvisas i utgående gas. Vidare visade det sig att mängden vatten, som blandas in i askan påverkar koldoxidupptaget. Det bästa förhållandet var att ha en vattenkvot på 20-30 %.
Förutom att nå en metanhalt över 97 % är det viktigt att den uppgraderade gasen inte innehåller gaser som kan orsaka problem i motorer, tex gaser som innehåller svavel eller kisel. Vi kunde visa att askbädden kan plocka bort allt svavelväte även om halten in var mycket hög (3 000 ppm). Vidare kunde inte andra svavelämnen eller kiselrika s.k. siloxaner påvisas. Sammanfattningsvis visar resultaten att uppgradering med askbädd bör kunna uppfylla de krav på gaskvalié som ställs enligt svensk standard.
När askbädden ska bytas ut består gasinnehållet i askbehållaren huvudsakligen av metan. Denna gasblandning behöver evakueras och tas omhand för att förhindra att metan läker ut till atmosfären då askbehållaren öppnas när förbrukad aska ska tömmas ut. Vi testade att trycka ut gasen genom att tillföra kvävgas i botten och det visade sig att ca 90 % av metangasen i behållaren kom ut efter att kvävgas motsvarande askbäddens volym (ca 20 L) tryckts igenom. Denna gas har en metanhalt på ca 40 % och skulle kunna förbrännas i fackla eller gaspanna, vilket innebär att metanförlusten till atmosfären endast är 0,2 % av uppgraderad gas.
De flesta försöken gjordes med en askbädd på 20 L där en gasblandning med 50 % koldioxid användes. Höjden på askbädden var då 18 cm, men om man ska tillämpa en askbädd i full skala kommer askbädden att vara högre. Därför undersökte vi även en askbädd med höjden 1,4 m och kunde konstatera att mottrycket inte ökade anmärkningsvärt. Det innebär att övertrycket i en rötkammare (20-30 mbar) räcker för att få gasen genom bädden.
I det tidigare genomförda projektet gjorde vi en preliminär kostnadsberäkning för en gårdsanläggning på 1 GWh/år (18 m3 biogas/h), vilket indikerade att uppgraderingskostnaden med en askbädd kan halveras jämfört med konventionell teknik. Med de resultat som framkommit i det här redovisade projektet har vi kunnat klarlägga hur olika faktorer påverkar effektivitet för fastläggning av koldioxid i askbäddar och den uppgraderade gasens kvalitet. Det finns ingenting som pekar på att förutsättningarna för tidigare kostnadsbedömning skulle försämras av dessa resultat. Därför tycker vi att tekniken är moget för ett demonstrationsprojekt och att aspekter på askhantering, logistik och slutlig avsättning av askan också bör studeras vidare.
Projektnummer: O-18-20-158 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2022
The purpose of this project is to identify the transmission routes for Campylobacter to broiler flocks and recommend actions at farm level to reduce the number of chickens with Campylobacter. Furthermore, to analyse routines at slaughter including cleaning of slaughterhouses and transport crates to …
Läs merProjektnummer: O-19-21-317 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 23 juni 2022
Automation technology is developing rapidly, not least in agriculture. Several of the biggest challenges in vehicular automation technology, such as complex interactions with other road users, are less problematic for agricultural vehicles than for road vehicles. There is therefore potential for …
Läs merProjektnummer: O-16-20-764 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 juni 2022
Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …
Läs merProjektnummer: H-18-47-401 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 3 juni 2022
The goal of the applied project is to shed light on overlooked aspects of the complex subject of horse welfare.
Because of the specific position stall owners have, they are especially suitable to contribute to our knowledge about
the possibilities and limitations that set the conditions for …
Projektnummer: H-14-47-006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 mars 2022
The aim is to get basic data for testing impact energy resistance of stable fittings and building elements. The goal is to quantify potential impact energy of horse kicks in order to elucidate the implication of “sufficient strength to resist horse kicks”, which is a demand for stable fitting …
Läs merProjektnummer: O-16-20-765 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2022
Clubroot disease is a serious threat to OSR production in Sweden and genetic resistance is the most important factor in a cropping strategy. The aim is to develop a concept for integrated production of winter OSR supported by DNA technology. Infestation levels and yield of resistant and susceptible …
Läs merProjektnummer: R-17-47-196 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 februari 2022
Pastern-cannon bone dermatitis (PCBD) is a collective name for an inflammation of the skin on the lower parts of horse legs. Breeds with heavy feathered legs especially tend to contract this disease. The aim of this Swedish – Norwegian study is to improve the possibilities of successfully …
Läs merProjektnummer: O-19-20-310 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 januari 2022
Both footrot and contagious ovine digital dermatitis (CODD) can cause extensive damage to the feet of affected sheep, and cause both suffering and financial losses. The aim of the proposed one-year project is to gain new knowledge about these two infectious feet diseases and their respective …
Läs merProjektnummer: O-16-23-751 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 januari 2022
Innovative outdoor poultry production farms are faced with new challenges. Therefore we intend to: 1) Develop user-friendly guidelines for risk assessment of nutrient load and losses in outdoor systems 2) Identify possible improvements and technical solutions for reducing risk of phosphorus losses …
Läs merProjektnummer: O-16-23-762 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 januari 2022
The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …