Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Optimering af forfrugt for forbedret dyrkningssikkerhed i trindsæd (OpTrin)

Status: Pågående
Projektnummer: V1041031
Kategori: Forskningsprogram | Vall & grovfoder
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 9 oktober 2014
Huvudsökande: Erik Steen Jensen
Organisation: SLU
E-postadress: erik.steen.jensen@slu.se
Telefon: 040415035
Beviljade medel: 1 647 000 SEK

Projektet bestod av ett matrisförsök där förfruktvärdet av höstvete, höstråg, höstraps, vårkorn, vårkorn med insådd av engelskt rajgräs, havre, lusern och majs undersöktes, för åkerböna, ärt, lupin och samodlad ärt+korn. Etablering av grödor, skördevariabler, ogräsmängd och biologisk kvävefixering mättes. Den övergripande slutsatsen var att förfrukten har en signifikant betydelse för skörden av trindsäd. Försöket visade en oförklarad positiv förfruktseffekt av majs på åkerböna och en negativ förfruktseffekt av lucern på lupin och åkerböna, troligen kopplad till ett högre ogrästryck. Skördevärdena var ofta kopplade till markvattenhalt, men förfrukterna påverkade inte markvattenhalten nämnvärt. Försöksresultaten visade inte på några negativa effekter av fånggröda före trindsäd. Analysen av den efterföljande grödan indikerade att ett års baljväxtgröda inte är tillräckligt som avbrottsgröda i stråsäd. Ytterligare försök krävs för att bekräfta och förklara mekanismerna bakom resultaten.

Optimering av förfrukt för förbättrad odlingssäkerhet i trindsäd
Syfte med studien
Studien utfördes för att förbättra kunskapen om var trindsäd bör placeras i växtföljden, för bästa möjliga skörd. Vi ville speciellt undersöka om mängden vatten som lämnats kvar av förfrukten har betydelse för trindsädsgrödan.

Resultat
Valet av förfrukt hade tydliga effekter på skörden av trindsäd, men de markfaktorer som förväntades ha avgörande effekter på trindsädsgrödorna påverkades lite (vattenhalt) eller inte alls (struktur, indikerat av infiltration och penetrationsmotstånd) av förfrukterna. Skördevärdena var ofta kopplade till markvattenhalt, speciellt för de rena trindsädsgrödorna, men skillnaderna i skörd mellan förfrukterna berodde framför allt på andra faktorer.

Majs hade en positiv förfruktseffekt på åkerböna som inte kunde förklaras av markens struktur, mineralkvävehalt eller vattenhalt. Lucern hade en negativ förfruktseffekt speciellt på lupin, men även på åkerböna, troligen på grund av problem med etableringen av lucernen, vilket ledde till en uppförökning av ogräs. För ärt, korn och ärt samodlad med korn syntes ingen negativ effekt på skörden efter lucern. För korn, och i viss mån ärt samodlad med korn, hade lucern istället en positiv förfruktseffekt, troligen på grund av lucernens kvävefixering. Insådd av en fånggröda (engelskt rajgräs) i korn som förfrukt gav inga negativa effekter på trindsädsskörden. Borttagandet eller kvarlämnandet av skörderester gav inga signifikanta skillnader i etableringsgrad eller skörd för någon av huvudgrödorna.

Höstveteskörden efter trindsäd (2013) var genomgående lägst där höstvete eller höstråg odlats 2011, med effekter av storleksordningen 0,6 ton ts ha-1. Skörden av höstvete 2013 var störst där lucern odlats 2011, vilket sannolikt berodde på att fixerat kväve hållits kvar i systemet under året med trindsädsgrödor.

Metod
Försöket utfördes på Lönnstorps forskningsstation (55.7 oN, 13.1 oE), på en lättlera (moränlera) med fosforklass IV och kaliumklass III. Försöket designades med åtta förfrukter (höstvete, höstråg, höstraps, vårkorn, vårkorn med insådd av engelskt rajgräs, havre, lusern och majs) sådda i var sin remsa och fem efterföljande huvudgrödor (åkerböna, lupin, ärt i renbestånd, ärt samodlad med korn, korn i renbestånd) som såddes vinkelrätt mot förfrukterna, i tre upprepningar som slumpades ut inom varsitt block. Varje ruta delades i två delar, en där skörderesterna efter förfrukterna togs bort och en där de hackades och myllades ned. Standardgödsling och standardväxtskydd användes, för förfrukterna. Huvudgrödorna sprutades och gödslades inte, med undantag för vårkornet som gödslades med 100 kg N/ ha. Vid skörd av huvudgrödorna, 2012, lämnades de hackade skörderesterna på fältet och myllades ned. Det tredje året, 2013, odlades höstvete, som fick en låg kvävegiva (50 kg/ha).

Slutsatser med nytta för och råd till näringen
Den allmänna slutsatsen av försöket är att förfrukten har betydelse för skörden av trindsäd. Kopplingen mellan skörd och markvattenhalt bör beaktas vid odling av trindsäd, även om förfrukterna inte visade sig påverka markvattenhalten i någon högre grad under den period studien utfördes. Eftersom vi inte kunde förklara den positiva förfruktseffekten av majs på åkerböna bör fler försök göras innan majs före åkerböna kan rekommenderas. Låga skördar av lupin och åkerböna efter dåligt etablerad lucern understryker vikten av att välja en förfrukt som håller undan ogräset före konkurrenskänslig trindsäd, speciellt i ekologiska system utan möjlighet att använda herbicider. Analysen av den efterföljande grödan, höstvete, indikerade att ett års baljväxtgröda kanske inte är tillräckligt som avbrottsgröda i stråsäd. Generellt behöver våra resultat bekräftas i ytterligare studier innan råd kan ges, eftersom det inte var möjligt att upprepa sekvenserna av förfrukt-trindsädsgröda-efterföljande gröda över flera år eller på flera platser, inom den ekonomiska och tidsmässiga ramen för projektet.

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Hösilage"intolerans" hos häst?
Cecilia Müller, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-063 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The purpose is to examine haylage 'intolerance' in horses, which is expressed as diarrhoeic faeces in some horses when they are fed haylage (sometimes also when fed hay). A typical appearance is two-phase faeces - one solid and one liquid. It is not known why or how this condition appears, and it …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress