Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Optimering af forfrugt for forbedret dyrkningssikkerhed i trindsæd (OpTrin)

Status: Avslutat
Projektnummer: V1041031
Kategori: Research program | Pasture and forage crops
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 9 oktober 2014
Huvudsökande: Erik Steen Jensen
Organisation: SLU
E-postadress: erik.steen.jensen@slu.se
Telefon: 040415035
Beviljade medel: 1 647 000 SEK

Projektet bestod av ett matrisförsök där förfruktvärdet av höstvete, höstråg, höstraps, vårkorn, vårkorn med insådd av engelskt rajgräs, havre, lusern och majs undersöktes, för åkerböna, ärt, lupin och samodlad ärt+korn. Etablering av grödor, skördevariabler, ogräsmängd och biologisk kvävefixering mättes. Den övergripande slutsatsen var att förfrukten har en signifikant betydelse för skörden av trindsäd. Försöket visade en oförklarad positiv förfruktseffekt av majs på åkerböna och en negativ förfruktseffekt av lucern på lupin och åkerböna, troligen kopplad till ett högre ogrästryck. Skördevärdena var ofta kopplade till markvattenhalt, men förfrukterna påverkade inte markvattenhalten nämnvärt. Försöksresultaten visade inte på några negativa effekter av fånggröda före trindsäd. Analysen av den efterföljande grödan indikerade att ett års baljväxtgröda inte är tillräckligt som avbrottsgröda i stråsäd. Ytterligare försök krävs för att bekräfta och förklara mekanismerna bakom resultaten.

Optimering av förfrukt för förbättrad odlingssäkerhet i trindsäd
Syfte med studien
Studien utfördes för att förbättra kunskapen om var trindsäd bör placeras i växtföljden, för bästa möjliga skörd. Vi ville speciellt undersöka om mängden vatten som lämnats kvar av förfrukten har betydelse för trindsädsgrödan.

Resultat
Valet av förfrukt hade tydliga effekter på skörden av trindsäd, men de markfaktorer som förväntades ha avgörande effekter på trindsädsgrödorna påverkades lite (vattenhalt) eller inte alls (struktur, indikerat av infiltration och penetrationsmotstånd) av förfrukterna. Skördevärdena var ofta kopplade till markvattenhalt, speciellt för de rena trindsädsgrödorna, men skillnaderna i skörd mellan förfrukterna berodde framför allt på andra faktorer.

Majs hade en positiv förfruktseffekt på åkerböna som inte kunde förklaras av markens struktur, mineralkvävehalt eller vattenhalt. Lucern hade en negativ förfruktseffekt speciellt på lupin, men även på åkerböna, troligen på grund av problem med etableringen av lucernen, vilket ledde till en uppförökning av ogräs. För ärt, korn och ärt samodlad med korn syntes ingen negativ effekt på skörden efter lucern. För korn, och i viss mån ärt samodlad med korn, hade lucern istället en positiv förfruktseffekt, troligen på grund av lucernens kvävefixering. Insådd av en fånggröda (engelskt rajgräs) i korn som förfrukt gav inga negativa effekter på trindsädsskörden. Borttagandet eller kvarlämnandet av skörderester gav inga signifikanta skillnader i etableringsgrad eller skörd för någon av huvudgrödorna.

Höstveteskörden efter trindsäd (2013) var genomgående lägst där höstvete eller höstråg odlats 2011, med effekter av storleksordningen 0,6 ton ts ha-1. Skörden av höstvete 2013 var störst där lucern odlats 2011, vilket sannolikt berodde på att fixerat kväve hållits kvar i systemet under året med trindsädsgrödor.

Metod
Försöket utfördes på Lönnstorps forskningsstation (55.7 oN, 13.1 oE), på en lättlera (moränlera) med fosforklass IV och kaliumklass III. Försöket designades med åtta förfrukter (höstvete, höstråg, höstraps, vårkorn, vårkorn med insådd av engelskt rajgräs, havre, lusern och majs) sådda i var sin remsa och fem efterföljande huvudgrödor (åkerböna, lupin, ärt i renbestånd, ärt samodlad med korn, korn i renbestånd) som såddes vinkelrätt mot förfrukterna, i tre upprepningar som slumpades ut inom varsitt block. Varje ruta delades i två delar, en där skörderesterna efter förfrukterna togs bort och en där de hackades och myllades ned. Standardgödsling och standardväxtskydd användes, för förfrukterna. Huvudgrödorna sprutades och gödslades inte, med undantag för vårkornet som gödslades med 100 kg N/ ha. Vid skörd av huvudgrödorna, 2012, lämnades de hackade skörderesterna på fältet och myllades ned. Det tredje året, 2013, odlades höstvete, som fick en låg kvävegiva (50 kg/ha).

Slutsatser med nytta för och råd till näringen
Den allmänna slutsatsen av försöket är att förfrukten har betydelse för skörden av trindsäd. Kopplingen mellan skörd och markvattenhalt bör beaktas vid odling av trindsäd, även om förfrukterna inte visade sig påverka markvattenhalten i någon högre grad under den period studien utfördes. Eftersom vi inte kunde förklara den positiva förfruktseffekten av majs på åkerböna bör fler försök göras innan majs före åkerböna kan rekommenderas. Låga skördar av lupin och åkerböna efter dåligt etablerad lucern understryker vikten av att välja en förfrukt som håller undan ogräset före konkurrenskänslig trindsäd, speciellt i ekologiska system utan möjlighet att använda herbicider. Analysen av den efterföljande grödan, höstvete, indikerade att ett års baljväxtgröda kanske inte är tillräckligt som avbrottsgröda i stråsäd. Generellt behöver våra resultat bekräftas i ytterligare studier innan råd kan ges, eftersom det inte var möjligt att upprepa sekvenserna av förfrukt-trindsädsgröda-efterföljande gröda över flera år eller på flera platser, inom den ekonomiska och tidsmässiga ramen för projektet.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer

Individuellt anpassad laktationslängd för lönsam och hållbar mjölkproduktion
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-17-20-957 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

The aim of the project is to develop tools which can be used for individually adapted lactation lengths based on the biological conditions of the cow. Today a one year calving interval and a short lactation period, is recommended. The recommendations are based on 30 years old information and do not …

Läs mer

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Alastair Ross

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev