Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Optimering af forfrugt for forbedret dyrkningssikkerhed i trindsæd (OpTrin)

Status: Avslutat
Projektnummer: V1041031
Kategori: Research program | Pasture and forage crops
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 9 oktober 2014
Huvudsökande: Erik Steen Jensen
Organisation: SLU
E-postadress: erik.steen.jensen@slu.se
Telefon: 040415035
Beviljade medel: 1 647 000 SEK

Projektet bestod av ett matrisförsök där förfruktvärdet av höstvete, höstråg, höstraps, vårkorn, vårkorn med insådd av engelskt rajgräs, havre, lusern och majs undersöktes, för åkerböna, ärt, lupin och samodlad ärt+korn. Etablering av grödor, skördevariabler, ogräsmängd och biologisk kvävefixering mättes. Den övergripande slutsatsen var att förfrukten har en signifikant betydelse för skörden av trindsäd. Försöket visade en oförklarad positiv förfruktseffekt av majs på åkerböna och en negativ förfruktseffekt av lucern på lupin och åkerböna, troligen kopplad till ett högre ogrästryck. Skördevärdena var ofta kopplade till markvattenhalt, men förfrukterna påverkade inte markvattenhalten nämnvärt. Försöksresultaten visade inte på några negativa effekter av fånggröda före trindsäd. Analysen av den efterföljande grödan indikerade att ett års baljväxtgröda inte är tillräckligt som avbrottsgröda i stråsäd. Ytterligare försök krävs för att bekräfta och förklara mekanismerna bakom resultaten.

Optimering av förfrukt för förbättrad odlingssäkerhet i trindsäd
Syfte med studien
Studien utfördes för att förbättra kunskapen om var trindsäd bör placeras i växtföljden, för bästa möjliga skörd. Vi ville speciellt undersöka om mängden vatten som lämnats kvar av förfrukten har betydelse för trindsädsgrödan.

Resultat
Valet av förfrukt hade tydliga effekter på skörden av trindsäd, men de markfaktorer som förväntades ha avgörande effekter på trindsädsgrödorna påverkades lite (vattenhalt) eller inte alls (struktur, indikerat av infiltration och penetrationsmotstånd) av förfrukterna. Skördevärdena var ofta kopplade till markvattenhalt, speciellt för de rena trindsädsgrödorna, men skillnaderna i skörd mellan förfrukterna berodde framför allt på andra faktorer.

Majs hade en positiv förfruktseffekt på åkerböna som inte kunde förklaras av markens struktur, mineralkvävehalt eller vattenhalt. Lucern hade en negativ förfruktseffekt speciellt på lupin, men även på åkerböna, troligen på grund av problem med etableringen av lucernen, vilket ledde till en uppförökning av ogräs. För ärt, korn och ärt samodlad med korn syntes ingen negativ effekt på skörden efter lucern. För korn, och i viss mån ärt samodlad med korn, hade lucern istället en positiv förfruktseffekt, troligen på grund av lucernens kvävefixering. Insådd av en fånggröda (engelskt rajgräs) i korn som förfrukt gav inga negativa effekter på trindsädsskörden. Borttagandet eller kvarlämnandet av skörderester gav inga signifikanta skillnader i etableringsgrad eller skörd för någon av huvudgrödorna.

Höstveteskörden efter trindsäd (2013) var genomgående lägst där höstvete eller höstråg odlats 2011, med effekter av storleksordningen 0,6 ton ts ha-1. Skörden av höstvete 2013 var störst där lucern odlats 2011, vilket sannolikt berodde på att fixerat kväve hållits kvar i systemet under året med trindsädsgrödor.

Metod
Försöket utfördes på Lönnstorps forskningsstation (55.7 oN, 13.1 oE), på en lättlera (moränlera) med fosforklass IV och kaliumklass III. Försöket designades med åtta förfrukter (höstvete, höstråg, höstraps, vårkorn, vårkorn med insådd av engelskt rajgräs, havre, lusern och majs) sådda i var sin remsa och fem efterföljande huvudgrödor (åkerböna, lupin, ärt i renbestånd, ärt samodlad med korn, korn i renbestånd) som såddes vinkelrätt mot förfrukterna, i tre upprepningar som slumpades ut inom varsitt block. Varje ruta delades i två delar, en där skörderesterna efter förfrukterna togs bort och en där de hackades och myllades ned. Standardgödsling och standardväxtskydd användes, för förfrukterna. Huvudgrödorna sprutades och gödslades inte, med undantag för vårkornet som gödslades med 100 kg N/ ha. Vid skörd av huvudgrödorna, 2012, lämnades de hackade skörderesterna på fältet och myllades ned. Det tredje året, 2013, odlades höstvete, som fick en låg kvävegiva (50 kg/ha).

Slutsatser med nytta för och råd till näringen
Den allmänna slutsatsen av försöket är att förfrukten har betydelse för skörden av trindsäd. Kopplingen mellan skörd och markvattenhalt bör beaktas vid odling av trindsäd, även om förfrukterna inte visade sig påverka markvattenhalten i någon högre grad under den period studien utfördes. Eftersom vi inte kunde förklara den positiva förfruktseffekten av majs på åkerböna bör fler försök göras innan majs före åkerböna kan rekommenderas. Låga skördar av lupin och åkerböna efter dåligt etablerad lucern understryker vikten av att välja en förfrukt som håller undan ogräset före konkurrenskänslig trindsäd, speciellt i ekologiska system utan möjlighet att använda herbicider. Analysen av den efterföljande grödan, höstvete, indikerade att ett års baljväxtgröda kanske inte är tillräckligt som avbrottsgröda i stråsäd. Generellt behöver våra resultat bekräftas i ytterligare studier innan råd kan ges, eftersom det inte var möjligt att upprepa sekvenserna av förfrukt-trindsädsgröda-efterföljande gröda över flera år eller på flera platser, inom den ekonomiska och tidsmässiga ramen för projektet.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Strongylus vulgaris: Alternativa metoder till läkemedel för kontroll av parasitsmitta
Eva Tydén, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-18-47-389 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Resistance to anthelmintic drugs is a threat to equine welfare. Like antibiotics, is restrictive use of anthelmintics necessary to retain their effectivity. Thus, targeted selective treatment, based on individual deworming, was introduced a decade ago. However, we have shown that the prevalence of, …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Mot ett miljövänligt svenskt lantbruk
Magdalena Bieroza

Projektnummer: O-16-23-749 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Swedish farmers, advisors, authorities and researchers are working together towards the same goal of Zero Eutrophication by reducing losses of nutrients and sediment from agricultural land to streams, lakes and the Baltic Sea. The Focus on Phosphorus project was carried out to test measures of …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer

Halva ytan bearbetas - odlingssystem med radhackning, bandsådd, bandsprutning och mellangrödor
Göran Bergkvist

Projektnummer: O-17-20-958 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We want to develop a high-yielding cropping systems where the need for tillage and herbicides is greatly reduced compared with current conventional farming systems. The cropping system include, cultivation with wide row spacing, strip sowing and band spraying, combined with the use of subsidiary …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress