Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | V1041031 |
Kategori: | Research program | Pasture and forage crops |
Ansökningsår: | 2010 |
Datum för slutrapport: | 9 oktober 2014 |
Huvudsökande: | Erik Steen Jensen |
Organisation: | SLU |
E-postadress: | erik.steen.jensen@slu.se |
Telefon: | 040415035 |
Projektet bestod av ett matrisförsök där förfruktvärdet av höstvete, höstråg, höstraps, vårkorn, vårkorn med insådd av engelskt rajgräs, havre, lusern och majs undersöktes, för åkerböna, ärt, lupin och samodlad ärt+korn. Etablering av grödor, skördevariabler, ogräsmängd och biologisk kvävefixering mättes. Den övergripande slutsatsen var att förfrukten har en signifikant betydelse för skörden av trindsäd. Försöket visade en oförklarad positiv förfruktseffekt av majs på åkerböna och en negativ förfruktseffekt av lucern på lupin och åkerböna, troligen kopplad till ett högre ogrästryck. Skördevärdena var ofta kopplade till markvattenhalt, men förfrukterna påverkade inte markvattenhalten nämnvärt. Försöksresultaten visade inte på några negativa effekter av fånggröda före trindsäd. Analysen av den efterföljande grödan indikerade att ett års baljväxtgröda inte är tillräckligt som avbrottsgröda i stråsäd. Ytterligare försök krävs för att bekräfta och förklara mekanismerna bakom resultaten.
Optimering av förfrukt för förbättrad odlingssäkerhet i trindsäd
Syfte med studien
Studien utfördes för att förbättra kunskapen om var trindsäd bör placeras i växtföljden, för bästa möjliga skörd. Vi ville speciellt undersöka om mängden vatten som lämnats kvar av förfrukten har betydelse för trindsädsgrödan.
Resultat
Valet av förfrukt hade tydliga effekter på skörden av trindsäd, men de markfaktorer som förväntades ha avgörande effekter på trindsädsgrödorna påverkades lite (vattenhalt) eller inte alls (struktur, indikerat av infiltration och penetrationsmotstånd) av förfrukterna. Skördevärdena var ofta kopplade till markvattenhalt, speciellt för de rena trindsädsgrödorna, men skillnaderna i skörd mellan förfrukterna berodde framför allt på andra faktorer.
Majs hade en positiv förfruktseffekt på åkerböna som inte kunde förklaras av markens struktur, mineralkvävehalt eller vattenhalt. Lucern hade en negativ förfruktseffekt speciellt på lupin, men även på åkerböna, troligen på grund av problem med etableringen av lucernen, vilket ledde till en uppförökning av ogräs. För ärt, korn och ärt samodlad med korn syntes ingen negativ effekt på skörden efter lucern. För korn, och i viss mån ärt samodlad med korn, hade lucern istället en positiv förfruktseffekt, troligen på grund av lucernens kvävefixering. Insådd av en fånggröda (engelskt rajgräs) i korn som förfrukt gav inga negativa effekter på trindsädsskörden. Borttagandet eller kvarlämnandet av skörderester gav inga signifikanta skillnader i etableringsgrad eller skörd för någon av huvudgrödorna.
Höstveteskörden efter trindsäd (2013) var genomgående lägst där höstvete eller höstråg odlats 2011, med effekter av storleksordningen 0,6 ton ts ha-1. Skörden av höstvete 2013 var störst där lucern odlats 2011, vilket sannolikt berodde på att fixerat kväve hållits kvar i systemet under året med trindsädsgrödor.
Metod
Försöket utfördes på Lönnstorps forskningsstation (55.7 oN, 13.1 oE), på en lättlera (moränlera) med fosforklass IV och kaliumklass III. Försöket designades med åtta förfrukter (höstvete, höstråg, höstraps, vårkorn, vårkorn med insådd av engelskt rajgräs, havre, lusern och majs) sådda i var sin remsa och fem efterföljande huvudgrödor (åkerböna, lupin, ärt i renbestånd, ärt samodlad med korn, korn i renbestånd) som såddes vinkelrätt mot förfrukterna, i tre upprepningar som slumpades ut inom varsitt block. Varje ruta delades i två delar, en där skörderesterna efter förfrukterna togs bort och en där de hackades och myllades ned. Standardgödsling och standardväxtskydd användes, för förfrukterna. Huvudgrödorna sprutades och gödslades inte, med undantag för vårkornet som gödslades med 100 kg N/ ha. Vid skörd av huvudgrödorna, 2012, lämnades de hackade skörderesterna på fältet och myllades ned. Det tredje året, 2013, odlades höstvete, som fick en låg kvävegiva (50 kg/ha).
Slutsatser med nytta för och råd till näringen
Den allmänna slutsatsen av försöket är att förfrukten har betydelse för skörden av trindsäd. Kopplingen mellan skörd och markvattenhalt bör beaktas vid odling av trindsäd, även om förfrukterna inte visade sig påverka markvattenhalten i någon högre grad under den period studien utfördes. Eftersom vi inte kunde förklara den positiva förfruktseffekten av majs på åkerböna bör fler försök göras innan majs före åkerböna kan rekommenderas. Låga skördar av lupin och åkerböna efter dåligt etablerad lucern understryker vikten av att välja en förfrukt som håller undan ogräset före konkurrenskänslig trindsäd, speciellt i ekologiska system utan möjlighet att använda herbicider. Analysen av den efterföljande grödan, höstvete, indikerade att ett års baljväxtgröda kanske inte är tillräckligt som avbrottsgröda i stråsäd. Generellt behöver våra resultat bekräftas i ytterligare studier innan råd kan ges, eftersom det inte var möjligt att upprepa sekvenserna av förfrukt-trindsädsgröda-efterföljande gröda över flera år eller på flera platser, inom den ekonomiska och tidsmässiga ramen för projektet.