Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Optimering af forfrugt for forbedret dyrkningssikkerhed i trindsæd (OpTrin)

Status: Avslutat
Projektnummer: V1041031
Kategori: Research program | Pasture and forage crops
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 9 oktober 2014
Huvudsökande: Erik Steen Jensen
Organisation: SLU
E-postadress: erik.steen.jensen@slu.se
Telefon: 040415035
Beviljade medel: 1 647 000 SEK

Projektet bestod av ett matrisförsök där förfruktvärdet av höstvete, höstråg, höstraps, vårkorn, vårkorn med insådd av engelskt rajgräs, havre, lusern och majs undersöktes, för åkerböna, ärt, lupin och samodlad ärt+korn. Etablering av grödor, skördevariabler, ogräsmängd och biologisk kvävefixering mättes. Den övergripande slutsatsen var att förfrukten har en signifikant betydelse för skörden av trindsäd. Försöket visade en oförklarad positiv förfruktseffekt av majs på åkerböna och en negativ förfruktseffekt av lucern på lupin och åkerböna, troligen kopplad till ett högre ogrästryck. Skördevärdena var ofta kopplade till markvattenhalt, men förfrukterna påverkade inte markvattenhalten nämnvärt. Försöksresultaten visade inte på några negativa effekter av fånggröda före trindsäd. Analysen av den efterföljande grödan indikerade att ett års baljväxtgröda inte är tillräckligt som avbrottsgröda i stråsäd. Ytterligare försök krävs för att bekräfta och förklara mekanismerna bakom resultaten.

Optimering av förfrukt för förbättrad odlingssäkerhet i trindsäd
Syfte med studien
Studien utfördes för att förbättra kunskapen om var trindsäd bör placeras i växtföljden, för bästa möjliga skörd. Vi ville speciellt undersöka om mängden vatten som lämnats kvar av förfrukten har betydelse för trindsädsgrödan.

Resultat
Valet av förfrukt hade tydliga effekter på skörden av trindsäd, men de markfaktorer som förväntades ha avgörande effekter på trindsädsgrödorna påverkades lite (vattenhalt) eller inte alls (struktur, indikerat av infiltration och penetrationsmotstånd) av förfrukterna. Skördevärdena var ofta kopplade till markvattenhalt, speciellt för de rena trindsädsgrödorna, men skillnaderna i skörd mellan förfrukterna berodde framför allt på andra faktorer.

Majs hade en positiv förfruktseffekt på åkerböna som inte kunde förklaras av markens struktur, mineralkvävehalt eller vattenhalt. Lucern hade en negativ förfruktseffekt speciellt på lupin, men även på åkerböna, troligen på grund av problem med etableringen av lucernen, vilket ledde till en uppförökning av ogräs. För ärt, korn och ärt samodlad med korn syntes ingen negativ effekt på skörden efter lucern. För korn, och i viss mån ärt samodlad med korn, hade lucern istället en positiv förfruktseffekt, troligen på grund av lucernens kvävefixering. Insådd av en fånggröda (engelskt rajgräs) i korn som förfrukt gav inga negativa effekter på trindsädsskörden. Borttagandet eller kvarlämnandet av skörderester gav inga signifikanta skillnader i etableringsgrad eller skörd för någon av huvudgrödorna.

Höstveteskörden efter trindsäd (2013) var genomgående lägst där höstvete eller höstråg odlats 2011, med effekter av storleksordningen 0,6 ton ts ha-1. Skörden av höstvete 2013 var störst där lucern odlats 2011, vilket sannolikt berodde på att fixerat kväve hållits kvar i systemet under året med trindsädsgrödor.

Metod
Försöket utfördes på Lönnstorps forskningsstation (55.7 oN, 13.1 oE), på en lättlera (moränlera) med fosforklass IV och kaliumklass III. Försöket designades med åtta förfrukter (höstvete, höstråg, höstraps, vårkorn, vårkorn med insådd av engelskt rajgräs, havre, lusern och majs) sådda i var sin remsa och fem efterföljande huvudgrödor (åkerböna, lupin, ärt i renbestånd, ärt samodlad med korn, korn i renbestånd) som såddes vinkelrätt mot förfrukterna, i tre upprepningar som slumpades ut inom varsitt block. Varje ruta delades i två delar, en där skörderesterna efter förfrukterna togs bort och en där de hackades och myllades ned. Standardgödsling och standardväxtskydd användes, för förfrukterna. Huvudgrödorna sprutades och gödslades inte, med undantag för vårkornet som gödslades med 100 kg N/ ha. Vid skörd av huvudgrödorna, 2012, lämnades de hackade skörderesterna på fältet och myllades ned. Det tredje året, 2013, odlades höstvete, som fick en låg kvävegiva (50 kg/ha).

Slutsatser med nytta för och råd till näringen
Den allmänna slutsatsen av försöket är att förfrukten har betydelse för skörden av trindsäd. Kopplingen mellan skörd och markvattenhalt bör beaktas vid odling av trindsäd, även om förfrukterna inte visade sig påverka markvattenhalten i någon högre grad under den period studien utfördes. Eftersom vi inte kunde förklara den positiva förfruktseffekten av majs på åkerböna bör fler försök göras innan majs före åkerböna kan rekommenderas. Låga skördar av lupin och åkerböna efter dåligt etablerad lucern understryker vikten av att välja en förfrukt som håller undan ogräset före konkurrenskänslig trindsäd, speciellt i ekologiska system utan möjlighet att använda herbicider. Analysen av den efterföljande grödan, höstvete, indikerade att ett års baljväxtgröda kanske inte är tillräckligt som avbrottsgröda i stråsäd. Generellt behöver våra resultat bekräftas i ytterligare studier innan råd kan ges, eftersom det inte var möjligt att upprepa sekvenserna av förfrukt-trindsädsgröda-efterföljande gröda över flera år eller på flera platser, inom den ekonomiska och tidsmässiga ramen för projektet.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Ny teknik för grobarhetsbedömning av spannmål
Thomas Börjesson

Projektnummer: O-15-20-576 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In this project we intend to study different methods to objectively monitor the germination of seeds. In the project we will both study cereal seeds and malting barley. The methods that we intend to compare are isothermal calorimetry and two image analysis systems. One of the systems is well …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Spridningsvägar och prognos för Acrothecium-röta i lagrade morötter
Mariann Wikström

Projektnummer: O-15-20-578 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 november 2019

Växtodling
Trädgård

The purpose of this project is to clarify the source of infection and spread of Acrothecium carotae - the pathogen that causes a serious rot on stored carrots. We have to know the epidemiology of the pathogen in order to effectively control this serious disease. The project has four goals; to …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Digitalt fjäderfästall för utvärdering och förbättring av stallklimat
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-18-62-990 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

One of the biggest challenges for farmers in the poultry industry is to achieve and maintain a good climate in the stable. A non-functioning climatic environment adversely affects animal health and production as well as the work environment. Hence, there are many actors who work hard to try to …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 oktober 2019

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Lantbrukaren som vattenförvaltare - rätt diagnos, lämplig plats, effektiv åtgärd!
Faruk Djodjic

Projektnummer: O-15-23-573 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2019

Växtodling
Kött
Mjölk
Socker

In this project, we want to take advantage of the farmers' own experiences, knowledge and visions, and combine them with the best available information about local specific topographic, hydrological, pedologic and agronomic conditions as well as with results from high-resolution modelling to …

Läs mer

Förläng hållbarheten på mjölk och öka därmed lönsamheten
Maria Glantz

Projektnummer: O-15-20-546 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 oktober 2019

Mjölk

To increase the profitability of milk production, it is required that milk and dairy products can be stored for a long time. The shelf-life of milk is controlled by quality parameters, such as enzymatic changes in the milk. These impair the shelf-life by giving rise to taste, odor and product …

Läs mer

Ny havre för livsmedelsindustrin
Olof Olsson,

Projektnummer: O-15-20-346 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 oktober 2019

Växtodling

The long-term goal is to develop oat with new and unique properties that can be used as whole grain or fractionated for use in the food industry. The focus here will be on the pre-breeding and early variety development stages. The final variety will be developed in collaboration with oat breeders. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress