Optimering av reducerad bearbetning - Högre skördar till lägre kostnad

Sammanfattning av forskningsprojektet (Engelska)
The economical development of the last decades has contributed to poor, monotone crop rotations dominated by
winter wheat and barley that are applied by many cereal growers in central Sweden. At the same time, reduced
economical recourses (higher costs, lower income) have lead to an increase in the application oc reduced tillage
among these farmers. It is well known that reduced tillage in combination with monotone crop rotations may induce
problems (e.g. pest management). Nevertheless, no systematic comparisions of tillage systems including a whole
crop rotation are known. In this project we compare different tillage systems in a god and monotone crop rotation,
respectively, considering crop, soil and agrochemicals. The project includes thre field experiments in Uppland,
Västmanland and Östergötland. An economical evaluation of the tillage systems complements the project.

Sammanfattning av forskningsprogram

I Mellansverige har den ekonomiska utvecklingen gjort att spannmålsodlarna i stor utsträckning tillämpar ensidiga växtföljder som domineras av höstvete och korn. Samtidigt har det minskade ekonomiska utrymmet gjort att olika former av reducerad jordbearbetning tillämpas på allt större arealer. Att odlingssystem med reducerad bearbetning kan missgynnas av ensidiga växtföljder är väl känt. Trots detta har ingen systematisk jämförelse, över ett helt växtföljdsomlopp gjorts. I projektet har fem olika bearbetningssystem jämförts i en bra resp. ensidig växtföljd med avseende på gröda, mark och insatsmedel. Projektet omfattade tre fastliggande fältförsök/år, varav ett i Uppland, ett i Västmanland och ett i Östergötland. Projektet omfattar även en ekonomisk utvärdering av de olika bearbetningssystemen i den bra resp. ensidiga växtföljden.

Sammanfattning av forskningsprogram

I Mellansverige har den ekonomiska utvecklingen gjort att spannmålsodlarna i stor utsträckning tillämpar ensidiga växtföljder som domineras av höstvete och korn. Samtidigt har det minskade ekonomiska utrymmet gjort att olika former av reducerad jordbearbetning tillämpas på allt större arealer. Att odlingssystem med reducerad bearbetning kan missgynnas av ensidiga växtföljder är väl känt. Trots detta har ingen systematisk jämförelse, över ett helt växtföljdsomlopp gjorts. I projektet har fem olika bearbetningssystem jämförts i en bra resp. ensidig växtföljd med avseende på gröda, mark och insatsmedel. Projektet omfattade tre fastliggande fältförsök/år, varav ett i Uppland, ett i Västmanland och ett i Östergötland. Projektet omfattar även en ekonomisk utvärdering av de olika bearbetningssystemen i den bra resp. ensidiga växtföljden.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Optimering av reducerad bearbetning: Högre skördar till lägre kostnad

Tomas Rydberg, Elisabeth Bölenius, Ann-Charlotte Wallenhammar och Nils Wiklund

Inledning

I Mellansverige har den ekonomiska utvecklingen gjort att spannmålsodlarna i stor utsträckning tillämpar
ensidiga växtföljder som domineras av höstvete och korn. Samtidigt har det minskade ekonomiska utrymmet gjort att olika former av reducerad jordbearbetning tillämpas på allt större arealer. Reducerad bearbetning innebär en mindre intensiv bearbetning än den traditionella, vilken vanligtvis består av plöjning till drygt 20 cm följt av såbäddsberedning inkluderande två eller fler harvningar. Den reducerade bearbetningen kan exempelvis innebära att plöjningsdjupet minskas eller att plöjningen ersätts med grundare stubbearbetning. Gemensamt för reducerade bearbetningssystem är att de lämnar en större andel skörderester på markytan och/eller i jordprofilens översta skikt.

Kombinationen av växtföljder med stort inslag av spannmål och skörderester på markytan kan få negativa konsekvenser för avkastningen och odlingsekonomin. Avkastningen minskar ofta på grund av växtföljds-relaterade sjukdomar samtidigt som kostnaderna för kemisk bekämpning kan öka.

En kombination av en växtföljd med omväxlingsgrödor och reducerad bearbetning skulle kunna vara ett sätt att förbättra markens bördighet, minska behovet av bekämpningsmedel och handelsgödsel samtidigt som skördarna höjs.

I försöksserie R2-4140 var syftet att göra en systematisk jämförelse mellan konventionell
bearbetning och olika reducerade bearbetningskombinationer i en hel 6-årig växtföljd. De olika systemen jämfördes dels i en stråsädesdominerad växtföljd och dels i en växtföljd med omväxlingsgrödor (våroljeväxter och ärter). Studien har genomförts i tre fältförsök per år i Mellansverige, varav ett försök på Klostergården, Vreta Kloster i Östergötland, (40 % ler), ett på Säby, Ultuna i Uppland, (15 % ler) och ett på Brunnby försöksgård i Västmanland, (38 % ler). Följande sex bearbetningssystem jämfördes: (Plöjning 23 cm), (Plöjning 12 cm), (Kultivator 10-12 cm), (Djupkultivator 20 cm), (Carrier 5-7 cm) och (Direktsådd). I försöken undersöktes bl.a. dragkraftsbehov, svampangrepp, penetrationsmotstånd, infiltrationshastighet samt avkastning. Avslutningsvis gjordes en ekonomisk utvärdering av vilken växtföljd och vilket bearbetningssätt som blev det ekonomiskt optimala på de tre försöksplatserna. Beräkningarna gjordes för en 200 ha gård och en 500 ha gård.

Slutsatser

• Växtföljden påverkade inte dragkraftsbehovet nämnvärt.

• Angreppsnivån av rotdödare var generellt högst i den ensidiga växtföljden. Skadorna var signifikant störst på Klostergården.
.
• DNA-analyser av bladfläcksvampar visade stor skillnad i sammansättning mellan år och plats. Visuell gradering visade signifikant högst angrepp på Säby.

• Något samband mellan infiltrationshastighet och växtföljd/bearbetning kunde ej konstateras.

• Ej heller något samband mellan avkastning och växtföljd/bearbetning.

• Ensidig växtföljd gav oftast lägre skörd.

• Lyckosam odling av avbrottsgrödor resulterade i ett markant högre TB2.

• TB2 klart bättre på en 500 ha gård jämfört med en 200 ha gård.

• Generellt gällde att plöjningsfri odling gav ett högre TB2.