Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Orsaker till antibiotikaresistens hos tarmbakterier från kalvar i mjölkbesättningar - Del II

Status: Avslutat
Projektnummer: V1230008
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 30 september 2015
Huvudsökande: Björn Bengtsson
Organisation: Statens Veterinärmedicinska Anstalt
E-postadress: bjorn.bengtsson@sva.se
Telefon: 018 - 67 44 37
Medsökande: Karin Persson Waller
Beviljade medel: 1 683 000 SEK

In Sweden the situation with regard to antimicrobial resistance is more favorable than in most other countries. However, in dairy calves resistance to antimicrobials is common in generic E. coli and isolates are often multiresistant. Usually resistance is transferable and bacteria of the intestinal flora thereby isa reservoir for resistance genes for bacteria that are pathogenic to animals or humans.
This application describes Part II of a PhD-project started in February 2011. The objective is to identify risk factors for selection of resistance in the enteric flora of calves. The aim is to define measures to mitigate these factors, e.g. recommendations on use of waste milk from treated cows as feed for calves.
The studies will be based on results of the study in 300 dairy herds performed in Part I. In 20 of these herds the importance of identified risk factors will be studied in greater detail. Risk factors for resistance to quinolones or cephalosporins will be given extra attention.

I Sverige är läget avseende antibiotikaresistens mer fördelaktigt än i många andra länder. Men hos kalvar i mjölkproduktionen är en stor andel tarmbakterier resistenta mot antibiotika. Resistensen är ofta överförbar och tarmbakterierna är därmed en reservoar av resistensgener för bakterier som orsakar sjukdom hos djur och människor.

Ansökan avser Del II i ett doktorandprojekt startat i februari 2011. Avsikten är att identifiera riskfaktorer för förekomst av resistenta tarmbakterier. Målet är att definiera åtgärder som minskar riskerna, t.ex. rekommendationer om hur mjölk från antibiotikabehandlade kor kan användas till kalvar utan att påverka förekomsten av resistenta bakterier.

Planerade undersökningar baseras på studien av 300 mjölkbesättningar i Del I. I 20 av dessa studeras betydelsen av identifierade riskfaktorer i detalj, t.ex. användning av mjölk från behandlade kor till kalvar. Vi vill också närmare undersöka riskfaktorer för resistens mot kinoloner och cefalosporiner.

Vanliga tarmbakterier från mjölkkalvar är ofta resistenta mot antibiotika. I projektet har vi undersökt faktorer som påverkar förekomsten av resistens. Särskilt vikt har lagts vid utfodring av mjölk från kor som behandlats med antibiotika,
Sammanfattning
• Råmjölk och övergångsmjölk från kor som behandlats vid sinläggningen gavs till kalvar på nästan alla gårdar men detta påverkade inte resistensläget.
• Mjölk från kor som behandlats under laktationen gavs till kalvarna under behandlingstiden på cirka hälften av gårdarna. De flesta använde mjölken under karenstiden för mejerileverans. Användning av sådan mjölk ökade förekomsten av resistenta bakterier.
• Även kalvarnas ålder, inhysning, gårdens geografiska lokalisation och användning av specifika antibiotika påverkade förekomsten av resistens.
• På gårdar där kalvarna har kinolonresistenta bakterier fanns dessa också hos äldre djur och i stallmiljön. Sannolikt sprids bakterierna mellan djur på en gård men även mellan gårdar.

Bakgrund
I Sverige är läget avseende antibiotikaresistens mer fördelaktigt än i de flesta andra länder. Men hos unga kalvar är tarmbakterien Escherichia coli ofta resistent mot antibiotika. Utländska undersökningar visar en liknande bild med en mycket hög andel resistens bland E. coli från kalvar under mjölkperioden.
Orsakerna till detta är sannolikt flera men en faktor som diskuterats är om unga kalvar utsätts för ett ”dolt” selektionstryck genom att de ibland utfodras med mjölk från kor som behandlats med antibiotika. Tillförd antibiotika utsöndras till en del i mjölken och möjligen är koncentrationerna under behandlingen och karenstiden för mejerileverans så höga att resistenta tarmbakterier gynnas om mjölken ges till kalvar.
Projektets syfte var att undersöka samband mellan användning av antibiotika och resistens hos tarmbakterier från kalvar i mjölkbesättningar. Specifika mål var att identifiera faktorer som ökar risken för resistens och att definiera åtgärder som undanröjer riskerna, exempelvis rekommendationer om hur mjölk från antibiotikabehandlade kor bör användas till kalvar.
Genomförande
Projektet har pågått 2011-2015 och inleddes med en enkätundersökning till drygt 1700 mjölkproducenter om rutiner runt användningen av mjölk från behandlade kor. I en uppföljande studie undersöktes avföringsprov från kalvar från 243 besättningar för förekomst av resistenta bakterier samtidigt som information om antibiotikaanvändning, inhysning mm samlades in. Projektet avslutades med en fördjupad undersökning i 23 mjölkbesättningar av förekomsten av resistens mot två antibiotika som är speciellt viktiga i sjukvården - kinoloner och cefalosporiner
Resultat
Projektet visar att flera faktorer har betydelse för förekomsten av resistenta tarmbakterier hos kalvar. En faktor som ökade förekomsten av resistenta E. coli i kalvarnas tarmflora var utfodring av kalvar med mjölk från kor som antibiotikabehandlats under laktationen. På cirka hälften av gårdarna användes ibland mjölk under den tid kon fortfarande behandlas medan de flesta ibland använde mjölken under karenstiden för mejerileverans. Råmjölk från sintidsbehandlade kor gavs till kalvar på nästan alla gårdar men sådan användning påverkade inte resistensläget. Andra faktorer som påverkade förekomsten av resistens var användning av specifika antibiotika, kalvarnas ålder och gårdens geografiska lokalisation.
I andra delen av projektet studerades specifikt resistens mot kinolonantibiotika och mot tredje generationens cefalosporiner (så kallad ESBL-resistens). Riskfaktorer för kinolonresistens var bland annat användning av kinolonantibiotika på gården och användning av mjölk från kor som antibiotikabehandlats under laktation. Observationerna överensstämmer med de tidigare studierna i projektet och tyder på att någon form av selektionstryck gynnar förekomsten av resistenta bakterier. Men studien visade också att spridning mellan djur och miljö inom en besättning har betydelse liksom spridning mellan besättningar.
Studien av ESBL-resistens är ännu inte fullständigt utvärderad men visar att sådana bakterier förekommer i en relativt stor andel av besättningarna men att de utgör en mycket liten del av tarmfloran.
Slutsatser och rekommendationer
Projektet understryker vikten av ansvarsfull antibiotikaanvändning, god hygien och gott smittskydd. Följande förslag till rekommendationer kan ges utifrån studierna:
• Användning av antibiotika med brett spektrum bör begränsas.
• Råmjölk från kor som antibiotikabehandlats vid sinläggning kan ges till kalvar.
• Mjölk från kor som behandlats under laktationen bör helst inte ges till kalvar.
• Kor bör i möjligaste mån kalva i enskilda boxar i stället för i gruppboxar.
• Rengöring av kalvboxar kan troligtvis minska förekomsten av resistens.
• Kontakter som innebär att gödsel sprids från en gård till en annan, exempelvis inköp av djur eller delad djurtransport, bör i möjligaste mån undvikas.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer

Kolfastläggningspotential i matjorden och alven - analys av markdatabaser och långliggande försök
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-18-23-141 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev