Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Orsaker till antibiotikaresistens hos tarmbakterier från kalvar i mjölkbesättningar - Del II

Status: Avslutat
Projektnummer: V1230008
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 30 september 2015
Huvudsökande: Björn Bengtsson
Organisation: Statens Veterinärmedicinska Anstalt
E-postadress: bjorn.bengtsson@sva.se
Telefon: 018 - 67 44 37
Medsökande: Karin Persson Waller
Beviljade medel: 1 683 000 SEK

In Sweden the situation with regard to antimicrobial resistance is more favorable than in most other countries. However, in dairy calves resistance to antimicrobials is common in generic E. coli and isolates are often multiresistant. Usually resistance is transferable and bacteria of the intestinal flora thereby isa reservoir for resistance genes for bacteria that are pathogenic to animals or humans.
This application describes Part II of a PhD-project started in February 2011. The objective is to identify risk factors for selection of resistance in the enteric flora of calves. The aim is to define measures to mitigate these factors, e.g. recommendations on use of waste milk from treated cows as feed for calves.
The studies will be based on results of the study in 300 dairy herds performed in Part I. In 20 of these herds the importance of identified risk factors will be studied in greater detail. Risk factors for resistance to quinolones or cephalosporins will be given extra attention.

I Sverige är läget avseende antibiotikaresistens mer fördelaktigt än i många andra länder. Men hos kalvar i mjölkproduktionen är en stor andel tarmbakterier resistenta mot antibiotika. Resistensen är ofta överförbar och tarmbakterierna är därmed en reservoar av resistensgener för bakterier som orsakar sjukdom hos djur och människor.

Ansökan avser Del II i ett doktorandprojekt startat i februari 2011. Avsikten är att identifiera riskfaktorer för förekomst av resistenta tarmbakterier. Målet är att definiera åtgärder som minskar riskerna, t.ex. rekommendationer om hur mjölk från antibiotikabehandlade kor kan användas till kalvar utan att påverka förekomsten av resistenta bakterier.

Planerade undersökningar baseras på studien av 300 mjölkbesättningar i Del I. I 20 av dessa studeras betydelsen av identifierade riskfaktorer i detalj, t.ex. användning av mjölk från behandlade kor till kalvar. Vi vill också närmare undersöka riskfaktorer för resistens mot kinoloner och cefalosporiner.

Vanliga tarmbakterier från mjölkkalvar är ofta resistenta mot antibiotika. I projektet har vi undersökt faktorer som påverkar förekomsten av resistens. Särskilt vikt har lagts vid utfodring av mjölk från kor som behandlats med antibiotika,
Sammanfattning
• Råmjölk och övergångsmjölk från kor som behandlats vid sinläggningen gavs till kalvar på nästan alla gårdar men detta påverkade inte resistensläget.
• Mjölk från kor som behandlats under laktationen gavs till kalvarna under behandlingstiden på cirka hälften av gårdarna. De flesta använde mjölken under karenstiden för mejerileverans. Användning av sådan mjölk ökade förekomsten av resistenta bakterier.
• Även kalvarnas ålder, inhysning, gårdens geografiska lokalisation och användning av specifika antibiotika påverkade förekomsten av resistens.
• På gårdar där kalvarna har kinolonresistenta bakterier fanns dessa också hos äldre djur och i stallmiljön. Sannolikt sprids bakterierna mellan djur på en gård men även mellan gårdar.

Bakgrund
I Sverige är läget avseende antibiotikaresistens mer fördelaktigt än i de flesta andra länder. Men hos unga kalvar är tarmbakterien Escherichia coli ofta resistent mot antibiotika. Utländska undersökningar visar en liknande bild med en mycket hög andel resistens bland E. coli från kalvar under mjölkperioden.
Orsakerna till detta är sannolikt flera men en faktor som diskuterats är om unga kalvar utsätts för ett ”dolt” selektionstryck genom att de ibland utfodras med mjölk från kor som behandlats med antibiotika. Tillförd antibiotika utsöndras till en del i mjölken och möjligen är koncentrationerna under behandlingen och karenstiden för mejerileverans så höga att resistenta tarmbakterier gynnas om mjölken ges till kalvar.
Projektets syfte var att undersöka samband mellan användning av antibiotika och resistens hos tarmbakterier från kalvar i mjölkbesättningar. Specifika mål var att identifiera faktorer som ökar risken för resistens och att definiera åtgärder som undanröjer riskerna, exempelvis rekommendationer om hur mjölk från antibiotikabehandlade kor bör användas till kalvar.
Genomförande
Projektet har pågått 2011-2015 och inleddes med en enkätundersökning till drygt 1700 mjölkproducenter om rutiner runt användningen av mjölk från behandlade kor. I en uppföljande studie undersöktes avföringsprov från kalvar från 243 besättningar för förekomst av resistenta bakterier samtidigt som information om antibiotikaanvändning, inhysning mm samlades in. Projektet avslutades med en fördjupad undersökning i 23 mjölkbesättningar av förekomsten av resistens mot två antibiotika som är speciellt viktiga i sjukvården - kinoloner och cefalosporiner
Resultat
Projektet visar att flera faktorer har betydelse för förekomsten av resistenta tarmbakterier hos kalvar. En faktor som ökade förekomsten av resistenta E. coli i kalvarnas tarmflora var utfodring av kalvar med mjölk från kor som antibiotikabehandlats under laktationen. På cirka hälften av gårdarna användes ibland mjölk under den tid kon fortfarande behandlas medan de flesta ibland använde mjölken under karenstiden för mejerileverans. Råmjölk från sintidsbehandlade kor gavs till kalvar på nästan alla gårdar men sådan användning påverkade inte resistensläget. Andra faktorer som påverkade förekomsten av resistens var användning av specifika antibiotika, kalvarnas ålder och gårdens geografiska lokalisation.
I andra delen av projektet studerades specifikt resistens mot kinolonantibiotika och mot tredje generationens cefalosporiner (så kallad ESBL-resistens). Riskfaktorer för kinolonresistens var bland annat användning av kinolonantibiotika på gården och användning av mjölk från kor som antibiotikabehandlats under laktation. Observationerna överensstämmer med de tidigare studierna i projektet och tyder på att någon form av selektionstryck gynnar förekomsten av resistenta bakterier. Men studien visade också att spridning mellan djur och miljö inom en besättning har betydelse liksom spridning mellan besättningar.
Studien av ESBL-resistens är ännu inte fullständigt utvärderad men visar att sådana bakterier förekommer i en relativt stor andel av besättningarna men att de utgör en mycket liten del av tarmfloran.
Slutsatser och rekommendationer
Projektet understryker vikten av ansvarsfull antibiotikaanvändning, god hygien och gott smittskydd. Följande förslag till rekommendationer kan ges utifrån studierna:
• Användning av antibiotika med brett spektrum bör begränsas.
• Råmjölk från kor som antibiotikabehandlats vid sinläggning kan ges till kalvar.
• Mjölk från kor som behandlats under laktationen bör helst inte ges till kalvar.
• Kor bör i möjligaste mån kalva i enskilda boxar i stället för i gruppboxar.
• Rengöring av kalvboxar kan troligtvis minska förekomsten av resistens.
• Kontakter som innebär att gödsel sprids från en gård till en annan, exempelvis inköp av djur eller delad djurtransport, bör i möjligaste mån undvikas.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Nutritions- och hälsoindikatorer inom Livscykelanalyser (LCA) av livsmedel
Ulf Sonesson, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: R-18-26-133 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food is a central component for a sustainable society, environmentally but also for public health. To make sound decisions on sustainable food choices, methods that combine environmental impact, nutritional supply and health impacts need to be developed. Currently, evidence based methods for such …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Halksäkra golv förebygger skador hos nötkreatur; Minskar rillning halkrisken på betonggolv?
Christer Bergsten, SLU

Projektnummer: S-17-24-784 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce …

Läs mer

Minimal processpåverkan för en naturlig mjölk
Maria Glantz

Projektnummer: O-17-20-941 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

Consumer trends are focused on minimal processing of milk. The new process technologies for heat treatment used in the dairy industry today probably have smaller effects on the nutritional quality and functionality of milk than the older technologies that are the basis for the calculations of …

Läs mer

Mjölk som källa för biologiskt aktiva selenoproteiner
Björn Åkesson, Lunds Universitet

Projektnummer: V0530011 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Eldning av havre för uppvärmning
Lars Nilsson,

Projektnummer: 0446010 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Är de för små för att rida? En studie av ridskolornas aktiviteter för förskolebarn från säkerhets- och hästvälfärdsperspektiv
Susanna Hedenborg, Malmö University

Projektnummer: H-18-47-383 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

A few years ago, media reported on a 7 year-old girl who was killed during a riding lesson. The accident evokes questions about children, horses and safety. Children are small and horses big, and the horse is a herd and prey animal whose behaviour is partly controlled by instincts. Today, many …

Läs mer

Identifiering av gener med negativ inverkan på hästens hälsa och välbefinnande: Ett ramverk baserat på helgenomsekvensering och bioinformatik på häst
Sofia Mikko, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-18-47-406 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The overall aim of this project is to improve equine health and welfare by identifying causative mutations for inherited diseases to aid informed breeding of healthy horses. We will use a comparative genomics approach, combining whole-genome sequencing (WGS) and bioinformatics with state-of-the-art …

Läs mer

Finns 'Hopparknä' hos häst?- en studie av patellardesmopati som orsak till knähälta hos sporthästar
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-18-47-393 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Soft tissues around the kneecap (patella) as a cause of equine lameness is an area yet to be scientifically investigated but that is often clinically treated with “alternative” methods without an established diagnosis. In human medicine, patellar tendinosis is a common verified diagnosis. …

Läs mer

Hestesektoren i Norge og Sverige: Betydning for miljø, økonomi og lokalsamfunnet
Bjørn Egil Flø, Norsk institutt for bioøkonomi

Projektnummer: H-18-47-403 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

This project will study the social, cultural and economic impact of the equine sector on local development. Furthermore, ti will study the land and resource use of the equine sector and how it co-exist and collaborate with other sector and other land use locally. The starting point for social and …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev