Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Orsaker till antibiotikaresistens hos tarmbakterier från kalvar i mjölkbesättningar - Del II

Status: Avslutat
Projektnummer: V1230008
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 30 september 2015
Huvudsökande: Björn Bengtsson
Organisation: Statens Veterinärmedicinska Anstalt
E-postadress: bjorn.bengtsson@sva.se
Telefon: 018 - 67 44 37
Medsökande: Karin Persson Waller
Beviljade medel: 1 683 000 SEK

In Sweden the situation with regard to antimicrobial resistance is more favorable than in most other countries. However, in dairy calves resistance to antimicrobials is common in generic E. coli and isolates are often multiresistant. Usually resistance is transferable and bacteria of the intestinal flora thereby isa reservoir for resistance genes for bacteria that are pathogenic to animals or humans.
This application describes Part II of a PhD-project started in February 2011. The objective is to identify risk factors for selection of resistance in the enteric flora of calves. The aim is to define measures to mitigate these factors, e.g. recommendations on use of waste milk from treated cows as feed for calves.
The studies will be based on results of the study in 300 dairy herds performed in Part I. In 20 of these herds the importance of identified risk factors will be studied in greater detail. Risk factors for resistance to quinolones or cephalosporins will be given extra attention.

I Sverige är läget avseende antibiotikaresistens mer fördelaktigt än i många andra länder. Men hos kalvar i mjölkproduktionen är en stor andel tarmbakterier resistenta mot antibiotika. Resistensen är ofta överförbar och tarmbakterierna är därmed en reservoar av resistensgener för bakterier som orsakar sjukdom hos djur och människor.

Ansökan avser Del II i ett doktorandprojekt startat i februari 2011. Avsikten är att identifiera riskfaktorer för förekomst av resistenta tarmbakterier. Målet är att definiera åtgärder som minskar riskerna, t.ex. rekommendationer om hur mjölk från antibiotikabehandlade kor kan användas till kalvar utan att påverka förekomsten av resistenta bakterier.

Planerade undersökningar baseras på studien av 300 mjölkbesättningar i Del I. I 20 av dessa studeras betydelsen av identifierade riskfaktorer i detalj, t.ex. användning av mjölk från behandlade kor till kalvar. Vi vill också närmare undersöka riskfaktorer för resistens mot kinoloner och cefalosporiner.

Vanliga tarmbakterier från mjölkkalvar är ofta resistenta mot antibiotika. I projektet har vi undersökt faktorer som påverkar förekomsten av resistens. Särskilt vikt har lagts vid utfodring av mjölk från kor som behandlats med antibiotika,
Sammanfattning
• Råmjölk och övergångsmjölk från kor som behandlats vid sinläggningen gavs till kalvar på nästan alla gårdar men detta påverkade inte resistensläget.
• Mjölk från kor som behandlats under laktationen gavs till kalvarna under behandlingstiden på cirka hälften av gårdarna. De flesta använde mjölken under karenstiden för mejerileverans. Användning av sådan mjölk ökade förekomsten av resistenta bakterier.
• Även kalvarnas ålder, inhysning, gårdens geografiska lokalisation och användning av specifika antibiotika påverkade förekomsten av resistens.
• På gårdar där kalvarna har kinolonresistenta bakterier fanns dessa också hos äldre djur och i stallmiljön. Sannolikt sprids bakterierna mellan djur på en gård men även mellan gårdar.

Bakgrund
I Sverige är läget avseende antibiotikaresistens mer fördelaktigt än i de flesta andra länder. Men hos unga kalvar är tarmbakterien Escherichia coli ofta resistent mot antibiotika. Utländska undersökningar visar en liknande bild med en mycket hög andel resistens bland E. coli från kalvar under mjölkperioden.
Orsakerna till detta är sannolikt flera men en faktor som diskuterats är om unga kalvar utsätts för ett ”dolt” selektionstryck genom att de ibland utfodras med mjölk från kor som behandlats med antibiotika. Tillförd antibiotika utsöndras till en del i mjölken och möjligen är koncentrationerna under behandlingen och karenstiden för mejerileverans så höga att resistenta tarmbakterier gynnas om mjölken ges till kalvar.
Projektets syfte var att undersöka samband mellan användning av antibiotika och resistens hos tarmbakterier från kalvar i mjölkbesättningar. Specifika mål var att identifiera faktorer som ökar risken för resistens och att definiera åtgärder som undanröjer riskerna, exempelvis rekommendationer om hur mjölk från antibiotikabehandlade kor bör användas till kalvar.
Genomförande
Projektet har pågått 2011-2015 och inleddes med en enkätundersökning till drygt 1700 mjölkproducenter om rutiner runt användningen av mjölk från behandlade kor. I en uppföljande studie undersöktes avföringsprov från kalvar från 243 besättningar för förekomst av resistenta bakterier samtidigt som information om antibiotikaanvändning, inhysning mm samlades in. Projektet avslutades med en fördjupad undersökning i 23 mjölkbesättningar av förekomsten av resistens mot två antibiotika som är speciellt viktiga i sjukvården - kinoloner och cefalosporiner
Resultat
Projektet visar att flera faktorer har betydelse för förekomsten av resistenta tarmbakterier hos kalvar. En faktor som ökade förekomsten av resistenta E. coli i kalvarnas tarmflora var utfodring av kalvar med mjölk från kor som antibiotikabehandlats under laktationen. På cirka hälften av gårdarna användes ibland mjölk under den tid kon fortfarande behandlas medan de flesta ibland använde mjölken under karenstiden för mejerileverans. Råmjölk från sintidsbehandlade kor gavs till kalvar på nästan alla gårdar men sådan användning påverkade inte resistensläget. Andra faktorer som påverkade förekomsten av resistens var användning av specifika antibiotika, kalvarnas ålder och gårdens geografiska lokalisation.
I andra delen av projektet studerades specifikt resistens mot kinolonantibiotika och mot tredje generationens cefalosporiner (så kallad ESBL-resistens). Riskfaktorer för kinolonresistens var bland annat användning av kinolonantibiotika på gården och användning av mjölk från kor som antibiotikabehandlats under laktation. Observationerna överensstämmer med de tidigare studierna i projektet och tyder på att någon form av selektionstryck gynnar förekomsten av resistenta bakterier. Men studien visade också att spridning mellan djur och miljö inom en besättning har betydelse liksom spridning mellan besättningar.
Studien av ESBL-resistens är ännu inte fullständigt utvärderad men visar att sådana bakterier förekommer i en relativt stor andel av besättningarna men att de utgör en mycket liten del av tarmfloran.
Slutsatser och rekommendationer
Projektet understryker vikten av ansvarsfull antibiotikaanvändning, god hygien och gott smittskydd. Följande förslag till rekommendationer kan ges utifrån studierna:
• Användning av antibiotika med brett spektrum bör begränsas.
• Råmjölk från kor som antibiotikabehandlats vid sinläggning kan ges till kalvar.
• Mjölk från kor som behandlats under laktationen bör helst inte ges till kalvar.
• Kor bör i möjligaste mån kalva i enskilda boxar i stället för i gruppboxar.
• Rengöring av kalvboxar kan troligtvis minska förekomsten av resistens.
• Kontakter som innebär att gödsel sprids från en gård till en annan, exempelvis inköp av djur eller delad djurtransport, bör i möjligaste mån undvikas.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Utvärdering av Clostridium perfringens typ A och Clostridium difficiles koppling till spädgrisdiarré
Jenny Larsson

Projektnummer: O-16-20-768 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 augusti 2020

Kött

During the last decade, neonatal porcine diarrhoea (NPD) has become an increased problem in Swedish herds. Clostridium (C.) perfringens type A (CpA) and C. difficile (Cd) have been highlighted as causes of NPD but their importance has also been questioned. We have previously demonstrated that CpA …

Läs mer

Gradering av vallar i norra Sverige med hjälp av satellitbilder
Julien Morel, SLU

Projektnummer: R-19-62-180 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 augusti 2020

Mixed leys are among the most important crops in northern Sweden for the dairy production. Mapping the within and between fields variability of the biomass, nitrogen (N) uptake and potentially also forage quality (digestibility and neutral detergent fibre) would help farmers to optimise their …

Läs mer

Framtagning av bladmögelresistenta matpotatissorter för stora delar av Sverige
Erik Andreasson

Projektnummer: O-15-20-557 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 16 juli 2020

Potatis

Sammanfattning av projektet på engelska

The aim of the project is that by maintaining the "lowest reasonable level" and implement large scale marker assistance of the existing plant breeding program of potato at SLU Alnarp improve opportunities to develop new food potato varieties with durable …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2020

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Växtnäringsbevattning med organiska N-gödselmedel i svensk äppelproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-15-56-588 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2020

The aim of the project is to evaluate and develop the use of organic fertigation in Swedish apple production. The project will focus on yield, external (colour, firmness, appearance) and internal (concentration of sugar and organic acids) quality and fruit tolerance against fungal diseases during …

Läs mer

Tillskott av probiotika till smågrisar: en bedömning av effekt, användbarhet och ekonomi
Else Verbeek

Projektnummer: O-17-20-971 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Kött

In nature, piglets are exposed to a wide range of bacteria that promote a balanced (healthy) gut microbiota. On the farm, routine cleaning can limit exposure to beneficial bacteria leading to an unbalanced gut microbiota. An unbalanced gut microbiota increases the risk of health problems and alters …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Avancerat integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps
Riccardo Bommarco

Projektnummer: O-16-20-756 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Växtodling

Flea beetles are serious insect pests in spring oilseed rape. After neonicotinoid seed treatments were restricted, no effective chemical control methods are currently available for flea beetle control. Crop protection has therefore become a serious limiting factor for growing the crop. In an …

Läs mer

Jordbruk och extremt väder i Sverige, 2018: Att utveckla en bättre förståelse för effekten av värme- och torkstress på maltkorns proteinhalt
Marcos Lana, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-18-20-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 juni 2020

Växtodling

Weather, together with fertilization, soil and genotype are the main inputs defining crop performance. Malting barley is especially susceptible to adverse climate conditions because its performance is accounted not only in terms of production, but also quality, notably grain protein …

Läs mer

Råmjölkens antikroppskvalitet och kalvars upptag av antikroppar från råmjölken hos mjölkkor: betydelse för hälsa och produktion, samt möjligheter till genetisk selektion
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2020

The antibody quality of the colostrum is essential for the newborn calf, as the calf is totally dependent on the passive transfer of colostral antibodies during the first 24 hours of life to keep healthy and survive until weaning. A high proportion of the cows have insufficient antibodies in the …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress