Orsaker till antibiotikaresistens hos tarmbakterier från kalvar i mjölkbesättningar

Projektet har undersökt samband mellan förekomst av antibiotikaresistenta tarmbakterier (Escherichia coli) hos mjölkkalvar och användning av antibiotika. Särskild har betydelsen av utfodring med mjölk från kor som behandlats med antibiotika undersökts.
Studierna visar att mjölk från kor som behandlats med antibiotika används som foder i många besättningar och att flera faktorer har betydelse för förekomsten av resistenta bakterier hos kalvar.
En sådan faktor är utfodring av mjölk från kor som antibiotikabehandlats under pågående laktation. Ett sätt att minska riskerna för resistensselektion är att kassera sådan mjölk under pågående behandling av kon och att helt undvika att utfodra med mjölk från kor som behandlats med kinoloner.
Råmjölk från sinbehandlade kor kan däremot ges till kalvar då det inte tycks ha någon betydelse för förekomsten av resistenta tarmbakterier. Dock är det lämpligt att begränsa användning av vissa antibiotikapreparat, t.ex. DHS-tabletter.

Bakgrund
Enligt Världshälsoorganisationen är antibiotikaresistens ett globalt hot mot folkhälsan. I Sverige är antibiotikaresistensläget i såväl veterinär- som humanmedicin bättre än i de flesta andra länder.
Inte minst är läget gott bland svenska nötkreatur men hos yngre kalvar är dock tarmbakterier som Escherichia coli ofta resistenta (okänsliga) mot antibiotika som används för behandling av både människor och djur. Utländska undersökningar visar en liknande bild med en mycket hög andel resistens hos kalvar under mjölkperioden och en mycket lägre förekomst bland äldre djur.
Orsakerna till detta är flera men en faktor som diskuterats är om unga kalvar utsätts för ett ”dolt” selektionstryck genom att de ibland utfodras med mjölk från kor som behandlats med antibiotika. Behandlade kor utsöndrar en del av tillförd antibiotika i mjölken och möjligen är koncentrationerna under behandlingen och delar av karenstiden för humankonsumtion så höga att resistenta bakterier i tarmfloran gynnas om mjölken ges till kalvar.
Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar förekomsten av resistenta E. coli i tarmfloran från kalvar i mjölkåldern. Speciellt undersöktes effekten av att utfodra kalvar med råmjölk och mjölk från kor som behandlats med antibiotika.
Utförande
Avföringsprover från kalvar i åldern 7 till 28 dagar analyserades för E. coli resistent mot nalidixinsyra (kinolon), streptomycin och cefotaxim (tredje generationens cefalosporin) för att bestämma andelen resistenta E. coli. Dessutom undersöktes resistens mot tolv antibiotika hos ett slumpmässigt utvald E. coli isolat per kalv. Information om utfodring av råmjölk och mjölk från kor som behandlats med antibiotika till kalvar samt användning av antibiotika i besättningen samlades in via enkäter. Resultaten utvärderades statistiskt för att bedöma betydelsen av olika faktorer för förekomst av resistenta E. coli.
Resultat
I enkätstudien visade att 89 % respektive 79 % av 457 besättningar som svarade på enkäten någon gång utfodrade kalvar med råmjölk respektive mjölk från kor som antibiotikabehandlats vid sinläggning respektive under pågående laktation.
Avföringsprov och enkätsvar samlades in från 243 gårdar. E. coli resistent mot streptomycin, kinoloner respektive cefalosporiner isolerades från 90 %, 49 % respektive 11 % av kalvarna. Resistensbestämning av ett slumpvist utvalt isolat av E. coli visar att resistens mot streptomycin är vanligast förekommande, tätt följd av sulfa, tetracyklin och ampicillin och hos 27 % av kalvarna hittades E. coli resistenta mot minst tre typer av antibiotika.
Utfodring med råmjölk från kor som behandlats med antibiotika vid sinläggning påverkade inte förekomsten av resistens. Men utfodring med mjölk från kor som behandlats med antibiotika under pågående laktation gav en betydligt högre andel kinolon- och streptomycinresistenta E. coli jämfört med gårdar där sådan mjölk kasserades. Däremot sågs ingen effekt på förekomsten av andra resistenstyper. På gårdar där dessutom kinoloner användes för behandling av kor sågs ytterligare en högre förekomst av kinolonresistenta E. coli.
Generellt sett var förekomsten av resistens lägre hos äldre kalvar och hos kalvar på små gårdar. Andra faktorer som påverkade förekomst av resistens var användning av DHS-tabletter till kalvar, systemisk tetracyklin och ceftiofur till kor och kalvar, typ av uppstallning för kalvar, dominerande ras i besättningen och geografisk lokalisation.
Slutsatser
Mjölk från kor som behandlats med antibiotika används som foder i många besättningar.
Flera faktorer har betydelse för förekomsten av resistenta bakterier hos kalvar bland annat utfodring av mjölk från kor som antibiotikabehandlats under pågående laktation. Ett sätt att minska riskerna för resistensselektion är att kassera sådan mjölk under pågående behandling av kon och att helt undvika att utfodra med mjölk från kor som behandlats med kinoloner. Råmjölk från sinbehandlade kor kan däremot ges till kalvar.