Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Överlevnad av betcystnematoden Heterodera schachtii och Beet necrotic yellow vein virus (BNYVV) med dess vektor Polymyxa betae i biogasprocessen

Status: Avslutat
Projektnummer: H0944021
Kategori: Research program | Sugar
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 17 maj 2012
Huvudsökande: Karin Jacobsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Karin.Jacobsson@mikrob.slu.se
Telefon: 018-67 32 55
Beviljade medel: 650 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Vi har undersökt överlevnaden av cystformen av den vita betcystnematoden under rötning. Resultaten visar att cystorna dör vid rötning men att avdödningen är tidsberoende. I ett odlingsförsök sågs ingen infektion av sockerbetsplantor vid odling i närvaro av cystor som rötats i 20 dagar. I en kontinuerlig biogas tillförs nytt material flera ggr per dag samtidigt som rötrest tas ut, vilket innebär att en del cystor som kommer in i en biogasprocess kommer överleva och återfinnas i rötresten. Oftast lagras dock rötresten innan spridning och en lagringsstudie av färska cystor i rötrest vid 25 °C i en vecka eller 10 °C i två veckor visade att kläckningen då var obefintlig. Även s k hygienisering i en timme vid 70 °C eller rötning under 10 timmar vid 52 °C avdödade cystorna helt. Under rätt förhållanden bör det därför vara möjligt att använda infekterade betor som substrat vid biogasproduktion utan risk för spridning av sjukdomen vid användning av rötresten som gödningsmedel.

Populärvetenskaplig sammanfattning
ÖVERLEVNAD AV DEN VITA BETCYSTNEMATODEN UNDER RÖTNING
Syfte:
Syftet med studien var att studera överlevnaden av cystformen av den vita betcystnematoden under rötning i satsvisa biogasreaktorer. Om cystorna inte avdödas under rötning och rötresten sedan används som gödselmedel skulle detta kunna resultera i spridning av sjukdomen till nya odlingsområden.

Metod:
Cystor av den vita betcystnematoden (vetenskapligt namn Heterodera schachtii) placerades i påsar med en porstorlek som höll kvar cystorna med tillät eventuella framkläckta larver att lämna påsen. Påsarna placerades modellreaktorer (en liters glasflaskor) med rötkammar material från två olika storskaliga biogasreaktorer som kördes vid mesofil temperatur (37oC) och på olika typer av ingångsmaterial. En viktig parameter för valet av biogasrektorer var halten av ammonium-kväve, som i tidigare studier visats ha betydelse för avdödning av bakteriella patogener. De två reaktorerna som användes i studien hade låg respektive hög kvävehalt. Reaktorerna placerades i 37 °C och påsar togs ut vid lika tidpunkter, las i en kläckningslösning och antalet framkläckta larver räknades. Efter 20 dagars rötning blandades cystorna från en av rötresterna med jord i vilka en vecka gamlas sockerbetsplantor sedan planterades.
Påsar las också i rötrest från en tredje anläggning och förvarades vid 10 respektive 25 °C för att simulera lagring av den färdiga rötresten. Slutligen utsattes cystorna också för den behandling (hygienisering)som krävs för att animaliska biprodukter ska få rötas till biogas för att inte mikroorganismer som framkallar sjukdom hos djur eller människa ska spridas i naturen.

Resultat:
Resultaten visade att betcystnematodens cystor dör vid rötning men att avdödningen är tidsberoende. Efter ett dygns rötning frigjordes bara ett tiotal till ett hundratal larver och efter veckas rötning kläcktes inga larver alls fram. Avdödningen verkade vara effektivare i närvaro av en hög kvävehalt än vid en låg halt. I odlingsförsöket syntes inga cystor på rötterna på plantor som odlats i närvaro av cystor rötade i 20 dagar medan vita cystor kunde ses på alla rötter från plantor odlade i närvaro av obehandlade cystor.
Cystorna dog också under lagring av rötresten och avdödningen var snabbare vid 25 °C än vid 10 °C. Efter två veckors lagring frigjordes bara några enstaka larver vid 10 °C och inga alls vid 25 °C men det bör noteras att försöket gjordes med orötade cystor till skillnad från i verkligheten då avdödningen skulle ha påbörjats redan under själva rötningen.
Hygienisering genom behandling tio timmar vid 52 °C eller upphettning en timme i 70 °C gav en total avdödning av cystorna.

Slutsatser:
Resultaten visar att den vita betcystnematodens cystor dör vid rötning till biogas men att avdödningen är tidsberoende. Vid rötning i reaktorer med kontinuerlig matning där nytt substrat tillsätts löpande kommer tiden i reaktorn att vara för kort för att en fullständig avdödning ska uppnås. Genom att lagra rötresten ett par veckor innan den sprids kan emellertid en fullständig avdödning uppnås. En längre lagring krävs vid låg temperatur, t ex under vinterhalvåret.
Under rätt förhållanden bör det därför vara möjligt att använda infekterade betor som substrat vid biogasproduktion utan risk för spridning av sjukdomen vid användning av rötresten som gödningsmedel.

 

Antal träffar i projektbanken: 1745

Vallen i nordiskt perspektiv
David Parsons, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-21-41-605 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

This project aims to create a popular scientific review of the use of leys for livestock. Target groups are the agricultural
sector and industry. The project has five work packages (WP); administration, crop production, harvest and
conservation, feed value for different animals, and economy. The …

Läs mer

Förbättring av klimat i fjäderfästall - för bättre djurhälsa, produktion och mindre miljöpåverkan
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-20-62-328 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Achieving and maintaining a good stable climate with low ammonia levels is a major challenge for many poultry farmers. In addition to adversely affecting animal health, production and the working environment, high levels of ammonia in the stable can also lead to increased environmental impact. The …

Läs mer

En ny innovativt hållbar IPM-strategi för effektiv kontroll av bladlus i fruktodlingar
Teun Dekker, Sveriges Lantbrukuniversitet

Projektnummer: R-18-25-016 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Neonikotinoida insekticiders användning i jordbruket diskuteras på europeisk nivå på grund av deras toxiska bieffekt på nyttodjur. Alternativ behöver utvecklas för att ge effektiv och hållbar kontroll av ekonomiska viktiga skadedjur som bladlöss. I detta projekt kommer ett IPM-verktyg utvecklas för …

Läs mer

Vildsvin invid gårdsknuten - hur skyddar vi svenska grisar från afrikansk svinpest?
Karl Ståhl

Projektnummer: O-18-20-157 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2023

Kött

Introduction of African swine fever to Sweden would be devastating for the national pig industry. Infected wild boar are considered the most likely route of introduction to Swedish domestic pigs and preventive measures are needed. Knowledge of how infection from wild boar to pigs can be prevented, …

Läs mer

Mer vall på slätten för klimateffektiv produktion
Håkan Schroeder, SLU

Projektnummer: R-20-62-324 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Agriculture in plain-lands is often specialized in crop production, with no on-farm use of ley as animal fodder, and crop rotations that often includes only annual crops (e.g. oilseed rape, cereals and sugar beets). At the same time, integrating ley in arable cropping systems generates several …

Läs mer

Strategier för företagsutveckling i lantbruket - drivkrafter och ekonomiska effekter
Helena Hansson

Projektnummer: O-17-21-948 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött
Mjölk
Växtodling

This project aims at deepening knowledge about drivers of farm business development and about how different strategies for business development impact the financial outcome of the farms. These are our research questions:
1. What are the driving forces for farmers’ choices of different strategies …

Läs mer

Kolfastläggningspotential i matjorden och alven - analys av markdatabaser och långliggande försök
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-18-23-141 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Växtodling

Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …

Läs mer

Nya hortikulturella substrat från den fasta fraktionen av biogas produktion
Håkan Asp, Sveriges lantbruks universitet

Projektnummer: R-18-25-143 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 juni 2023

Green house production depends or reliable substrates and fertilizers. Peat is the dominating substrate in Sweden and internationally. There is a debate about reducing the peat use since the mining for peat may increase climate gas emissions and disturb sensitive ecosystems. Thus, alternative for …

Läs mer

Bete i ett norrländskt perspektiv
Mohammad Ramin, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-20-62-325 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

This project is connected to an already funded grazing application from Norway intending to evaluate methane production from dairy cows in different grazing systems. We aim to evaluate further some important aspects of grazing in northern Sweden. We plan to use some sensory techniques to analyse …

Läs mer

Bakbenshälta hos häst - varför är den så svår att se och hur kan vi bli bättre?
Elin Hernlund, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-304 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 april 2023

Correct assessment of hind limb lameness is a challenge, also for most experienced vets. This causes incorrect diagnoses and faulty treatment interventions which lead to unnecessary suffering for the horses and an unnecessary financial burden for owners and insurance companies. The aim of this …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev