Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

På väg mot det nya jordbruket - kväverekommendationer och grödstatuskartering inom fält genom en kombination av satellitdata och N-sensorer

Status: Avslutat
Projektnummer: H1233115
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 31 augusti 2015
Huvudsökande: Mats Söderström
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: mats.soderstrom@slu.se
Telefon: 0511 - 672 44
Medsökande: Henrik Stadig
Medsökande: Knud Nissen
Beviljade medel: 1 470 000 SEK

The aim is to develop and assess satellite-data based recommendations for supplementary nitrogen fertilization and fungicides in winter wheat. This is a two year project, the first year the focus will be on data collection, model development and analysis, and the second year we will test implementation and concentrate on validation and assessment. A large part of the Swedish arable land will be covered by the data collected - the spatial resolution of the satellite used is 22x22 m2. The satellite model will be based on upscaling of ground-based N-sensor recommendations. A system that may be developed based on the project results will be able to supply data that can be used for practical variable-rate application of N and fungicides within-fields in most of the arable land in Sweden. Potentially, this project may lead to reduced loss of nutrients, increased yield, improved yield quality and it can be the foundation of other applications that can be developed in the coming years.

Målet är att utveckla och utvärdera satellitdatabaserade råd för kompletteringsgödsling med kväve och svampbekämpning i höstvete. Projektet är på två år varav fokus under det första året kommer att vara på datainsamling, modellutveckling och analyser och under det andra på test av tillämpning, validering och utvärdering. Data kommer att samlas in över en stor del av vår jordbruksmark, där information om varje 22x22 m2 yta kommer att tas fram. En satellitdatamodell som bygger på uppskalning av befintliga N-sensorrekommendationer ska utvecklas och valideras. Ett fungerande system som baseras på projektresultaten kommer att kunna leverera data som kan användas för GPS-styrd platsanpassning inom fält över större delen av Sveriges åkermark. Projektet har potential att leda till minskade växtnäringsförluster, ökad skörd och förbättrad kvalitet på skörden, och dessutom vara basen för en rad andra applikationer än de som kommer att studeras i projektet.

Vi utvecklade CropSAT, ett webbaserat system för tillhandahållande av satellitdata över åkermarken där tilldelningsfiler kan laddas ned och användas för styrning av gödselspridare. Systemet testades under 2014 och vidareutvecklades under 2015 inom ramen för Greppa Näringen. Vår slutsats är att satellitdata som omräknats till vegetationsindexkartor kan användas i praktiken för anpassning av kvävegivan inom fält. Det är ett mycket kostnadseffektivt sätt att skapa underlag för bättre kvävehushållning. Även under ett molnigt år som 2015 täcktes 2/3 av åkermarken in av minst 3 bilder under kompletteringsgödslingssäsongen. Den relativa variationen inom fält är ofta stabil över tid så även 1-2 veckor gamla bilder kan användas om man använder den relativa variationen som grund för beslut. Satellitdata kan kalibreras med handsensormätningar så att kartor över N-upptag skapas. Flera tusen användare har utnyttjat CropSAT som har potential att utvecklas med nya funktioner.

Nu finns det möjlighet för nästan alla Sveriges lantbrukare att använda kartor från satelliter för att gödsla rätt! Vi har utvecklat CropSAT.se – en gratis webapplikation där man kan leta reda på sina fält, och göra kartor som visar hur det växer på fälten just nu. Satellitkartan visar variationen i biomassa på fälten.
CropSAT är en interaktiv applikation där man lätt gör kvävebehovskartor för sina egna fält med satellitkartans vegetationsindex som grund. Kartan kan laddas ned och användas för varierad kvävegödsling. Med fokus på åkermark från Gävle och söderut – det är hela 2,4 miljoner ha åkermark – användes systemet på riktigt under perioden april-juni 2015 då det är lämpligt att komplettera med kväve till spannmål för att man ska få en bra skörd av god och jämn kvalitet. Hur mycket kväve som ska tillföras bestäms av hur grödan utvecklats, och det ser man i satellitkartan. De flesta sprider kvävet jämnt fördelat, men med vårt system får man hjälp att variera givan inom fältet så den blir mer korrekt på varje plats. Rätt gödsling ger bättre skörd och dessutom bättre ekonomi och mindre risk för läckage.
Men man kan inte få fram bra data från satelliterna om det är molnigt väder, även skuggor från moln och dis måste undvikas. Under 2015 var det ovanligt mycket moln – Stockholm hade den regnigaste majmånaden på 200 år! Trots detta fick vi fram tre till åtta molnfria satellitbilder för 2/3 av åkermarken under testperioden. Nästan all åkermark hade minst två bilder. De satelliter vi använde passerar Sverige var eller varannan dag, så chansen att få fram data är ganska stor även om vädret är besvärligt.
Lantbrukare vill ofta gödsla när grödan nått ett visst utvecklingsstadium. Då blir det bråttom och man vill helst använda en så ny satellitbild som möjligt. Vi undersökte hur stabil variationen i satellitkartorna var över tiden, och vi kom fram till att mönstret inte ändrade sig så mycket under preioden. Det betyder att man ofta kan använda en satellitbild som kanske är ett par veckor gammal som grund för sin gödsling. Det viktiga är att man går ut i fält och kontrollerar om mönstret verkar stämma och vad de höga och låga värdena i kartan betyder i verkligheten just nu. I CropSAT låter vi användaren själv klassificera vegetationsindexkartan från satelliten.
Satelliten vi använde registrerar ljus i olika våglängdsband från ytor som är 22 x 22 kvadratmeter stora på marken. För att bättre förstå vad satellitbilden egentligen visar samarbetade vi med ett tjugotal lantbrukare som har ett mätinstrument som mäter i grödan monterat på taket på sin traktor. Denna apparat heter Yara N-Sensor, och mäter också ljus reflekterat från grödan samtidigt som man kvävegödslar. De mätvärdena räknas direkt om till ett kvävebehov i en dator i traktorn och styr sedan gödningsspridaren. Vi gjorde jämförelser mellan kartor från sådana sensorer och vegetationsindexkartorna från satellit och kunde se att satellitkartorna ofta visade samma mönster som traktorkartorna, även om detaljeringsgraden var högre i traktorkartona. Dessutom jämförde vi satelliternas data med mätningar som gjordes med olika handburna sensorer som mäter ungefär samma egenskaper hos grödan. Vi jämförde också med en del data från gödslingsförsök där man tar prov på grödan och analyserar olika egenskaper på laboratorium. Det var tydligt att det fanns användbara samband mellan det som satelliten mäter och viktiga egenskaper som till exempel hur mycket kväve som grödan tagit upp.
Det här tvååriga SLF-projektet startade 2013 och resultaten blev så intressanta att vi redan innan projektslutet fick med andra intressenter som hjälpte oss att komma vidare. Greppa Näringen, som drivs av Jordbruksverket och andra aktörer i lantbruksbranschen, såg till så att CropSAT kunde sjösättas och drivas 2015 tillsammans med oss i projektet. Vår förhoppning och målsättning är att systemet ska vidareutvecklas och bli ett viktigt verktyg för effektivare växtodling framöver.

 

Antal träffar i projektbanken: 1578

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress