Patomorfologi och immunbiologi vid Acquired Equine Polyneuropathy (AEP); en nyckel till etiologin?

Acquired Equine Polyneuropathy (AEP) is a serious herd-related disease of the peripheral nervous system in horses. The aetiology is unclear, but an environmental, probably forage-related factor has been suggested. Unique accumulations in the perikaryon of the myelin-producing Schwann cells are characteristic for AEP, as well as a demyelinating polyneuropathy with inflammatory infiltrates in myelinated nerve fibres. Whether the intracellular alterations appear first, or the endoneural inflammation, has not been possible to determine from routine histopathology. We therefore intend to investigate the pathobiology and immune cascade in different stages of AEP at tissue, cell, organelle and molecular level. The aim is to elucidate important steps of the pathogenesis of AEP, in order to approach the aetiology and identify targets for prophylactic and specific therapies.

Acquired Equine Polyneuropathy (AEP) är en allvarlig besättningsrelaterad sjukdom i perifera nervsystemet på häst. Etiologin är oklar, men föreliggande data indikerar att AEP kan relateras till en miljöfaktor, sannolikt foderrelaterad. Unika förändringar i de Schwannska cellerna, som bildar nervernas myelinskidor, har påvisats. Samtidigt ses en demyeliniserande polyneuropati med infiltration av inflammatoriska celler i de myeliniserade nervfibrerna. Det har inte gått att avgöra vad som uppstår först; de intracellullära förändringarna eller den endoneurala inflammationen. Med olika metoder tänker vi undersöka patobiologin inklusive immunologiska reaktioner på vävnads-, cell-, organell- och molekylärbiologisk nivå hos hästar i olika stadier av AEP. Målet med forskningen är att kunna förklara viktiga delar i patogenesen för sjukdomen, och på så sätt komma närmare etiologin. I förlängningen skall det kunna leda till att vi får nya möjligheter för profylax och behandling av AEP.

Nervsjukdomen förvärvad polyneuropati hos häst (Acquired Equine Polyneuropathy, AEP) har funnits i Norden i cirka 20 år. Etiologin är oklar, men hypotesen är att ett toxin i vissa hösilage-partier leder till de skador man ser på cellnivå i nerverna. Forskningsprojektets mål var att kunna förklara viktiga delar i sjukdomens patogenes, för att på så sätt komma närmare etiologin. Vi har klarlagt att i första hand nervernas Schwannska celler drabbas vid AEP, med primärt en ackumulering av inklusioner. Med den kunskapen på hand vill vi, för att kunna forska på etiologin utan experiment på friska djur, etablera specifika cellkulturer som kan utsättas för potentiella toxiner. Vi har också med framgång testat en ny diagnostisk metod, TcMS, på affekterade hästar och vi har anpassat en blodprovsmetod (detektion av antigangliosider i serum) för diagnostik på häst.

Nu vet vi mer om nerverna hos hästar med polyneuropati (AEP)

Du kanske har läst eller hört om «polyneuropati», AEP, på häst tidigare? Även hört om hur flera hästar i samma stall en efter annan har börjat snubbla med bakbenen, de hårdast drabbade hästarna har gått omkull, därefter inte kunnat ta sig upp från liggande, och man har varit tvungen att avliva dem? Det är så den fruktade nervsjukdomen AEP ser ut. Ingen vet exakt vad som förorsakar denna sjukdom, men den forskning som tidigare har gjorts talar för att det finns någon substans i vissa partier av inplastat vallfoder (hösilage) som är giftigt för nerverna. Man har dock inte kunnat hitta några kända gifter i fodret när man letat.

Vissa celler i nerverna drabbas specifikt

För hästarnas skull, men också för hästägarnas, stallägarnas och foderproducenternas skull, vill vi förstås finna ut precis vad som förorsakar AEP. Ett problem är dock att vi inte vill utfodra friska hästar med misstänkt foder för att på det viset testa om de blir sjuka. Därför har vi istället i ett nyligen avslutat forskningsprojekt studerat vad som sker i hästarnas nerver under sjukdomens gång. Genom att kartlägga sjukdomsmekanismerna i nerverna på mikroskopisk nivå har vi sett vilka celler i nerverna som drabbas först, och hur de cellernas struktur har förändrats när de har reagerat på det förmodade giftet i fodret.

Cellodling kan lösa gåtan

Ett tilltalande och framkomligt sätt att testa eventuella giftiga substanser utan att göra djurförsök är att utnyttja odlade celler. Med hjälp av de resultat vi har fått i projektet vet vi vilka celler vi ska odla. Vi vet också vilka avvikelser i cellstrukturen vi ska titta efter när vi utsätter de odlade cellerna för diverse potentiellt giftiga substanser, till exempel extrakt från hösilagebalar som har samlats in från drabbade besättningar. Det borde på det viset vara möjligt att äntligen påvisa den giftiga substansen. Kan vi lyckas med det, så kan vi också vidta åtgärder som gör att vi undviker framtida sjukdomsutbrott.

Andra effekter av forskningen

I en del av vår forskning har vi undersökt hästar med en ny metod, transkraniell magnetstimulering, som är till hjälp vid diagnosticering av sjukdomen. Vi har också resultat i forskningsprojektet som vi måste vidareutveckla lite till, men som vi tror kan leda till att man genom att analysera ett enkelt blodprov kan diagnosticera AEP.

De flesta hästarna tillfrisknar så småningom

Ett mycket stort problem med AEP är att ungefär en tredjedel av de insjuknade hästarna går omkull och blir liggande av sin sjukdom, och blir då avlivade av djurskyddsmässiga skäl. Annars är AEP en sjukdom som går över med tiden på nästan alla hästar, och nerverna börjar fungera igen. För den andel av hästarna som klarar att resa sig och hålla sig stående under sjukdomstiden är prognosen god. Färska resultat från vår studie visar att en majoritet av de överlevande hästarna presterar på samma eller högre nivå igen efter genomgången sjukdom, men tillfrisknandet kan ta lång tid – man får räkna med att det kan ta från några månader till år.