Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Påverkas hästars återhämtning efter arbete av uppstallningsformen?

Status: Avslutat
Projektnummer: H-16-47-194
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 15 maj 2018
Huvudsökande: Anna Jansson
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet
E-postadress: anna.jansson@slu.se
Telefon: 018672106
Medsökande: Malin Connysson
Medsökande: null null
Beviljade medel: 115 000 SEK

The aim of the proposed project is to examine whether recovery after competition in horses is affected by housing system. Our hypothesis is that horses kept in a housing system where they can move freely in groups recover faster than horses kept in box stalls. We performed such a study in 2015 and, in the proposed project, we intend to perform further analyses of blood samples. The study was performed in a cross-over design with eight horses and two different treatments, that consisted of housing in active group housing and housing in box stalls. On two occasions per treatment, the horses performed an exercise test. Blood samples were collected to be able to document work intensity and effects on recovery (lactate), energy balance (NEFA, urea), dehydration level (TPP) and muscle cell damage (ASAT, CK). We expect the study to provide valuable information on how housing system affects the recovery of athletic horses. This information can be used in guidelines on good horse management.

Syftet med denna studie är att undersöka om återhämtningen efter arbete påverkas av vilket uppstallningssystem som hästar hålls i. Hypotesen är att hästar som kan röra sig fritt i grupp återhämtar sig snabbare än hästar som hålls traditionellt, individuellt i box större delen av dygnet. Studien har genomförts på Wången under våren 2015 och alla prover och data har samlats in. Det saknas dock medel för att analysera blodplasmaproverna. Studien gjordes som en crossover studie med 8 hästar i två olika uppstallningssystem. Arbetstest genomfördes vid två tillfällen på varje behandling. Blodprov togs under arbete och återhämtning för att kunna följa hästarnas ansträngning (laktat), energibalans (NEFA, urea), dehydreringsgrad (TPP) och muskelcellsskada (ASAT, CK). Målet med studien är att öka kunskapen om hur två olika uppstallningssystem påverkar återhämtningen så att rekommendationer kan ges som underlättar återhämtningen och gynnar hästarnas välfärd.

De flesta hästar i Sverige är uppstallade i individuella boxar i traditionella stall. Boxhållning minskar möjligheten till rörelse och social interaktion med andra hästar. Hästhållningssystem där hästarna kan gå fritt har blivit mer populära men det är få tävlingshästar som hålls i sådana system. Den här studien visar att hålla hästar i ett system där de kan röra sig fritt i grupp liten effekt på återhämtningen men de skillnader som fanns indikerar att denna typ av hästhållning kan vara positiv för återhämtning. Under återhämtningen efter lopp var hästarnas behov att använda fettvävnad för sin energiförsörjning litet i den aktiva hästhållningen vilket tyder på att intaget av energi genom foder var tillräckligt. Det bekräftades också av ett större foderintag i grupphästhållningen. Detta är intressant eftersom hästar i hård träning kan ha perioder med låg aptit. Sammanfattningsvis visar den här studien att en aktiv grupphästhållning är ett bra alternativ för tränande travhästar

Påverkas hästars återhämtning efter arbete av uppstallningsformen?
Jansson A., Connysson M. och Rhodin M.

Bakgrund
De flesta hästar står idag uppstallade en och en i stallar med boxar eller spiltor, precis som de har gjort de senaste hundra åren. Uppstallning i box begränsar självklart hästens rörelseförmåga. Det är allmänt känt att många hästar i konventionell boxhållning måste ha bandagerade ben under natten för att inte svullna i och upplevas som ”stela” i sina rörelser. Att bandagera benen är alltså ett sätt att åtgärda ett problem som egentligen beror på dålig cirkulation till följd av hästhållningen. Individuell boxhållning minskar också möjligheten till social kontakt med andra hästar och ofta också hästens möjligheter till ett aktivt födosöksbeteende större delen av dygnet. En orsak till att nyare hästhållningssystem inte är vanligare kan vara att många i hästbranschen inte anser sig ha råd att bygga ett nytt system men det finns också en rädsla för att ett för hästen friare hållningssystem skulle kunna påverka prestationen negativt. Ett sätt att mäta detta är att studera återhämtningen efter tävling eftersom återhämtning begränsar när hästen kan tränas och tävlas igen.

Projektets syfte och hypotes
Syftet med den här studien är att studera om hästars återhämtning efter tävling skiljer sig åt beroende på vilken uppstallningsform som används (enhästbox eller aktiv grupphästhållning). Hypotesen är att hästar har lindrigare påverkan på rörelseapparaten efter fysisk ansträngning och återhämtar sig snabbare om de hålls i aktiv grupphästhållning jämfört med om de hålls i ett traditionellt boxstall.

Material och metod

Hästar och design
Totalt ingick åtta tränande varmblodiga travhästar i studien. Studien gjordes i en crossover design med 21 dagar på varje behandling. Behandlingen bestod av att hästen hölls antingen i aktiv grupphästhållning eller i en enhästbox på Travskolan Wången utanför Östersund.

Vid två tillfällen per behandling transporterades hästarna till Östersundstravet där de genomförde en prestation designat för att likna tävling. Hästarna vägdes och blodprov togs vid vila, direkt efter lopp och sedan under återhämtningen fram till 48 timmar efter loppet. Dessa blodprov analyserades för laktat, NEFA, urea, AST och CK.

För att bedöma effekterna av uppstallningen gjordes också objektiva rörelseanalysmätningar (Lameness Locator), tryckömheten mättes med algometer och svullnaden runt leder mättes med skjutmått och måttband fram till 72 timmar efter loppet.
Resultat och diskussion

De olika uppstallningssystemen påverkade inte återhämtningen av laktat, urea, AST, CK, rörelse asymmetrier, tryckömhet eller hjärtfrekvens. Då hästarna hade återhämtat sig 20-44 timmar efter loppet hade de lägre plasma NEFA då de stod i den aktiva grupphästhållningen än då de stod i boxuppstallningen. Detta tyder på att hästarnas behov av att använda fettvävnad för energi var mindre i den aktiva hästhållningen vilket tyder på att intaget av energi genom foder var tillräckligt. Det bekräftades också av att hästarna hade ett större frivilligt foderintag i den aktiva hästhållningen, 12 kg hösilage/häst/dag, än i boxuppstallningen då de åt i genomsnitt 10 kg hösilage/häst/dag. Ett högre frivilligt foderintag är intressant eftersom hästar i hård träning kan ha perioder med låg aptit. Den aktiva hästhållningen resulterade också i att hästarnas bakkotor var mindre svullna under återhämtning men betydelsen av detta är oklar.

Sammanfattningsvis visar den här studien att en aktiv grupphästhållning är ett bra alternativ för tränande travhästar.

 

Antal träffar i projektbanken: 19

Påverkan av nordisk klimat och hästhållning på hästens temperaturreglering
Kristina Dahlborn, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1147184 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2015

… ett standardiserat arbetspass. Hästarna testades med: intakt päls (oklippt); oklippt och försedd med täcke … temperaturreglering i samband med arbete under vintern och få en uppfattning i hur stor grad hästar täcks … i samband med arbete och återhämtning. Att använda täcke efter arbete försämrade hästarnas … värmeavgivning och förlängde återhämtningstiden. Duschning var ett effektivt sätt att kyla hästen efter arbete … i samband med arbete under vintern och få en uppfattning i hur stor grad hästar täcks och klipps. …

Läs mer

Förekomst och betydelse av herpesvirus 2 och 5 hos svenska travhästar
Jean-Francois Valarcher, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1247140 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 november 2015

… blodprov och nässvabb, samtidigt som deras prestation utvärderades med hjälp av arbetsprov och tränarnas … med allvarlig lungsjukdom. Vårt arbete inkluderade också en fallrapport från en travhäst (ej relaterad till … H1247140 Förekomst och betydelse av herpesvirus 2 och 5 hos svenska travhästar Jean-Francois … virus och subkliniska luftvägsinfektioner hos svenska travhästar finns preliminära resultat som pekar … travhästar. Det föreslagna delprojektet avser att utreda huruvida dessa virus kan orsaka sjukdom och nedsatt …

Läs mer

Muskulaturens egenskaper hos unga travhästar och dess betydelse för prestation som tävlingshäst
Birgitta Essen-Gustavsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H0747219 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 23 januari 2012

… egenskaperna som gör att hästen kan springa fort och få den energi som behövs för arbetet. Med hjälp … vid ett standardiserat arbete. Det är väl känt att alltför mycket mjölksyra gör att muskeln blir trött … H0747219 Muskulaturens egenskaper hos unga travhästar och dess betydelse för prestation … av mjölksyra över membraner (MCT1, MCT4, CD147) hos den unga travhästen har betydelse för hästens framtida … travhästar i professionell träning analyserades med hjälp av immunohistokemisk och western blot teknik. …

Läs mer

Hjertefunksjon hos kaldblodstravere
Constanze Fintl, Norge Veterinær Høgskole

Projektnummer: H1247051 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 23 juni 2014

… i prosjektet. Vi hadde på forhånd innhentet tillatelse fra Det Norske Travselskap for å utføre studiene. … Fra travsportens ståsted er det også viktig å kunne formidle til publikum at det finnes pågående … elektrokardiografiske (EKG) undersøkelser av over 70 kaldblodshester i løp ved Bjerke Travbane i Oslo. Hestene … En naturlig fortsettelse av dette arbeidet er nå å undersøke i hvilken grad hjerterytmeforstyrrelser …

Läs mer

Peptider och proteiner – bekämpning av nya missbrukspreparat inom hästsporten
Mikael Hedeland, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1347097 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 september 2016

travsporten. I vårt arbete har vi funnit att stabiliteten av dessa preparat kan variera stort. Därför …

Läs mer

Subkliniska luftvägsinfektioner hos häst
Viveca Båverud, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1047308 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 december 2013

… av S. zooepidemicus och nedsatt prestation (skattad av tränaren) eller nedsatt prestation vid arbetsprovtravhästar” men nu med S. equi och S. zooepidemicus som differentialdiagnoser, för att få en så fullständig … bild som möjligt av subklinisk infektionsdynamik hos prestationsnedsatta travhästar. Ett mål var också … från varmblodiga travhästar i träning var negativa avseende S. equi och 11% av proverna var positiva … där prestationsnedsättning hos varmblodiga travhästar studerades. Det fanns inte någon korrelation mellan fynd …

Läs mer

Träning och tävling av travhästar vid kyla och dess påverkan i luftvägar
Miia Riihimäki, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: R-22-47-700 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

… av arbete i kall luft. Det finns ett stort behov att med modern teknologi undersöka om träning i kyla … R-22-47-700 Träning och tävling av travhästar vid kyla och dess påverkan i luftvägar Miia Riihimäki …

Läs mer

Hästkrafter för entreprenörskap - Hästbaserad företagsamhet ur ett genusperspektiv
Mats Westerberg, Luleå tekniska universitet

Projektnummer: H0847239 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 12 juni 2012

… var den starka relationen med hästarna, det hårda arbete som krävdes för att få stallet att fungera, … de återkommande och oväntade utmaningarna som arbetet med hästar gav upphov till samt den starka … drivs av att kunna arbeta med sitt fritidsintresse och att få möjlighet att realisera en dröm … undergrupp verksamma inom trav & galopp (representerande den bransch som har störst manlig dominans), … verkar det pågå en fokusförändring inom trav & galopp från tävling till underhållning …

Läs mer

Kompensatoriska hältmekanismer hos kliniskt halta hästar- är hästen halt på ett eller flera ben?
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-14-47-013 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 7 februari 2018

… kan det kliniska arbetet underlättas när man med ökad säkerhet vet vilket ben hältan kommer ifrån. … på huvudet, korset och manken. Hästarna travade på rakt spår och den vertikala rörelsesymmetrin …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev