Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Påverkas hästars återhämtning efter arbete av uppstallningsformen?

Status: Avslutat
Projektnummer: H-16-47-194
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 15 maj 2018
Huvudsökande: Anna Jansson
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet
E-postadress: anna.jansson@slu.se
Telefon: 018672106
Medsökande: Malin Connysson
Medsökande: null null
Beviljade medel: 115 000 SEK

The aim of the proposed project is to examine whether recovery after competition in horses is affected by housing system. Our hypothesis is that horses kept in a housing system where they can move freely in groups recover faster than horses kept in box stalls. We performed such a study in 2015 and, in the proposed project, we intend to perform further analyses of blood samples. The study was performed in a cross-over design with eight horses and two different treatments, that consisted of housing in active group housing and housing in box stalls. On two occasions per treatment, the horses performed an exercise test. Blood samples were collected to be able to document work intensity and effects on recovery (lactate), energy balance (NEFA, urea), dehydration level (TPP) and muscle cell damage (ASAT, CK). We expect the study to provide valuable information on how housing system affects the recovery of athletic horses. This information can be used in guidelines on good horse management.

Syftet med denna studie är att undersöka om återhämtningen efter arbete påverkas av vilket uppstallningssystem som hästar hålls i. Hypotesen är att hästar som kan röra sig fritt i grupp återhämtar sig snabbare än hästar som hålls traditionellt, individuellt i box större delen av dygnet. Studien har genomförts på Wången under våren 2015 och alla prover och data har samlats in. Det saknas dock medel för att analysera blodplasmaproverna. Studien gjordes som en crossover studie med 8 hästar i två olika uppstallningssystem. Arbetstest genomfördes vid två tillfällen på varje behandling. Blodprov togs under arbete och återhämtning för att kunna följa hästarnas ansträngning (laktat), energibalans (NEFA, urea), dehydreringsgrad (TPP) och muskelcellsskada (ASAT, CK). Målet med studien är att öka kunskapen om hur två olika uppstallningssystem påverkar återhämtningen så att rekommendationer kan ges som underlättar återhämtningen och gynnar hästarnas välfärd.

De flesta hästar i Sverige är uppstallade i individuella boxar i traditionella stall. Boxhållning minskar möjligheten till rörelse och social interaktion med andra hästar. Hästhållningssystem där hästarna kan gå fritt har blivit mer populära men det är få tävlingshästar som hålls i sådana system. Den här studien visar att hålla hästar i ett system där de kan röra sig fritt i grupp liten effekt på återhämtningen men de skillnader som fanns indikerar att denna typ av hästhållning kan vara positiv för återhämtning. Under återhämtningen efter lopp var hästarnas behov att använda fettvävnad för sin energiförsörjning litet i den aktiva hästhållningen vilket tyder på att intaget av energi genom foder var tillräckligt. Det bekräftades också av ett större foderintag i grupphästhållningen. Detta är intressant eftersom hästar i hård träning kan ha perioder med låg aptit. Sammanfattningsvis visar den här studien att en aktiv grupphästhållning är ett bra alternativ för tränande travhästar

Påverkas hästars återhämtning efter arbete av uppstallningsformen?
Jansson A., Connysson M. och Rhodin M.

Bakgrund
De flesta hästar står idag uppstallade en och en i stallar med boxar eller spiltor, precis som de har gjort de senaste hundra åren. Uppstallning i box begränsar självklart hästens rörelseförmåga. Det är allmänt känt att många hästar i konventionell boxhållning måste ha bandagerade ben under natten för att inte svullna i och upplevas som ”stela” i sina rörelser. Att bandagera benen är alltså ett sätt att åtgärda ett problem som egentligen beror på dålig cirkulation till följd av hästhållningen. Individuell boxhållning minskar också möjligheten till social kontakt med andra hästar och ofta också hästens möjligheter till ett aktivt födosöksbeteende större delen av dygnet. En orsak till att nyare hästhållningssystem inte är vanligare kan vara att många i hästbranschen inte anser sig ha råd att bygga ett nytt system men det finns också en rädsla för att ett för hästen friare hållningssystem skulle kunna påverka prestationen negativt. Ett sätt att mäta detta är att studera återhämtningen efter tävling eftersom återhämtning begränsar när hästen kan tränas och tävlas igen.

Projektets syfte och hypotes
Syftet med den här studien är att studera om hästars återhämtning efter tävling skiljer sig åt beroende på vilken uppstallningsform som används (enhästbox eller aktiv grupphästhållning). Hypotesen är att hästar har lindrigare påverkan på rörelseapparaten efter fysisk ansträngning och återhämtar sig snabbare om de hålls i aktiv grupphästhållning jämfört med om de hålls i ett traditionellt boxstall.

Material och metod

Hästar och design
Totalt ingick åtta tränande varmblodiga travhästar i studien. Studien gjordes i en crossover design med 21 dagar på varje behandling. Behandlingen bestod av att hästen hölls antingen i aktiv grupphästhållning eller i en enhästbox på Travskolan Wången utanför Östersund.

Vid två tillfällen per behandling transporterades hästarna till Östersundstravet där de genomförde en prestation designat för att likna tävling. Hästarna vägdes och blodprov togs vid vila, direkt efter lopp och sedan under återhämtningen fram till 48 timmar efter loppet. Dessa blodprov analyserades för laktat, NEFA, urea, AST och CK.

För att bedöma effekterna av uppstallningen gjordes också objektiva rörelseanalysmätningar (Lameness Locator), tryckömheten mättes med algometer och svullnaden runt leder mättes med skjutmått och måttband fram till 72 timmar efter loppet.
Resultat och diskussion

De olika uppstallningssystemen påverkade inte återhämtningen av laktat, urea, AST, CK, rörelse asymmetrier, tryckömhet eller hjärtfrekvens. Då hästarna hade återhämtat sig 20-44 timmar efter loppet hade de lägre plasma NEFA då de stod i den aktiva grupphästhållningen än då de stod i boxuppstallningen. Detta tyder på att hästarnas behov av att använda fettvävnad för energi var mindre i den aktiva hästhållningen vilket tyder på att intaget av energi genom foder var tillräckligt. Det bekräftades också av att hästarna hade ett större frivilligt foderintag i den aktiva hästhållningen, 12 kg hösilage/häst/dag, än i boxuppstallningen då de åt i genomsnitt 10 kg hösilage/häst/dag. Ett högre frivilligt foderintag är intressant eftersom hästar i hård träning kan ha perioder med låg aptit. Den aktiva hästhållningen resulterade också i att hästarnas bakkotor var mindre svullna under återhämtning men betydelsen av detta är oklar.

Sammanfattningsvis visar den här studien att en aktiv grupphästhållning är ett bra alternativ för tränande travhästar.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapens förbund

Projektnummer: S-16-60-618 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 februari 2018

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Runs of homozygosity brukt på fjordhestpopulasjonene i Norge og Sverige
Nils Ivar Dolvik, NMBU-Norges Miljø- og Biovitenskaplige universitet

Projektnummer: H-14-47-015 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 16 februari 2018

The project will establish a model for calculation of relationship within and between various Fjord Horse populations (by use of nose swabs to collect DNA), as basis for calculation of future international breeding values by use of BLUP. The establishment of the model is founded on utilizing data …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapets förbund

Projektnummer: S-16-60-619 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 februari 2018

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapets förbund

Projektnummer: S-16-60-624 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 februari 2018

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapets förbund

Projektnummer: S-16-60-620 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 februari 2018

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapets förbund

Projektnummer: S-16-60-622 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 februari 2018

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Nya rön om kalkning för högre skördar i sockerbetor
Åsa Olsson, Nordic Beet Research foundation

Projektnummer: H1344057 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 februari 2018

Recent results from research at NBR indicate that application of lime on soils with a pH higher than 7,0 increases sugar yield significantly. In this proposed project we want to go further and investigate the long-term effects of lime in the existing field experiments. An important question is …

Läs mer

Ökad produktivitet i växtföljden genom kalkning – effekt på sockerbetor
Åsa Olsson, Nordic Beet Research foundation

Projektnummer: H1344085 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 februari 2018

Liming has in a recent study at NBR showed to be an important tool to increase the productivity of sugar beet also on soils with sufficient pH. The aim of this project is to verify the results in sugar beet and to further elucidate the factors involved in the yield increase. Several factors, e g …

Läs mer

Kompensatoriska hältmekanismer hos kliniskt halta hästar- är hästen halt på ett eller flera ben?
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-14-47-013 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 7 februari 2018

The veterinarian evaluates the motion pattern of the horse visually to decide which limb is lame. When a horse unloads a limb due to pain a compensatory lameness can be seen in another limb which can be interpreted as lameness by mistake. This could be a very big problem if the wrong limb is …

Läs mer

Effektivt utnyttjande av flytgödsel och rötrest – on-lineanalys av gödselkvalitén som möjliggör anpassad gödsling
Bo Stenberg, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333211 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 januari 2018

The objective of the project is on-line measurement of the nutrient content in sludge and bioslurry by near infrared spectroscopy, either during deployment or during loading of the spreader. It is also an objective to recommend which is the best of these options by deriving the variation at the …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress