Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Pesticider i dräneringsvatten från växtföljder i Mälarregionen vid olika strategier för jordbearbetning

Status: Avslutat
Projektnummer: H0733439
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 28 september 2012
Huvudsökande: Barbro Ulén
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: barbro.ulen@slu.se
Telefon: 018 - 67 12 51
Beviljade medel: 1 200 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Den rumsliga variationen i läckage av bekämpningsmedel utvärderades och samtidigt studerades effekter av reducerad jordbearbetning och strukturkalkning. Platsen var Bornsjö experimentfält, med dränerade rutor och med tung lerjord (60%) av marint ursprung, S om Stockholm. Under sommaren 2009, läckte 0,14, 0,22 resp. 1,62 %, av normalt applicerad MCPA, fluroxipyr and klopyralid med häftigt regn 5 dygn efter sprutningen. Under sommaren 2011, läckte i medeltal 0,70 % av den sprutade mängden bentazon under korta skyfall efter 12 dygn. Halter i dräneringsvattnet högre än önskvärda nivåer för akvatiska ekosystem återfanns från 50 % resp. 33 % av behandlad yta för MCPA och bentazon. Ung. 0,08 % av höst-applicerad glyfosat läckte i löst form under en vinter. Baserat på mätningar av glyfosat i partikelform var den totala förlusten dubbelt så hög (0,16 %) en andra vinter. Variationen mellan de 24 försöksrutorna var stor för alla substanser (72-115 %), trots liten variation (25 %) i avrinning.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Läckage av glyfosat och andra växtskyddsmedel minskar efter strukturkalkning
Nya resultat från Bornsjöförsöket visar att strukturkalkning minskar läckaget av glyfosat på samma sätt som av fosfor. Skillnaden i utlakad mängd glyfosat var också stor mellan kultiverad och plöjd jord. Även andra bekämpningsmedel tenderade att läcka mindre efter strukturkalkning medan däremot grund bearbetning med kultivator ökade de relativa förlusterna. Resultaten ger viktig kunskap både om hur substanser med olika egenskaper rör sig i marken och om åtgärder som kan minska halterna av växtskyddsmedel i våra vatten.

När man sprutat en lerjord på hösten med Roundup eller annat bekämpningsmedel som innehåller glyfosat kan läckaget vara betydande under hela den efterföljande vintern. Glyfosat hör också till de växtskyddsmedel som oftast påträffas i våra vattendrag i miljöövervakningen. Tidigare forskning har visat att det främst är på lerjordar som läckaget av glyfosat och andra substanser är stort. Förluster genom markprofilen och dräneringsledningar är en betydande källa till de koncentrationer av växtskyddsmedel som påträffas i vattendragen. Hittills har det dock varit svårt att hitta metoder, utöver minskad användning, som kan åtgärda denna läckageväg

Glyfosat och fosfor
Läckage efter höstsprutad glyfosat, 1,06 kg per hektar, har utvärderats i Bornsjöförsöket parallellt med läckaget av fosfor under vintern 2010/2011. Mängderna beräknades från flödesproportionellt tagna prov från 20 dränerade försöksrutor. Vattnet analyserade på partikelbunden glyfosat, löst glyfosat, partikelbunden fosfor och löst fosfor. Den första portionen vatten från dräneringsledningarna (10 mm avrinning) efter det första regnet efter sprutningen innehöll inga mätbara koncentrationer av glyfosat. Efter de påföljande regnen analyserades däremot upp till 6 µg glyfosat per liter vatten, varav 62 procent var bundet till partiklar.

Strukturkalkning gav bästa effekt
Vanlig plöjning hade en positiv effekt jämfört med kultivering och i medeltal under en höstperiod läckte totalt 0,7 g glyfosat per hektar från konventionellt plöjda rutor jämfört med 1,7 g/ha från grunt bearbetade rutor med kultivator ned till 12 cm arbetsdjup. Variationen mellan försöksrutor var dock stor och det var bara försöksrutor som strukturkalkats med bränd kalk tre år tidigare och plöjts följande höstar som visade en statistiskt säker minskning (till 0,3 g/ha) i jämförelse med kultiverade rutor.

Samband med fosforförlust
Alla halter av partikelbunden glyfosat i dräneringsvattnet hade ett statistiskt säkert samband med motsvarande halt av partikelbunden fosfor. Denna var i sin tur tydligt relaterad till grumligheten mätt som turbiditet. Skillnaderna i turbiditet och partikelbunden fosfor kunde inte förklaras med skillnader i uppmätt pH eller olika mängd avrinning från olika rutor. De tidigare strukturkalkade rutorna hade däremot stabilare jordaggregat uppmätt som mindre mängd upplösta fina lerpartiklar än de okalkade rutorna.

Stor rumslig variation i läckage av flera bekämpningsmedel
Ytterliggare fyra andra substanser från vanliga bekämpningsmedel återfanns efter besprutning på försommaren och då det kom intensiva regn efteråt. Ett par av substanserna påträffades i högre halter än vad som är bra för det ekologiska livet i sjöar och vattendrag. Det fanns också ett mönster så att halterna var högre mot det öppna diket mitt på slätten dit dräneringsvattnet rinner. För några substanser var läckagemängden större än väntat när man tar hänsyn till deras kemiska egenskaper och hur fort de byts ner under laboratorieförhållanden. Trots en liten variation i avrinningen mellan olika rutor var alltså läckaget från de olika försökarutor mycket stort. Denna rumsliga variation var större än variationen mellan hur mycket de olika substansernas läckte (beräknat i relation till hur mycket de sprutades), trots att de olika ämnena har väldigt olika egenskaper. Allt detta pekar på att porsystemen och markhydrologin är väldigt betydelsefulla för om bekämpningsmedlen ska läcka ut. Så kallat preferensflöde är vanligt på den här platsen. En förklaring till att det sker så mycket transport genom marken både av bekämpningsmedel och av fosfor just här är antagligen att sprickor i leran stabiliseras av gyttja. Stabila spricksystem är troligen också förklaringen till den stora rumsliga spridningen i läckaget av glyfosat och andra växtskyddsmedel vid Bornsjöförsöket.
Barbro Ulén

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Alastair Ross

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött
Matfågel

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer

Ingen hov ingen häst? - En studie om hovkvalité, prestation och hälsa hos travhästar.
Lena Holm, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Competing unshod is an important issue for the Swedish harness industry. There is a general opinion that performance may increase significantly but it does not always work. The reason for failure may be disturbed locomotion “balance” of the horse or due to pain from the hooves. This is obviously …

Läs mer

Strongylus vulgaris: Alternativa metoder till läkemedel för kontroll av parasitsmitta
Eva Tydén, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-18-47-389 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Resistance to anthelmintic drugs is a threat to equine welfare. Like antibiotics, is restrictive use of anthelmintics necessary to retain their effectivity. Thus, targeted selective treatment, based on individual deworming, was introduced a decade ago. However, we have shown that the prevalence of, …

Läs mer

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Hestesektoren i Norge og Sverige: Betydning for miljø, økonomi og lokalsamfunnet
Bjørn Egil Flø, Norsk institutt for bioøkonomi

Projektnummer: H-18-47-403 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

This project will study the social, cultural and economic impact of the equine sector on local development. Furthermore, ti will study the land and resource use of the equine sector and how it co-exist and collaborate with other sector and other land use locally. The starting point for social and …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev