Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Pesticider i dräneringsvatten från växtföljder i Mälarregionen vid olika strategier för jordbearbetning

Status: Avslutat
Projektnummer: H0733439
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 28 september 2012
Huvudsökande: Barbro Ulén
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: barbro.ulen@slu.se
Telefon: 018 - 67 12 51
Beviljade medel: 1 200 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Den rumsliga variationen i läckage av bekämpningsmedel utvärderades och samtidigt studerades effekter av reducerad jordbearbetning och strukturkalkning. Platsen var Bornsjö experimentfält, med dränerade rutor och med tung lerjord (60%) av marint ursprung, S om Stockholm. Under sommaren 2009, läckte 0,14, 0,22 resp. 1,62 %, av normalt applicerad MCPA, fluroxipyr and klopyralid med häftigt regn 5 dygn efter sprutningen. Under sommaren 2011, läckte i medeltal 0,70 % av den sprutade mängden bentazon under korta skyfall efter 12 dygn. Halter i dräneringsvattnet högre än önskvärda nivåer för akvatiska ekosystem återfanns från 50 % resp. 33 % av behandlad yta för MCPA och bentazon. Ung. 0,08 % av höst-applicerad glyfosat läckte i löst form under en vinter. Baserat på mätningar av glyfosat i partikelform var den totala förlusten dubbelt så hög (0,16 %) en andra vinter. Variationen mellan de 24 försöksrutorna var stor för alla substanser (72-115 %), trots liten variation (25 %) i avrinning.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Läckage av glyfosat och andra växtskyddsmedel minskar efter strukturkalkning
Nya resultat från Bornsjöförsöket visar att strukturkalkning minskar läckaget av glyfosat på samma sätt som av fosfor. Skillnaden i utlakad mängd glyfosat var också stor mellan kultiverad och plöjd jord. Även andra bekämpningsmedel tenderade att läcka mindre efter strukturkalkning medan däremot grund bearbetning med kultivator ökade de relativa förlusterna. Resultaten ger viktig kunskap både om hur substanser med olika egenskaper rör sig i marken och om åtgärder som kan minska halterna av växtskyddsmedel i våra vatten.

När man sprutat en lerjord på hösten med Roundup eller annat bekämpningsmedel som innehåller glyfosat kan läckaget vara betydande under hela den efterföljande vintern. Glyfosat hör också till de växtskyddsmedel som oftast påträffas i våra vattendrag i miljöövervakningen. Tidigare forskning har visat att det främst är på lerjordar som läckaget av glyfosat och andra substanser är stort. Förluster genom markprofilen och dräneringsledningar är en betydande källa till de koncentrationer av växtskyddsmedel som påträffas i vattendragen. Hittills har det dock varit svårt att hitta metoder, utöver minskad användning, som kan åtgärda denna läckageväg

Glyfosat och fosfor
Läckage efter höstsprutad glyfosat, 1,06 kg per hektar, har utvärderats i Bornsjöförsöket parallellt med läckaget av fosfor under vintern 2010/2011. Mängderna beräknades från flödesproportionellt tagna prov från 20 dränerade försöksrutor. Vattnet analyserade på partikelbunden glyfosat, löst glyfosat, partikelbunden fosfor och löst fosfor. Den första portionen vatten från dräneringsledningarna (10 mm avrinning) efter det första regnet efter sprutningen innehöll inga mätbara koncentrationer av glyfosat. Efter de påföljande regnen analyserades däremot upp till 6 µg glyfosat per liter vatten, varav 62 procent var bundet till partiklar.

Strukturkalkning gav bästa effekt
Vanlig plöjning hade en positiv effekt jämfört med kultivering och i medeltal under en höstperiod läckte totalt 0,7 g glyfosat per hektar från konventionellt plöjda rutor jämfört med 1,7 g/ha från grunt bearbetade rutor med kultivator ned till 12 cm arbetsdjup. Variationen mellan försöksrutor var dock stor och det var bara försöksrutor som strukturkalkats med bränd kalk tre år tidigare och plöjts följande höstar som visade en statistiskt säker minskning (till 0,3 g/ha) i jämförelse med kultiverade rutor.

Samband med fosforförlust
Alla halter av partikelbunden glyfosat i dräneringsvattnet hade ett statistiskt säkert samband med motsvarande halt av partikelbunden fosfor. Denna var i sin tur tydligt relaterad till grumligheten mätt som turbiditet. Skillnaderna i turbiditet och partikelbunden fosfor kunde inte förklaras med skillnader i uppmätt pH eller olika mängd avrinning från olika rutor. De tidigare strukturkalkade rutorna hade däremot stabilare jordaggregat uppmätt som mindre mängd upplösta fina lerpartiklar än de okalkade rutorna.

Stor rumslig variation i läckage av flera bekämpningsmedel
Ytterliggare fyra andra substanser från vanliga bekämpningsmedel återfanns efter besprutning på försommaren och då det kom intensiva regn efteråt. Ett par av substanserna påträffades i högre halter än vad som är bra för det ekologiska livet i sjöar och vattendrag. Det fanns också ett mönster så att halterna var högre mot det öppna diket mitt på slätten dit dräneringsvattnet rinner. För några substanser var läckagemängden större än väntat när man tar hänsyn till deras kemiska egenskaper och hur fort de byts ner under laboratorieförhållanden. Trots en liten variation i avrinningen mellan olika rutor var alltså läckaget från de olika försökarutor mycket stort. Denna rumsliga variation var större än variationen mellan hur mycket de olika substansernas läckte (beräknat i relation till hur mycket de sprutades), trots att de olika ämnena har väldigt olika egenskaper. Allt detta pekar på att porsystemen och markhydrologin är väldigt betydelsefulla för om bekämpningsmedlen ska läcka ut. Så kallat preferensflöde är vanligt på den här platsen. En förklaring till att det sker så mycket transport genom marken både av bekämpningsmedel och av fosfor just här är antagligen att sprickor i leran stabiliseras av gyttja. Stabila spricksystem är troligen också förklaringen till den stora rumsliga spridningen i läckaget av glyfosat och andra växtskyddsmedel vid Bornsjöförsöket.
Barbro Ulén

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Lönsam produktion och användning av proteinfoder till mjölkkor i norra Sverige- RJN ansökan
Margareta Emanuelson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-17-21-001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 september 2018

Regional Agricultural Research for Northern Sweden (RJN) is applying for co-financing of a project for 2017. In the current project, a review is made of protein crops that can be produced in northern Sweden. A compilation of dairy cows responses to various protein feeds will be conducted and an …

Läs mer

Utvärdering av digitala innovationer för mätning och styrning av klimat i fjäderfästallar
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-17-20-003 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 september 2018

In Östergötland there are currently about 1.8 million laying hens and herewith the county holds the highest number of laying hens in Sweden. In poultry production, it is imperative to have a good climate in order to get healthy animals and good production. One of the biggest challenges here is to …

Läs mer

Hållbara affärsmodeller inom svenskt lantbruk
Pia Ulvenblad

Projektnummer: O-15-21-567 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 juli 2018

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Trädgård

The aim of this project is to conduct a mapping of sustainable business models within Swedish agriculture and to, in a first step, contribute to concept development regarding how sustainable business models can be developed, thus creating greater competitiveness in the industry. The mapping will be …

Läs mer

Karaktärisering av hjärtkärlfunktionen hos insulinresistenta hästar
Katarina Nostell, SLU

Projektnummer: H-14-47-020 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2018

Insulin resistance and obesity are common in humans and horses. There is a strong correlation between insulin resistance and laminitis in horses but the pathogenesis of laminitis is not known. One hypothesis is that the development of laminitis is related to an insulin induced dysfunction of the …

Läs mer

Forbedret behandling for økt overlevelse etter leddinfeksjon hos føll
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-14-47-051 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2018

Bacterial infection in joints, or septic arthritis, is an important problem in foals because it leads to non-weight bearing lameness that affects the foal’s welfare and because survival after treatment can be as low as 42 %. The prognosis for coming to start in a race is also reduced. A study …

Läs mer

Hästens och människans välfärd och värdighet
Henrik Lerner, Ersta Sköndal högskola

Projektnummer: H-16-47-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2018

The aim of our project is to develop an ethical evaluation tool for Equine Assisted Therapy that considers the welfare and the dignity of both horse and human. This tool will facilitate the evaluation of a practice giving information on the good life of both the horse and the human. If the practice …

Läs mer

Epidemiologi och betydelse av infektion med adenovirus för kycklingnäringen
Désirée Jansson,

Projektnummer: O-15-20-324 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2018

Matfågel

Fowl adenoviruses (FAdV) belong to a group of poultry viruses, of which some are etiologic agents of emerging diseases associated with negative effects on welfare, production, sustainability and environment at all levels of the meat-producing chicken industry. Currently, one such disease, inclusion …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete
Jannie Hagman, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333056 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 juni 2018

Winter wheat harvests shows large variations over the years, and for the optimal plant population in the spring sowing time, stand establishment and winter survival is crucial. We want to examine the relation between sowing time, seed rate and temperature, and how it affects winter wheat crop …

Läs mer

Gräsbaserad effektiv nötkreatursproduktion - effekter på ekosystemtjänster och ekonomi
Christel Cederberg

Projektnummer: O-15-21-571 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 12 juni 2018

Kött
Mjölk

A large share of agricultural land is used for cattle production. This land use is important for ecosystem
services and biodiversity. Abandonment of grazed pastureland is a reality. Consumer interest is growing
for environmentally friendly produced milk and beef with high animal welfare standards; …

Läs mer

Bete morgon och kväll eller på natten, viket fungerar bäst på gårdar med automatisk mjölkning?
Eva Spörndly, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430016 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 maj 2018

Part time grazing where dairy cows are offered high pasture allowance during daytime has given good results compared with exercise pasture. We now want to study if even better results can be achieved with part-time grazing morning+evening or at night. Results have shown that automatically milked …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev