Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Pesticider i dräneringsvatten från växtföljder i Mälarregionen vid olika strategier för jordbearbetning

Status: Avslutat
Projektnummer: H0733439
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 28 september 2012
Huvudsökande: Barbro Ulén
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: barbro.ulen@slu.se
Telefon: 018 - 67 12 51
Beviljade medel: 1 200 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Den rumsliga variationen i läckage av bekämpningsmedel utvärderades och samtidigt studerades effekter av reducerad jordbearbetning och strukturkalkning. Platsen var Bornsjö experimentfält, med dränerade rutor och med tung lerjord (60%) av marint ursprung, S om Stockholm. Under sommaren 2009, läckte 0,14, 0,22 resp. 1,62 %, av normalt applicerad MCPA, fluroxipyr and klopyralid med häftigt regn 5 dygn efter sprutningen. Under sommaren 2011, läckte i medeltal 0,70 % av den sprutade mängden bentazon under korta skyfall efter 12 dygn. Halter i dräneringsvattnet högre än önskvärda nivåer för akvatiska ekosystem återfanns från 50 % resp. 33 % av behandlad yta för MCPA och bentazon. Ung. 0,08 % av höst-applicerad glyfosat läckte i löst form under en vinter. Baserat på mätningar av glyfosat i partikelform var den totala förlusten dubbelt så hög (0,16 %) en andra vinter. Variationen mellan de 24 försöksrutorna var stor för alla substanser (72-115 %), trots liten variation (25 %) i avrinning.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Läckage av glyfosat och andra växtskyddsmedel minskar efter strukturkalkning
Nya resultat från Bornsjöförsöket visar att strukturkalkning minskar läckaget av glyfosat på samma sätt som av fosfor. Skillnaden i utlakad mängd glyfosat var också stor mellan kultiverad och plöjd jord. Även andra bekämpningsmedel tenderade att läcka mindre efter strukturkalkning medan däremot grund bearbetning med kultivator ökade de relativa förlusterna. Resultaten ger viktig kunskap både om hur substanser med olika egenskaper rör sig i marken och om åtgärder som kan minska halterna av växtskyddsmedel i våra vatten.

När man sprutat en lerjord på hösten med Roundup eller annat bekämpningsmedel som innehåller glyfosat kan läckaget vara betydande under hela den efterföljande vintern. Glyfosat hör också till de växtskyddsmedel som oftast påträffas i våra vattendrag i miljöövervakningen. Tidigare forskning har visat att det främst är på lerjordar som läckaget av glyfosat och andra substanser är stort. Förluster genom markprofilen och dräneringsledningar är en betydande källa till de koncentrationer av växtskyddsmedel som påträffas i vattendragen. Hittills har det dock varit svårt att hitta metoder, utöver minskad användning, som kan åtgärda denna läckageväg

Glyfosat och fosfor
Läckage efter höstsprutad glyfosat, 1,06 kg per hektar, har utvärderats i Bornsjöförsöket parallellt med läckaget av fosfor under vintern 2010/2011. Mängderna beräknades från flödesproportionellt tagna prov från 20 dränerade försöksrutor. Vattnet analyserade på partikelbunden glyfosat, löst glyfosat, partikelbunden fosfor och löst fosfor. Den första portionen vatten från dräneringsledningarna (10 mm avrinning) efter det första regnet efter sprutningen innehöll inga mätbara koncentrationer av glyfosat. Efter de påföljande regnen analyserades däremot upp till 6 µg glyfosat per liter vatten, varav 62 procent var bundet till partiklar.

Strukturkalkning gav bästa effekt
Vanlig plöjning hade en positiv effekt jämfört med kultivering och i medeltal under en höstperiod läckte totalt 0,7 g glyfosat per hektar från konventionellt plöjda rutor jämfört med 1,7 g/ha från grunt bearbetade rutor med kultivator ned till 12 cm arbetsdjup. Variationen mellan försöksrutor var dock stor och det var bara försöksrutor som strukturkalkats med bränd kalk tre år tidigare och plöjts följande höstar som visade en statistiskt säker minskning (till 0,3 g/ha) i jämförelse med kultiverade rutor.

Samband med fosforförlust
Alla halter av partikelbunden glyfosat i dräneringsvattnet hade ett statistiskt säkert samband med motsvarande halt av partikelbunden fosfor. Denna var i sin tur tydligt relaterad till grumligheten mätt som turbiditet. Skillnaderna i turbiditet och partikelbunden fosfor kunde inte förklaras med skillnader i uppmätt pH eller olika mängd avrinning från olika rutor. De tidigare strukturkalkade rutorna hade däremot stabilare jordaggregat uppmätt som mindre mängd upplösta fina lerpartiklar än de okalkade rutorna.

Stor rumslig variation i läckage av flera bekämpningsmedel
Ytterliggare fyra andra substanser från vanliga bekämpningsmedel återfanns efter besprutning på försommaren och då det kom intensiva regn efteråt. Ett par av substanserna påträffades i högre halter än vad som är bra för det ekologiska livet i sjöar och vattendrag. Det fanns också ett mönster så att halterna var högre mot det öppna diket mitt på slätten dit dräneringsvattnet rinner. För några substanser var läckagemängden större än väntat när man tar hänsyn till deras kemiska egenskaper och hur fort de byts ner under laboratorieförhållanden. Trots en liten variation i avrinningen mellan olika rutor var alltså läckaget från de olika försökarutor mycket stort. Denna rumsliga variation var större än variationen mellan hur mycket de olika substansernas läckte (beräknat i relation till hur mycket de sprutades), trots att de olika ämnena har väldigt olika egenskaper. Allt detta pekar på att porsystemen och markhydrologin är väldigt betydelsefulla för om bekämpningsmedlen ska läcka ut. Så kallat preferensflöde är vanligt på den här platsen. En förklaring till att det sker så mycket transport genom marken både av bekämpningsmedel och av fosfor just här är antagligen att sprickor i leran stabiliseras av gyttja. Stabila spricksystem är troligen också förklaringen till den stora rumsliga spridningen i läckaget av glyfosat och andra växtskyddsmedel vid Bornsjöförsöket.
Barbro Ulén

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgondagens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 april 2021

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Hest i trafikk
Eva Brustad Dalland, Nord universitet

Projektnummer: H-17-47-302 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 april 2021

Horse in traffic is a qualitative case study that aims to provide knowledge about interactions between horse, horse users and modern road traffic, and which type of measures might be needed to improve road safety. Providing knowledge about typical events and situations for equestrians and horse …

Läs mer

Utmaningar och behov för svenskt jordbruksproduktion - möjliga vägar för teknikutveckling för att uppnå lönsamhet samt miljö- och klimatanpassning
Eva Salomon, RISE Research institutes of Sweden

Projektnummer: JTI-19-82-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Swedish agriculture needs to be environmentally and climate-friendly and at the same time be productive, profitable and ethically- and socially sustainable. RISE knowledge and skills covers a large part of Sweden’s agricultural technical competence. RISE has established national and internationally …

Läs mer

Test och utvärdering av ett digitalt utbildningskoncept till nytta för Sveriges fjäderfäbransch.
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-19-62-181 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2021

The Swedish poultry industry have been in a major scaleup phase during the last decades, not least in the region of Östergötland. To be able to continue this growth, the industry needs more staff and more young employees with the right competence with the ambition to work in the poultry sector. The …

Läs mer

Mot ett miljövänligt svenskt lantbruk
Magdalena Bieroza

Projektnummer: O-16-23-749 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2020

Växtodling

Swedish farmers, advisors, authorities and researchers are working together towards the same goal of Zero Eutrophication by reducing losses of nutrients and sediment from agricultural land to streams, lakes and the Baltic Sea. The Focus on Phosphorus project was carried out to test measures of …

Läs mer

Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-17-21-988 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 december 2020

Energi & biomassa

During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with …

Läs mer

Nya behandlingsmetoder för att minska tillväxthämning hos grisar med spiroketal diarré
Anna Rosander

Projektnummer: O-15-20-563 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 december 2020

Kött

Brachyspira pilosicoli causes spirochetal diarrhea resulting in reduced growth and great economic losses in pig herds. The disease is treated with antibiotics but today we see an increased incidence of antibiotic resistance in the bacteria, which may lead to difficulties to treat the disease in the …

Läs mer

God juverhälsa hos förstakalvare - en väg till god ekonomi i mjölkföretaget
Karin Persson Waller

Projektnummer: O-16-20-743 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 december 2020

Mjölk

Mastitis (udder inflammation) is the most costly disease among dairy cows. Swedish studies show that first parity cows often have udder infections and mastitis at calving, which may have considerable negative effects on their milk production and longevity, but that the prevalence varies among …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev