Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Pesticidutlakning i relation till nederbördsmönster och markfuktighet - riskanalys och anpassning av bekämpningstidpunkter.

Status: Avslutat
Projektnummer: H0648344
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2006
Datum för slutrapport: 26 mars 2012
Huvudsökande: Elisabet Lewan
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Lisbet.Lewan@slu.se
Telefon: 018-672629
Beviljade medel: 900 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Kopplingen mellan nederbördsmönster och bekämpningstidpunkt bedöms ha stor betydelse för diffusa förluster av lättrörliga herbicider på jordar där makroporflöde är vanligt. Syfte: att analysera betydelsen av olika nederbördsmönster för pesticidutlakning och utifrån detta testa enkla kriterier för lämplig spridningstidpunkt för att reducera utlakningsrisken. Utlakning simulerades med 20 olika klimatdata-set och för många olika spridningsdatum. Vid vårspridning styrdes förlusten främst av nederbörden ett par dygn efter spridningstillfället och vid höstspridning av aktuellt markvattendeficit vid spridningstidpunkt, samt totalnederbörd under höst- och vinter. Genom att undvika vårspridning då väderprognosen indikerar >10 mm regn, närmsta 5 dygnen, kan max-förlust och max-koncentration av typiska herbicider reduceras med en faktor 10. Vid höstspridning kan enkla kriterier för markvattendeficit i kombination med tillåten tidig spridning bidra till effektiv reduktion av utlakningsförlusterna.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Titel:
Pesticidutlakning i relation till nederbördsmönster och markfuktighet – riskanalys och anpassning av bekämpningstidpunkter

Syfte:
Kopplingen mellan nederbördsmönster, bekämpningstidpunkt och utlakningsrisk bedöms ha särskilt stor betydelse för diffusa förluster av lättrörliga herbicider på jordar där makroporflöde är vanligt. Syftet med denna studie var att analysera betydelsen av olika nederbördsmönster och markfuktighet för pesticidutlakning och utifrån detta testa enkla kriterier för lämplig spridningstidpunkt med målet att reducera utlakningrisken.

Metod:
MACRO-modellen parameteriserades för moränlera baserat på data från Näsbygård (Vemmenhög, Skåne). Ett stort antal simuleringar genomfördes i vilka appliceringstidpunkten för en typisk herbicid varierades inom ett rimligt ”tidsfönster”. Appliceringstidpunkterna baserades på en svensk databas för applicering av olika pesticider (CKB, SLU). Varje simulering omfattar 4 år och applicering av pesticiden sker ”år 2”. Simuleringarna omfattar såväl vår-applicering som höst-applicering av en typisk herbicid. För att beakta naturliga mellanårsvariationer i klimatet genomfördes simuleringarna med 20 olika 4-årsserier av klimatdata. För varje 4-årsserie flyttas appliceringsdatum inom ramen för ett tidsfönster på 50 dagar. På så vis erhålls ett statistiskt sett stort material med många olika kombinationer av appliceringstidpunkt, markfuktighet vid applicering och efterföljande olika nederbördsserier. Resultaten analyserades statistiskt med avseende på följande ”mål-variabler”:
- Totalt utlakad mängd via perkolation till grundvattnet, Ltot
- Totalt utlakad mängd till dräneringssystemet, Dtot
- Maximal dygnsförlust till dräneringsssystemet, Dmax
- Maximal dygns-koncentration i dräneringsvattnet, Cmax

Variationen i ”mål-variablerna” (utlakningsvariabler) testades med avseende på ett antal möjliga ”förklarings-variabler”:
i) Markvattendeficit vid applicering (markfuktighet) i marken ner till 2 m djup, SWDtot
ii) Ackumulerad nederbörd 0-5, 5-30, 30-90, 90-180 samt 180-360 dagar efter pesticid applicering: P0-5, P5-30, P30-90, P90-180, P180-360

Resultat:
Medianvärdet för total förlust till dräneringsrören låg på 0.028 mg/m2 vid vår-applicering och 0.822 mg/m2 vid höst-applicering. Motsvarande max-värden var 14.2 mg/m2 och 21.5 mg/m2, vilket motsvarar 14.2% respektive 21.5% av applicerad mängd. Skillnaden mellan vår- och höst-applicering var störst med avseende på median-värdet av max-koncentrationer i dräneringsvattnet (0.618 respektive 27.1 mg/m3; timvärden). Resultaten visar som väntat att risken för stora utlakningsförluster liksom höga exotoxikologiska koncentrationer i dräneringsvattnet är väsentligt högre vid höstspridning av herbicider jämfört med vårspridning.

Vid vårspridning styrdes höga utlakningsförluster främst av nederbördsförekomsten ett par dagar närmast efter spridningstillfället. Vid höstspridning styrdes utlakningsförlusten av aktuellt markvattendeficit vid spridningstidpunkt, samt totalnederbörd under påföljande höst- och vinterhalvår.
Genom att undvika vårspridning då väderprognosen indikerar >10 mm regn, under de närmsta 5 dygnen, kan max-förlust och max-koncentration av typiska herbicider reduceras med en faktor 10. Vid höstspridning kan enkla kriterier för markvattendeficit i kombination med tillåten tidig spridning bidra till effektiv reduktion av utlakningsförlusterna. Baserat på resultat från denna studie testades enkla beslutskriterier för lämpliga spridningstidpunkter under vår och höst:

För vårspridning: ”Bekämpningsmedel får endast spridas när 5-dygnsprognosen för regn = <10 mm.”
Detta reducerade max-förlust och max-koncentrationer med en faktor 10 och medgav spridning vid 79% av alla vårspridningstidpunkter totalt sett.

För höstspridning: ”Bekämpning får endast ske när utlakningsrisken är < 1% av applicerad pesticidmängd.” Detta motsvarar ett visst tröskelvärde på minsta acceptabla markvattendeficit (= 136 mm) – dvs en högsta acceptabel markfuktighet - vid spridningstillfället på den aktuella jorden i det aktuella klimatet. Eftersom markvattendeficit vissa år alltid låg över tröskelvärdet, kombinerades kriteriet med ett ”senaste datum för spridning” = 1 oktober (spridning tillåten under de första 10 dagarna av spridningsfönstrets 50 dygn) . Kombinationskriteriet resulterade i 30% reduktion av medianvärdet för både totalförlust och maximal dygnsförlust till dräneringrören, samt max-koncentration i dräneringsvattnet. Max-värdena på alla målvariabler reducerades med minst en faktor 3. Kombinationskriteriet medgav spridning vid 68% av alla spridningsdatum inom fönstret. Detta jämfördes med ett kriterium som endast tillät spridning före ett visst datum (8 oktober), vilket gav liknande reduktioner av olika utlakningsvariabler, men endast medgav spridning vid 34% av alla spridningsdatum på hösten. Ett enkelt modell-redskap för beräkning av aktuellt markvatten-deficit, i kombination med tillåten tidig spridning skulle alltså ge jordbrukaren större flexibilitet att välja spridningstidpunkt för att uppnå effektiv reduktion av pesticidutlakningsrisken. Tröskelvärdet som beräknats ovan kan variera mellan olika jordtyper och bör beräknas för ett antal typjordar samt baserat på väderdata från aktuell region.

Slutsatser och Råd:
- Enkla beslutskriterier kopplat till information om korttidsnederbörd samt markvattenförhållanden kan bidra till att minska risken för stora utlakningsförluster av typiska herbicider från jordbruksmark.

- Att undvika vårspridning då väderprognosen indikerar >10 mm regn de närmsta 5 dygnen, kan minska max-förlust och max-koncentration av typiska herbicider i dräneringsvatten från jordbruksmark med en faktor 10.

- Vid höstspridning kan enkla kriterier för markvattendeficit i kombination med tillåten tidig spridning bidra till effektiv reduktion av utlakningsförlusterna.

- Tillgång till ett enkelt modellredskap för beräkning av markvattendeficit skulle öka jordbrukarens valmöjlighet vad gäller ”miljövänlig” bekämpningstidpunkt, jämfört med om man endast använder sig av ett datum för senast tillåten spridning på hösten.

- Förändringar i klimatet kan medföra ökad areal av höstgrödor i Sverige, vilket i sin tur kan leda till ökad höstspridning av herbicider. Aktuella klimatscenarier indikerar väsentligt ökad vinternederbörd i Sverige. Kombinationen av dessa förändringar medför, enligt resultat från denna studie, en risk för högre utlakning av herbicider från jordbruksmark.

- För att minska risken för ökad förlust av pesticider till yt- och grundvatten – är det angeläget att följa upp och kartlägga förändringar över tiden i både odlingsmönster, spridningstidpunkter och nederbördsmängder.

- Resultat från detta projekt utgör en värdefull grund för fortsatta studier när det gäller att belysa möjliga konsekvenser av förändringar i klimat och odlingsmönster för utlakningsrisken av pesticider från jordbruksmark.

 

Antal träffar i projektbanken: 1715

På samma våglängd - LED-ljusets effekt på aktivitet och produktion hos mjölkkor
Sigrid Agenäs

Projektnummer: O-17-20-970 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

The aim of the project is to study effects of LED-light on milk production and activity in dairy cows. The main hypotheses are that LED light allows maintained cow activity and milk production with less energy used for illumination, and that LED-light makes it possible to apply a dark period during …

Läs mer

Integrerat växtskydd i jordgubbar: feromonbaserad övervakning och kontroll av jordgubbsvecklaren
Glenn Svensson, Lunds universitet

Projektnummer: R-18-25-004 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 augusti 2022

Swedish strawberry production suffers from several severe insect pests. When usage of traditional insecticides is phased out and IPM implemented novel green methods for pest control are urgently needed. The strawberry tortricid, Acleris comariana, is a severe pest on strawberries. Its larvae feed …

Läs mer

Kritik, kriminalitet och hot mot svensk djurproduktion - Lantbruksföretagarnas perspektiv
Peter Lundqvist

Projektnummer: O-18-21-139 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 augusti 2022

Matfågel
Kött
Mjölk

Farmers with animal production can experience different types of criticisms directed against their activities from consumers, the media and inspecting government agencies. On another level, criminal acts are directed against the farm's activities and people on the farm, The main goal is to …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 augusti 2022

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Analys av rotgallnematod i jord med ny DNA-metod
Zahra Omer, HS Konsult AB

Projektnummer: R-18-25-022 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2022

The root-knot nematode, Meloidogyne hapla, is an increasing problem in carrot cultivation in Sweden and Europe. Soil analysis is extremely important to plan sustainable crop rotations, reduce nematode multiplication in soil and eventually minimize yield loss. Traditional soil analyses are time …

Läs mer

Åtgärder för att minska andelen kycklingar med Campylobacter i Sverige
Ingrid Hansson

Projektnummer: O-18-20-158 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2022

Matfågel
Kött

The purpose of this project is to identify the transmission routes for Campylobacter to broiler flocks and recommend actions at farm level to reduce the number of chickens with Campylobacter. Furthermore, to analyse routines at slaughter including cleaning of slaughterhouses and transport crates to …

Läs mer

Växtskydd mot sniglar och rapsjordloppor vid etablering av höstraps
Ola Lundin

Projektnummer: O-18-20-165 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2022

Växtodling

Insufficient crop protection is an increasingly limiting factor for crop production. Damage by slugs and cabbage stem flea beetles in winter oilseed rape are timely examples of increasing crop protection problems in Sweden. We will test whether companion cropping winter oilseed rape with frost …

Läs mer

Hestesektoren i Norge og Sverige: Betydning for miljø, økonomi og lokalsamfunnet
Bjørn Egil Flø, Norsk institutt for bioøkonomi

Projektnummer: H-18-47-403 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

This project will study the social, cultural and economic impact of the equine sector on local development. Furthermore, ti will study the land and resource use of the equine sector and how it co-exist and collaborate with other sector and other land use locally. The starting point for social and …

Läs mer

Bakbenshälta hos häst - varför är den så svår att se och hur kan vi bli bättre?
Elin Hernlund, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-304 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Correct assessment of hind limb lameness is a challenge, also for most experienced vets. This causes incorrect diagnoses and faulty treatment interventions which lead to unnecessary suffering for the horses and an unnecessary financial burden for owners and insurance companies. The aim of this …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev