Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | H0833534 |
Kategori: | Research program | Crop production |
Ansökningsår: | 2008 |
Datum för slutrapport: | 9 januari 2013 |
Huvudsökande: | Fredrik Heyman |
Organisation: | Sveriges lantbruksuniversitet, SLU |
E-postadress: | fredrik.heyman@slu.se |
Telefon: | 018-672794 |
Sammanfattning av slutrapport
Observationer av en hittills okänd oosporbildande rotpatogen har gjorts under längre tid på ärt och åkerböna. Målet med projektet var att kartlägga värdar för patogenen, klargöra arttillhörighet med molekylära verktyg och undersöka eventuell resistens. Resultaten tyder på att det är en ny art och den har fått namnet Phytophthora pisi sp. nov. Arter klassade som mottagliga inkluderar ärt, åkerböna och fodervicker, men även lins och kikärt. Baljväxter som lusern, lupin, käringtand, klöverarter, vanlig grön böna var resistenta mot angrepp. Resultaten från dessa tester utförda i växthus kunde verifieras i tre växtföljdsförsök. Förfrukterna ärt, åkerböna, fodervicker uppförökade P. pisi och gav rotangrepp och lägre skörd i ärt och åkerböna. Resistensscreening tyder på att det i ärt inte finns några skillnader medan det i åkerböna finns en stor variation med både resistenta och mottagliga sorter. Slutsatsen är att P. pisi i framtiden kommer att vara en viktig faktor i växtföljd och sortval.
Populärvetenskaplig sammanfattning
Åkerböna har i växtföljdssammanhang ofta uppfattats som en lämplig ersättare till foderärt när dessa har drabbats av den allvarliga sjukdomen ärtrotröta, men slutsatserna i detta projekt tyder på att det inte alltid är självklart. Tidigare har man betraktat algsvampen Aphanomyces euteiches (som ej angriper åkerböna) som den dominerande orsaken till ärtrotröta, men i det här projektet har vi studerat en tidigare okänd jordburen rotpatogen som kan orsaka svår rotröta både i ärt och åkerböna, och som under de senaste tio åren observerats i de jordtester för ärtrotröta som utförs av Findus AB i Bjuv.
Analyser av data framtagna med molekylära verktyg visade att det är en tidigare obeskriven art som står nära den globalt viktiga Phytophthora sojae. Föreslaget namn är Phytophthora pisi sp. nov.
Ett stort antal arter, både kulturväxter och vilda arter, testades i växthus för att utreda vilka som angreps av den nya patogenen. Det visade sig att de för Sverige aktuella grödorna ärt, åkerböna och fodervicker angreps och dessutom kikärt och lins. Ett antal vildväxande arter i släktena Lathyrus och Vicia angreps också. Andra agronomiskt viktiga baljväxter som lusern, lupin, käringtand, klöverarter, vanlig grön böna var resistenta mot angrepp. Dessa resultat kunde verifieras i tre olika långliggande växtföljdsförsök. Åkerböna, ärt, fodervicker, blå lupin och rödklöver odlades under tre år för att få en uppförökning av patogenen och följdes av ärt och åkerböna det fjärde året. Både angreppsgrad och skörd påverkades negativt efter förfrukterna åkerböna, ärt och fodervicker men var opåverkad efter lupin och rödklöver.
Tester av ett stort antal marknadssorter och material från genbanker tyder på att det i ärt inte finns några större skillnader i resistens, alla sorter är mottagliga. Dessbättre finns det i åkerböna en stor spännvidd från starkt resistenta till starkt mottagliga sorter. För åkerböna har sortprovning även utförts i smittade fält och resultaten bekräftar bilden av en stor variation i resistens.
Slutsatserna från projektet är att den nya rotpatogenen P. pisi i framtiden kommer att vara en faktor att räkna med när man som odlare planerar sin växtföljd och gör sitt sortval. I detta sammanhang kommer det också att bli än mer viktigt att känna till vilka sjukdomar växterna kan drabbas av i det specifika fältet och göra ett jordtest. Den nya arten av Phytophthora bildar, liksom Aphanomyces, vilsporer som kan finnas under lång tid i jorden och man måste undvika uppförökning av dessa. Eftersom både ärt och åkerböna är värdväxter och uppförökar patogenen ska de inte odlas för tätt i växtföljden. Den gällande rekommendationen på åtta år mellan odling av ärt bör gälla även för odling av åkerbönor eller ärt och åkerböna. Kemisk bekämpning inte är möjlig, men man kan påverka infektionen genom andra åtgärder. Sjukdomen gynnas av vattenmättade förhållanden då infektionen sker med simmande zoosporer. Därför ska man vårda sina fält och ha en bra dränering som minskar vattenmättnaden i jorden och även undvika markpackning.
Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …
Läs merProjektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …
Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …
Läs merProjektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …
Läs merProjektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019
The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …
Läs merProjektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …
Läs merProjektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …
Läs merProjektnummer: H-19-47-486 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019
Cannabinoids have potential to induce analgesia and muscle relaxation which would be beneficial for equine practice. Today there is no drug labelled for veterinary use containing these cannabinoids, but there are some herbal oil products which unofficially have been reported to be used in horses, …
Läs merProjektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019
This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …
Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …
Läs mer