Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Phytophthora-angrepp i ärt – en ny allvarlig rotsjukdom i Sverige

Status: Avslutat
Projektnummer: H0833534
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 9 januari 2013
Huvudsökande: Fredrik Heyman
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: fredrik.heyman@slu.se
Telefon: 018-672794
Beviljade medel: 1 500 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Observationer av en hittills okänd oosporbildande rotpatogen har gjorts under längre tid på ärt och åkerböna. Målet med projektet var att kartlägga värdar för patogenen, klargöra arttillhörighet med molekylära verktyg och undersöka eventuell resistens. Resultaten tyder på att det är en ny art och den har fått namnet Phytophthora pisi sp. nov. Arter klassade som mottagliga inkluderar ärt, åkerböna och fodervicker, men även lins och kikärt. Baljväxter som lusern, lupin, käringtand, klöverarter, vanlig grön böna var resistenta mot angrepp. Resultaten från dessa tester utförda i växthus kunde verifieras i tre växtföljdsförsök. Förfrukterna ärt, åkerböna, fodervicker uppförökade P. pisi och gav rotangrepp och lägre skörd i ärt och åkerböna. Resistensscreening tyder på att det i ärt inte finns några skillnader medan det i åkerböna finns en stor variation med både resistenta och mottagliga sorter. Slutsatsen är att P. pisi i framtiden kommer att vara en viktig faktor i växtföljd och sortval.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Åkerböna har i växtföljdssammanhang ofta uppfattats som en lämplig ersättare till foderärt när dessa har drabbats av den allvarliga sjukdomen ärtrotröta, men slutsatserna i detta projekt tyder på att det inte alltid är självklart. Tidigare har man betraktat algsvampen Aphanomyces euteiches (som ej angriper åkerböna) som den dominerande orsaken till ärtrotröta, men i det här projektet har vi studerat en tidigare okänd jordburen rotpatogen som kan orsaka svår rotröta både i ärt och åkerböna, och som under de senaste tio åren observerats i de jordtester för ärtrotröta som utförs av Findus AB i Bjuv.
Analyser av data framtagna med molekylära verktyg visade att det är en tidigare obeskriven art som står nära den globalt viktiga Phytophthora sojae. Föreslaget namn är Phytophthora pisi sp. nov.
Ett stort antal arter, både kulturväxter och vilda arter, testades i växthus för att utreda vilka som angreps av den nya patogenen. Det visade sig att de för Sverige aktuella grödorna ärt, åkerböna och fodervicker angreps och dessutom kikärt och lins. Ett antal vildväxande arter i släktena Lathyrus och Vicia angreps också. Andra agronomiskt viktiga baljväxter som lusern, lupin, käringtand, klöverarter, vanlig grön böna var resistenta mot angrepp. Dessa resultat kunde verifieras i tre olika långliggande växtföljdsförsök. Åkerböna, ärt, fodervicker, blå lupin och rödklöver odlades under tre år för att få en uppförökning av patogenen och följdes av ärt och åkerböna det fjärde året. Både angreppsgrad och skörd påverkades negativt efter förfrukterna åkerböna, ärt och fodervicker men var opåverkad efter lupin och rödklöver.
Tester av ett stort antal marknadssorter och material från genbanker tyder på att det i ärt inte finns några större skillnader i resistens, alla sorter är mottagliga. Dessbättre finns det i åkerböna en stor spännvidd från starkt resistenta till starkt mottagliga sorter. För åkerböna har sortprovning även utförts i smittade fält och resultaten bekräftar bilden av en stor variation i resistens.
Slutsatserna från projektet är att den nya rotpatogenen P. pisi i framtiden kommer att vara en faktor att räkna med när man som odlare planerar sin växtföljd och gör sitt sortval. I detta sammanhang kommer det också att bli än mer viktigt att känna till vilka sjukdomar växterna kan drabbas av i det specifika fältet och göra ett jordtest. Den nya arten av Phytophthora bildar, liksom Aphanomyces, vilsporer som kan finnas under lång tid i jorden och man måste undvika uppförökning av dessa. Eftersom både ärt och åkerböna är värdväxter och uppförökar patogenen ska de inte odlas för tätt i växtföljden. Den gällande rekommendationen på åtta år mellan odling av ärt bör gälla även för odling av åkerbönor eller ärt och åkerböna. Kemisk bekämpning inte är möjlig, men man kan påverka infektionen genom andra åtgärder. Sjukdomen gynnas av vattenmättade förhållanden då infektionen sker med simmande zoosporer. Därför ska man vårda sina fält och ha en bra dränering som minskar vattenmättnaden i jorden och även undvika markpackning.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Ingen hov ingen häst? - En studie om hovkvalité, prestation och hälsa hos travhästar.
Lena Holm, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Competing unshod is an important issue for the Swedish harness industry. There is a general opinion that performance may increase significantly but it does not always work. The reason for failure may be disturbed locomotion “balance” of the horse or due to pain from the hooves. This is obviously …

Läs mer

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Strongylus vulgaris: Alternativa metoder till läkemedel för kontroll av parasitsmitta
Eva Tydén, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-18-47-389 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Resistance to anthelmintic drugs is a threat to equine welfare. Like antibiotics, is restrictive use of anthelmintics necessary to retain their effectivity. Thus, targeted selective treatment, based on individual deworming, was introduced a decade ago. However, we have shown that the prevalence of, …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgondagens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev