Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Phytophthora pisi och andra rotrötepatogener på åkerböna. Inventering, samspelsfaktorer och odlingsstrategier.

Status: Avslutat
Projektnummer: H1133278
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 1 juni 2015
Huvudsökande: Fredrik Heyman
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: fredrik.heyman@slu.se
Telefon: 018-672794
Beviljade medel: 1 500 000 SEK

I projektet studerades rotröta på åkerböna, med fokus på Phytophthora pisi och förhållanden av betydelse för den praktiska odlingen. Molekylära artspecifika kvantitativa detektionsmetoder och fungerande provbearbetningsprotokoll utvecklades för att bestämma mängden P. pisi i rot och jordprover. Resistens mot P. pisi hade i ett tidigare projekt påvisats i växthusförsök. Vi testade 11 kommersiella sorter i två år, på två naturligt smittade försöksplatser. I ett av de fyra försöken var genomsnittsskörden mycket lägre än de andra. Där fanns betydande mängder av P. pisi i rötterna, och det fanns ett tydligt negativt samband (-0.76) mellan P. pisi mängd och skörd. Vid en inventering under två år där 157 åkerbönfält provtogs, detekterades P. pisi i 14% av proverna. Med molekylär detektion i DNA extraherat från jord kunde en cell per 0.5 g jord detekteras, och även smitta i naturligt smittade jordprover som lagrats torrt i flera år. Mottagliga grödor i växtföljden uppförökade smittan.

Rotsvamp i åkerböna finns i många fält, men resistenta sorter hjälper

I ett tidigare projekt beskrev vi en ny jordburen rötrötesvamp på ärt och åkerböna, Phytophthora pisi. I det här projektet ville vi få mer kunskap om hur viktig sjukdomen är i åkerböna, och hur man kan hantera den i praktiken.

Detektion och kvantifiering av svampen med DNA metoder
Diagnos av jordburna sjukdomar på åkerböna är svårt. Rotrötan leder till svartfärgade partier på rötterna. Men själva den svarta färgen produceras av växten själv, och kan utlösas av andra faktorer än rotrötesvampen. Vi utvecklade därför en känslig DNA baserad metod för att kunna hitta och mäta mängden svampen vid analyser av rötter eller jord.

Starkt samband mellan resistens och skörd
Vi hade sett sen tidigare i växthusexperiment att en del åkerbönesorter på marknaden hade resistens mot angrepp av P. pisi. Vi testade nu dessa i två naturligt smittade fält i Skåne respektive Västergötland under två år. Vi analyserade prover från det första året med den DNA baserade metoden. Vi hittade störst mängder i det Skånska fältet, och där var också skörden tydligt lägst av alla fyra försök. I detta fält fanns ett tydligt negativt samband mellan mängd P. pisi och skörd, och statistiskt signifikanta skillnader mellan sorter. Skörden varierade mellan 290 och 2280 kg per hektar i medel för de olika sorterna i det Skånska fältet, medan den varierade mellan 2940 och 5890 kg för fältet i Västergötland där vi inte alls detekterade lika mycket smitta i rötterna. Det fanns vidare ett tydligt samband mellan symptomen i artificiella växthusexperiment med svampen, och symptomen i fält. Dock hittade vi svampen i alla sorter i fält, medan vi i växthusexperimenten (som varade i tre veckor) kunde få helt symptomfria plantor av vissa sorter. Sammanfattningsvis visade det sig att sortresistens är ett relevant verktyg för att skydda åkerböneodlingen mot rotröta orsakad av P. pisi.

Många fält är smittade runtom i Sverige
För att få en uppfattning om svampens utbredning provtog vi under två år sammanlagt 157 fält i Skåne, Västergötland, Östergötland och Uppland. Vi tog prover som baserades på 20 plantor per fält, och kunde med den DNA baserade metoden hitta P. pisi i 14% av proverna, utspridda över provtagningsområdet.

Enstaka sporer i jordprover kan detekteras
Vi detekterade även P. pisi i DNA direkt från smittade jordar. Dock var risken ganska hög att inte hitta svampen trots att jorden var smittad. Detta beror antagligen på att det för denna typ av svampar räcker med en låg mängd sporer i marken för att orsaka ett sjukdomsutbrott. Vi kunde nämligen detektera en enda cell om den tillsattes 0.5 g jord.
Växtföljden har betydelse
Vi såg att mottagliga grödor i växtföljden ökar smittan, som förväntat. Men det tycks som om angreppen i åkerböna också varierar med årsmånen.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

Bakbenshälta hos häst - varför är den så svår att se och hur kan vi bli bättre?
Elin Hernlund, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-304 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Correct assessment of hind limb lameness is a challenge, also for most experienced vets. This causes incorrect diagnoses and faulty treatment interventions which lead to unnecessary suffering for the horses and an unnecessary financial burden for owners and insurance companies. The aim of this …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev