Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Phytophthora pisi och andra rotrötepatogener på åkerböna. Inventering, samspelsfaktorer och odlingsstrategier.

Status: Avslutat
Projektnummer: H1133278
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 1 juni 2015
Huvudsökande: Fredrik Heyman
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: fredrik.heyman@slu.se
Telefon: 018-672794
Beviljade medel: 1 500 000 SEK

I projektet studerades rotröta på åkerböna, med fokus på Phytophthora pisi och förhållanden av betydelse för den praktiska odlingen. Molekylära artspecifika kvantitativa detektionsmetoder och fungerande provbearbetningsprotokoll utvecklades för att bestämma mängden P. pisi i rot och jordprover. Resistens mot P. pisi hade i ett tidigare projekt påvisats i växthusförsök. Vi testade 11 kommersiella sorter i två år, på två naturligt smittade försöksplatser. I ett av de fyra försöken var genomsnittsskörden mycket lägre än de andra. Där fanns betydande mängder av P. pisi i rötterna, och det fanns ett tydligt negativt samband (-0.76) mellan P. pisi mängd och skörd. Vid en inventering under två år där 157 åkerbönfält provtogs, detekterades P. pisi i 14% av proverna. Med molekylär detektion i DNA extraherat från jord kunde en cell per 0.5 g jord detekteras, och även smitta i naturligt smittade jordprover som lagrats torrt i flera år. Mottagliga grödor i växtföljden uppförökade smittan.

Rotsvamp i åkerböna finns i många fält, men resistenta sorter hjälper

I ett tidigare projekt beskrev vi en ny jordburen rötrötesvamp på ärt och åkerböna, Phytophthora pisi. I det här projektet ville vi få mer kunskap om hur viktig sjukdomen är i åkerböna, och hur man kan hantera den i praktiken.

Detektion och kvantifiering av svampen med DNA metoder
Diagnos av jordburna sjukdomar på åkerböna är svårt. Rotrötan leder till svartfärgade partier på rötterna. Men själva den svarta färgen produceras av växten själv, och kan utlösas av andra faktorer än rotrötesvampen. Vi utvecklade därför en känslig DNA baserad metod för att kunna hitta och mäta mängden svampen vid analyser av rötter eller jord.

Starkt samband mellan resistens och skörd
Vi hade sett sen tidigare i växthusexperiment att en del åkerbönesorter på marknaden hade resistens mot angrepp av P. pisi. Vi testade nu dessa i två naturligt smittade fält i Skåne respektive Västergötland under två år. Vi analyserade prover från det första året med den DNA baserade metoden. Vi hittade störst mängder i det Skånska fältet, och där var också skörden tydligt lägst av alla fyra försök. I detta fält fanns ett tydligt negativt samband mellan mängd P. pisi och skörd, och statistiskt signifikanta skillnader mellan sorter. Skörden varierade mellan 290 och 2280 kg per hektar i medel för de olika sorterna i det Skånska fältet, medan den varierade mellan 2940 och 5890 kg för fältet i Västergötland där vi inte alls detekterade lika mycket smitta i rötterna. Det fanns vidare ett tydligt samband mellan symptomen i artificiella växthusexperiment med svampen, och symptomen i fält. Dock hittade vi svampen i alla sorter i fält, medan vi i växthusexperimenten (som varade i tre veckor) kunde få helt symptomfria plantor av vissa sorter. Sammanfattningsvis visade det sig att sortresistens är ett relevant verktyg för att skydda åkerböneodlingen mot rotröta orsakad av P. pisi.

Många fält är smittade runtom i Sverige
För att få en uppfattning om svampens utbredning provtog vi under två år sammanlagt 157 fält i Skåne, Västergötland, Östergötland och Uppland. Vi tog prover som baserades på 20 plantor per fält, och kunde med den DNA baserade metoden hitta P. pisi i 14% av proverna, utspridda över provtagningsområdet.

Enstaka sporer i jordprover kan detekteras
Vi detekterade även P. pisi i DNA direkt från smittade jordar. Dock var risken ganska hög att inte hitta svampen trots att jorden var smittad. Detta beror antagligen på att det för denna typ av svampar räcker med en låg mängd sporer i marken för att orsaka ett sjukdomsutbrott. Vi kunde nämligen detektera en enda cell om den tillsattes 0.5 g jord.
Växtföljden har betydelse
Vi såg att mottagliga grödor i växtföljden ökar smittan, som förväntat. Men det tycks som om angreppen i åkerböna också varierar med årsmånen.

 

Antal träffar i projektbanken: 1715

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer

Den mångfunktionella mjölkgården: Indikatorer och verktyg för ekosystemtjänster och biodiversitet
Pernilla Tidåker, SLU

Projektnummer: R-18-26-136 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Sustainable dairy systems must strive for practices that reduce the negative impacts and enhance the positive impacts, and find measures to track changes in relation to different goals. The aim of this project is to investigate how indicators and tools for ecosystem services and biodiversity can be …

Läs mer

Marmorerad, mör och miljövänlig - jakten på det perfekta nötköttet
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-20-62-327 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

More and more consumers desire a tasty meat where production have considered the environmental impact and animal welfare. The purpose of this interdisciplinary project is to determine how to produce such a product while still make the production profitable, climate efficient and otherwise …

Läs mer

Mer vall på slätten för klimateffektiv produktion
Carl-Otto Swartz, SLU

Projektnummer: R-20-62-324 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Agriculture in plain-lands is often specialized in crop production, with no on-farm use of ley as animal fodder, and crop rotations that often includes only annual crops (e.g. oilseed rape, cereals and sugar beets). At the same time, integrating ley in arable cropping systems generates several …

Läs mer

Förbättrad diagnostik av maskinfektioner och riktad avmaskning av värphöns
Johan Höglund

Projektnummer: O-19-20-288 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Poultry

Worm infections in free-range layers are increasingly causing health problem in the poultry industry. Despite this, there are knowledge gaps about how worms are detected in living laying hens and on methods for how they can be controlled in modern free-range housing systems. The objectives of the …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev