Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Pilot study of growth in different planting densities and the rotation period of poplar plantations.

Status: Avslutat
Projektnummer: O-15-22-561
Kategori: Focus area | Energy & biomass
Branschområden: Energi & biomassa
Ansökningsår: 2015
Datum för slutrapport: 27 juni 2019
Huvudsökande: Theo Verwijst
Organisation: Theo Verwijst
E-postadress: Theo.Verwijst@slu.se
Telefon: 018-672550
Medsökande: Per-Ove Persson
Medsökande: Birger Hjelm
Beviljade medel: 1 239 588 SEK

A recent published study (Rytter et al., 2011) points to the large poplar biomass production in short time, but knowledge of management practices lacks for Nordic conditions. Individual landowners have little help or guidance in selecting the optimal time for harvesting or planting density in establishment of new plantations. This project is therefor divided into two substudies: I) study the growth of twelve poplar stands (7 to 23 years old) which provides guidance on the optimal rotation period
II ) study the growth dynamics under three diffent planting densities in two research trials, established spring 2016. Results from the two studies aims to articulate best possible management systems for optimizing the production and financial outcome.Both studies will be conducted on clone OP42 (P. maximowiczii x P. trichocarpa) on plantations established on farmland in southern and central Sweden. The stands from the two studies will be revised annually during the project.

I en nyligen publicerad studie ( Rytter et al ., 2011 ) visar på hög produktion av biomassa från poppelplanteringar på kort tid, men kunskap om skötsel saknas för nordiska förhållanden . Enskilda markägare har idag lite hjälp och vägledning vid val av optimal tid för skörd eller planteringsförband vid etablering av planteringar . Projektet består av två delstudier
I) studie av tillväxten från tolv poppel bestånd (7 till 23 år) vilken ger vägledning av optimala omloppstid
II ) studera tillväxtdynamiken för tre olika planteringsförband i två fältförsök, etablerade våren 2016.
Resultat från de två studierna syftar till att formulera bästa möjliga skötselsystem för att optimera produktion- och ekonomiskt utfall. Båda studierna kommer att genomföras i planteringar med klon OP42 ( P. maximowiczii x P. trichocarpa ) på jordbruksmark i södra och mellersta Sverige. Bestånden från de båda studierna kommer att revideras årligen under projektet.

Det finns stora behov av ny kunskap om lämpliga planteringsförband och skördetidpunkter för poppelodling i Sverige för att optimera det ekonomiska utbytet. Syftet var att utveckla en beräkningsmodell som predikterade biomassaskörd som funktion av planteringstäthet och omloppstid. Data samlades in från befintliga odlingar. Nya odlingar etablerades med tre olika planteringstätheter. Vi beräknade det ekonomiska utbytet för de olika skötselsystemen. Genom att koppla modellen till ekonomisk information har vi fått ett kraftfullt verktyg som kan ge svar på omloppstid vid given planteringstäthet, för bästa möjliga ekonomi. Vi drog slutsatsen att hybridpoppel har en stor produktionspotential. I början är biomassaproduktionen oberoende av den initiala tätheten och proportionell till densiteten. Poppelodling är lönsam för en rad olika kombinationer av omloppstider och planteringstätheter. Vid en medelhög planteringstäthet (1000 stammar/ha) ökade lönsamheten för omloppstider över 20 år.

Poppel och poppelhybrider är mycket snabbväxande träd som på jordbruksmark i Sverige kan producera mer än 25 kubikmeter ved per hektar och år. Odlingssystem med poppel kan se väldigt olika ut. I Europa kan man i vissa fall plantera 400 träd per hektar som skördas efter 30 år och ger kvalitetsvirke för bl.a. faner, medan man i andra fall planterar 6000 träd per hektar som skördas som energiflis efter 8 år. De flesta poppelbestånd i Sverige har planterats med cirka 1100 stammar per hektar och förväntas kunna skördas efter ca 20 år, dels för pappersmassa (stammen) och dels som biomassa för energiändamål (grenar och toppar). Hur många träd per hektar ska då vi plantera på åkermark och hur lång ska omloppstiden vara för att få ett system som ger bästa möjliga ekonomi? För att reda ut detta har vi dels följt tillväxten i tolv etablerade bestånd över ett antal år och dels anlagt några nya bestånd med olika planteringstätheter. Detta gav oss inte enbart tillväxtkurvor över tid men även kurvor över hur tillväxten efter en given tid varierar med planteringstätheten. Det kombinerade materialet ger en matematisk formel som uppskattar medelbiomassaproduktion per år som funktion av planteringstäthet och avverkningsålder. Därefter har vi räknat på ekonomin för olika kombinationer av planteringstätheter och omloppstider genom att uppskatta kostnader och intäkter som hör till dessa system. System med hög täthet till exempel medför högre kostnader för planteringsmaterialet, men genom att dessa system producerar mycket mer biomassa tidigare än glesa system kan man skörda en lika stor mängd biomassa tidigare och dessutom få lägre markarrende eller räntekostnader. Genom att koppla biomassaproduktionsmodellen till ekonomisk information har vi fått ett kraftfullt verktyg som kan ge svar på hur många träd vi ska plantera per hektar och efter hur många år vi ska avverka dessa, allt för att få bästa möjliga ekonomi på våra poppelodlingar. Modellen skulle även kunna vidareutvecklas och inkludera beräkningar av gallringstider och gallringstryck för att optimera det ekonomiska utfallet.
Vi fann att: 1) Oavsett om man odlar i Uppland eller Skåne, så har poppel mycket hög produktionspotentialer. 2) Inga av de bestånd som vi undersökte visade en minskad tillväxt vid tilltagande ålder. Det är dock viktigt att följa dessa bestånd tills tillväxten avtar för att kunna ge säkra prognoser över vilka omloppstider som ger bäst ekonomisk avkastning. 3) Biomassaproduktionen per hektar är under de första åren direkt proportionell till antalet plantor per hektar. Det beror på att det tar ett antal år innan plantorna börjar konkurrera med varandra om ljus och näring. 4) Poppelodling kan ge bra ekonomi i olika system, antingen man använder många träd och korta omloppstider eller färre träd och längre omloppstider. 5) Vid plantering med ca 1000 stammar per hektar kan vinsten ökas om man använder sig av omloppstider på längre än ca 20 år.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Bakbenshälta hos häst - varför är den så svår att se och hur kan vi bli bättre?
Elin Hernlund, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-304 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Correct assessment of hind limb lameness is a challenge, also for most experienced vets. This causes incorrect diagnoses and faulty treatment interventions which lead to unnecessary suffering for the horses and an unnecessary financial burden for owners and insurance companies. The aim of this …

Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer

Ingen hov ingen häst? - En studie om hovkvalité, prestation och hälsa hos travhästar.
Lena Holm, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Competing unshod is an important issue for the Swedish harness industry. There is a general opinion that performance may increase significantly but it does not always work. The reason for failure may be disturbed locomotion “balance” of the horse or due to pain from the hooves. This is obviously …

Läs mer

Objektiv gangartsanalyse og halthetsutredning av islandshest
Eli Hendrickson, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-303 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Icelandic horses are increasingly popular in Sweden and Norway. Their strength lies in their unique gaits, however, in lame horses this trait becomes a weakness. Evaluating not only lameness but also the leg of origin for lameness in any gait other than trot is exceptionally challenging. Today, we …

Läs mer

Är de för små för att rida? En studie av ridskolornas aktiviteter för förskolebarn från säkerhets- och hästvälfärdsperspektiv
Susanna Hedenborg, Malmö University

Projektnummer: H-18-47-383 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

A few years ago, media reported on a 7 year-old girl who was killed during a riding lesson. The accident evokes questions about children, horses and safety. Children are small and horses big, and the horse is a herd and prey animal whose behaviour is partly controlled by instincts. Today, many …

Läs mer

Identifiering av gener med negativ inverkan på hästens hälsa och välbefinnande: Ett ramverk baserat på helgenomsekvensering och bioinformatik på häst
Sofia Mikko, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-18-47-406 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The overall aim of this project is to improve equine health and welfare by identifying causative mutations for inherited diseases to aid informed breeding of healthy horses. We will use a comparative genomics approach, combining whole-genome sequencing (WGS) and bioinformatics with state-of-the-art …

Läs mer

Finns 'Hopparknä' hos häst?- en studie av patellardesmopati som orsak till knähälta hos sporthästar
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-18-47-393 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Soft tissues around the kneecap (patella) as a cause of equine lameness is an area yet to be scientifically investigated but that is often clinically treated with “alternative” methods without an established diagnosis. In human medicine, patellar tendinosis is a common verified diagnosis. …

Läs mer

Hestesektoren i Norge og Sverige: Betydning for miljø, økonomi og lokalsamfunnet
Bjørn Egil Flø, Norsk institutt for bioøkonomi

Projektnummer: H-18-47-403 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

This project will study the social, cultural and economic impact of the equine sector on local development. Furthermore, ti will study the land and resource use of the equine sector and how it co-exist and collaborate with other sector and other land use locally. The starting point for social and …

Läs mer

Störd glukagonmetabolism - en direkt orsak till hyperinsulinemi och fång hos häst?
Johan Bröjer, SLU

Projektnummer: H-18-47-390 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Laminitis, an extremely painful disease of the equine foot, is most commonly caused by elevated insulin
concentrations in blood (hyperinsulinemia). Therefore, strategies to reduce hyperinsulinemia in horses are warranted.
Studies in obese children with insulin dysregulation and hyperinsulinemia …

Läs mer

En mänsklig sida av hästvälfärden
Petra Andersson, Göteborgs universitet

Projektnummer: H-18-47-401 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The goal of the applied project is to shed light on overlooked aspects of the complex subject of horse welfare.
Because of the specific position stall owners have, they are especially suitable to contribute to our knowledge about
the possibilities and limitations that set the conditions for …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress