Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Pilot study of growth in different planting densities and the rotation period of poplar plantations.

Status: Avslutat
Projektnummer: O-15-22-561
Kategori: Focus area | Energy & biomass
Branschområden: Energi & biomassa
Ansökningsår: 2015
Datum för slutrapport: 27 juni 2019
Huvudsökande: Theo Verwijst
Organisation: Theo Verwijst
E-postadress: Theo.Verwijst@slu.se
Telefon: 018-672550
Medsökande: Per-Ove Persson
Medsökande: Birger Hjelm
Beviljade medel: 1 239 588 SEK

A recent published study (Rytter et al., 2011) points to the large poplar biomass production in short time, but knowledge of management practices lacks for Nordic conditions. Individual landowners have little help or guidance in selecting the optimal time for harvesting or planting density in establishment of new plantations. This project is therefor divided into two substudies: I) study the growth of twelve poplar stands (7 to 23 years old) which provides guidance on the optimal rotation period
II ) study the growth dynamics under three diffent planting densities in two research trials, established spring 2016. Results from the two studies aims to articulate best possible management systems for optimizing the production and financial outcome.Both studies will be conducted on clone OP42 (P. maximowiczii x P. trichocarpa) on plantations established on farmland in southern and central Sweden. The stands from the two studies will be revised annually during the project.

I en nyligen publicerad studie ( Rytter et al ., 2011 ) visar på hög produktion av biomassa från poppelplanteringar på kort tid, men kunskap om skötsel saknas för nordiska förhållanden . Enskilda markägare har idag lite hjälp och vägledning vid val av optimal tid för skörd eller planteringsförband vid etablering av planteringar . Projektet består av två delstudier
I) studie av tillväxten från tolv poppel bestånd (7 till 23 år) vilken ger vägledning av optimala omloppstid
II ) studera tillväxtdynamiken för tre olika planteringsförband i två fältförsök, etablerade våren 2016.
Resultat från de två studierna syftar till att formulera bästa möjliga skötselsystem för att optimera produktion- och ekonomiskt utfall. Båda studierna kommer att genomföras i planteringar med klon OP42 ( P. maximowiczii x P. trichocarpa ) på jordbruksmark i södra och mellersta Sverige. Bestånden från de båda studierna kommer att revideras årligen under projektet.

Det finns stora behov av ny kunskap om lämpliga planteringsförband och skördetidpunkter för poppelodling i Sverige för att optimera det ekonomiska utbytet. Syftet var att utveckla en beräkningsmodell som predikterade biomassaskörd som funktion av planteringstäthet och omloppstid. Data samlades in från befintliga odlingar. Nya odlingar etablerades med tre olika planteringstätheter. Vi beräknade det ekonomiska utbytet för de olika skötselsystemen. Genom att koppla modellen till ekonomisk information har vi fått ett kraftfullt verktyg som kan ge svar på omloppstid vid given planteringstäthet, för bästa möjliga ekonomi. Vi drog slutsatsen att hybridpoppel har en stor produktionspotential. I början är biomassaproduktionen oberoende av den initiala tätheten och proportionell till densiteten. Poppelodling är lönsam för en rad olika kombinationer av omloppstider och planteringstätheter. Vid en medelhög planteringstäthet (1000 stammar/ha) ökade lönsamheten för omloppstider över 20 år.

Poppel och poppelhybrider är mycket snabbväxande träd som på jordbruksmark i Sverige kan producera mer än 25 kubikmeter ved per hektar och år. Odlingssystem med poppel kan se väldigt olika ut. I Europa kan man i vissa fall plantera 400 träd per hektar som skördas efter 30 år och ger kvalitetsvirke för bl.a. faner, medan man i andra fall planterar 6000 träd per hektar som skördas som energiflis efter 8 år. De flesta poppelbestånd i Sverige har planterats med cirka 1100 stammar per hektar och förväntas kunna skördas efter ca 20 år, dels för pappersmassa (stammen) och dels som biomassa för energiändamål (grenar och toppar). Hur många träd per hektar ska då vi plantera på åkermark och hur lång ska omloppstiden vara för att få ett system som ger bästa möjliga ekonomi? För att reda ut detta har vi dels följt tillväxten i tolv etablerade bestånd över ett antal år och dels anlagt några nya bestånd med olika planteringstätheter. Detta gav oss inte enbart tillväxtkurvor över tid men även kurvor över hur tillväxten efter en given tid varierar med planteringstätheten. Det kombinerade materialet ger en matematisk formel som uppskattar medelbiomassaproduktion per år som funktion av planteringstäthet och avverkningsålder. Därefter har vi räknat på ekonomin för olika kombinationer av planteringstätheter och omloppstider genom att uppskatta kostnader och intäkter som hör till dessa system. System med hög täthet till exempel medför högre kostnader för planteringsmaterialet, men genom att dessa system producerar mycket mer biomassa tidigare än glesa system kan man skörda en lika stor mängd biomassa tidigare och dessutom få lägre markarrende eller räntekostnader. Genom att koppla biomassaproduktionsmodellen till ekonomisk information har vi fått ett kraftfullt verktyg som kan ge svar på hur många träd vi ska plantera per hektar och efter hur många år vi ska avverka dessa, allt för att få bästa möjliga ekonomi på våra poppelodlingar. Modellen skulle även kunna vidareutvecklas och inkludera beräkningar av gallringstider och gallringstryck för att optimera det ekonomiska utfallet.
Vi fann att: 1) Oavsett om man odlar i Uppland eller Skåne, så har poppel mycket hög produktionspotentialer. 2) Inga av de bestånd som vi undersökte visade en minskad tillväxt vid tilltagande ålder. Det är dock viktigt att följa dessa bestånd tills tillväxten avtar för att kunna ge säkra prognoser över vilka omloppstider som ger bäst ekonomisk avkastning. 3) Biomassaproduktionen per hektar är under de första åren direkt proportionell till antalet plantor per hektar. Det beror på att det tar ett antal år innan plantorna börjar konkurrera med varandra om ljus och näring. 4) Poppelodling kan ge bra ekonomi i olika system, antingen man använder många träd och korta omloppstider eller färre träd och längre omloppstider. 5) Vid plantering med ca 1000 stammar per hektar kan vinsten ökas om man använder sig av omloppstider på längre än ca 20 år.

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

Jordbruk och extremt väder i Sverige, 2018: Att utveckla en bättre förståelse för effekten av värme- och torkstress på maltkorns proteinhalt
Marcos Lana, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-18-20-177 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

Weather, together with fertilization, soil and genotype are the main inputs defining crop performance. Malting barley is especially susceptible to adverse climate conditions because its performance is accounted not only in terms of production, but also quality, notably grain protein …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer

Framtagning av bladmögelresistenta matpotatissorter för stora delar av Sverige
Erik Andreasson

Projektnummer: O-15-20-557 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Potatis

Sammanfattning av projektet på engelska

The aim of the project is that by maintaining the "lowest reasonable level" and implement large scale marker assistance of the existing plant breeding program of potato at SLU Alnarp improve opportunities to develop new food potato varieties with durable …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård
Växtodling

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Halksäkra golv förebygger skador hos nötkreatur; Minskar rillning halkrisken på betonggolv?
Christer Bergsten, SLU

Projektnummer: S-17-24-784 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce …

Läs mer

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer

Minimal processpåverkan för en naturlig mjölk
Maria Glantz

Projektnummer: O-17-20-941 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

Consumer trends are focused on minimal processing of milk. The new process technologies for heat treatment used in the dairy industry today probably have smaller effects on the nutritional quality and functionality of milk than the older technologies that are the basis for the calculations of …

Läs mer

Skörd2.0 – Utvinning av nya biomaterial genom förädling av restprodukter från jordbruk
Per-Olof Syrén

Projektnummer: O-17-22-943 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Energi & biomassa

The main purpose of this interdisciplinary project is to generate renewable advanced materials from biomass through green technologies. Harvest2.0 focuses on valorizing furans extracted from agricultural by-products in combination with polymer technologies based on incorporation of the climate gas …

Läs mer

Säkrare statistik i svensk sortprovning
Johannes Forkman

Projektnummer: O-17-20-963 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

This project aims at developing and evaluating statistical methods that may provide better predictions than present methods when the number of trials is small. The number of trials in Swedish crop variety testing has decreased since the 1980s. Nowadays, the number of trials is so small that …

Läs mer

Förmedling av kunskap om markpackning: från mätningar till utveckling av beslutsstödsystem
Thomas Keller

Projektnummer: O-17-23-959 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker
Växtodling

Soil compaction is a threat to soil ecosystem services and negatively affects crop productivity, causing huge costs to farmers and society. The main aim of the project is to raise awareness of soil compaction. We will i) refine the freely accessible soil compaction decision support tool …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress