Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Pilot study of growth in different planting densities and the rotation period of poplar plantations.

Status: Avslutat
Projektnummer: O-15-22-561
Kategori: Focus area | Energy & biomass
Branschområden: Energi & biomassa
Ansökningsår: 2015
Datum för slutrapport: 27 juni 2019
Huvudsökande: Theo Verwijst
Organisation: Theo Verwijst
E-postadress: Theo.Verwijst@slu.se
Telefon: 018-672550
Medsökande: Per-Ove Persson
Medsökande: Birger Hjelm
Beviljade medel: 1 239 588 SEK

A recent published study (Rytter et al., 2011) points to the large poplar biomass production in short time, but knowledge of management practices lacks for Nordic conditions. Individual landowners have little help or guidance in selecting the optimal time for harvesting or planting density in establishment of new plantations. This project is therefor divided into two substudies: I) study the growth of twelve poplar stands (7 to 23 years old) which provides guidance on the optimal rotation period
II ) study the growth dynamics under three diffent planting densities in two research trials, established spring 2016. Results from the two studies aims to articulate best possible management systems for optimizing the production and financial outcome.Both studies will be conducted on clone OP42 (P. maximowiczii x P. trichocarpa) on plantations established on farmland in southern and central Sweden. The stands from the two studies will be revised annually during the project.

I en nyligen publicerad studie ( Rytter et al ., 2011 ) visar på hög produktion av biomassa från poppelplanteringar på kort tid, men kunskap om skötsel saknas för nordiska förhållanden . Enskilda markägare har idag lite hjälp och vägledning vid val av optimal tid för skörd eller planteringsförband vid etablering av planteringar . Projektet består av två delstudier
I) studie av tillväxten från tolv poppel bestånd (7 till 23 år) vilken ger vägledning av optimala omloppstid
II ) studera tillväxtdynamiken för tre olika planteringsförband i två fältförsök, etablerade våren 2016.
Resultat från de två studierna syftar till att formulera bästa möjliga skötselsystem för att optimera produktion- och ekonomiskt utfall. Båda studierna kommer att genomföras i planteringar med klon OP42 ( P. maximowiczii x P. trichocarpa ) på jordbruksmark i södra och mellersta Sverige. Bestånden från de båda studierna kommer att revideras årligen under projektet.

Det finns stora behov av ny kunskap om lämpliga planteringsförband och skördetidpunkter för poppelodling i Sverige för att optimera det ekonomiska utbytet. Syftet var att utveckla en beräkningsmodell som predikterade biomassaskörd som funktion av planteringstäthet och omloppstid. Data samlades in från befintliga odlingar. Nya odlingar etablerades med tre olika planteringstätheter. Vi beräknade det ekonomiska utbytet för de olika skötselsystemen. Genom att koppla modellen till ekonomisk information har vi fått ett kraftfullt verktyg som kan ge svar på omloppstid vid given planteringstäthet, för bästa möjliga ekonomi. Vi drog slutsatsen att hybridpoppel har en stor produktionspotential. I början är biomassaproduktionen oberoende av den initiala tätheten och proportionell till densiteten. Poppelodling är lönsam för en rad olika kombinationer av omloppstider och planteringstätheter. Vid en medelhög planteringstäthet (1000 stammar/ha) ökade lönsamheten för omloppstider över 20 år.

Poppel och poppelhybrider är mycket snabbväxande träd som på jordbruksmark i Sverige kan producera mer än 25 kubikmeter ved per hektar och år. Odlingssystem med poppel kan se väldigt olika ut. I Europa kan man i vissa fall plantera 400 träd per hektar som skördas efter 30 år och ger kvalitetsvirke för bl.a. faner, medan man i andra fall planterar 6000 träd per hektar som skördas som energiflis efter 8 år. De flesta poppelbestånd i Sverige har planterats med cirka 1100 stammar per hektar och förväntas kunna skördas efter ca 20 år, dels för pappersmassa (stammen) och dels som biomassa för energiändamål (grenar och toppar). Hur många träd per hektar ska då vi plantera på åkermark och hur lång ska omloppstiden vara för att få ett system som ger bästa möjliga ekonomi? För att reda ut detta har vi dels följt tillväxten i tolv etablerade bestånd över ett antal år och dels anlagt några nya bestånd med olika planteringstätheter. Detta gav oss inte enbart tillväxtkurvor över tid men även kurvor över hur tillväxten efter en given tid varierar med planteringstätheten. Det kombinerade materialet ger en matematisk formel som uppskattar medelbiomassaproduktion per år som funktion av planteringstäthet och avverkningsålder. Därefter har vi räknat på ekonomin för olika kombinationer av planteringstätheter och omloppstider genom att uppskatta kostnader och intäkter som hör till dessa system. System med hög täthet till exempel medför högre kostnader för planteringsmaterialet, men genom att dessa system producerar mycket mer biomassa tidigare än glesa system kan man skörda en lika stor mängd biomassa tidigare och dessutom få lägre markarrende eller räntekostnader. Genom att koppla biomassaproduktionsmodellen till ekonomisk information har vi fått ett kraftfullt verktyg som kan ge svar på hur många träd vi ska plantera per hektar och efter hur många år vi ska avverka dessa, allt för att få bästa möjliga ekonomi på våra poppelodlingar. Modellen skulle även kunna vidareutvecklas och inkludera beräkningar av gallringstider och gallringstryck för att optimera det ekonomiska utfallet.
Vi fann att: 1) Oavsett om man odlar i Uppland eller Skåne, så har poppel mycket hög produktionspotentialer. 2) Inga av de bestånd som vi undersökte visade en minskad tillväxt vid tilltagande ålder. Det är dock viktigt att följa dessa bestånd tills tillväxten avtar för att kunna ge säkra prognoser över vilka omloppstider som ger bäst ekonomisk avkastning. 3) Biomassaproduktionen per hektar är under de första åren direkt proportionell till antalet plantor per hektar. Det beror på att det tar ett antal år innan plantorna börjar konkurrera med varandra om ljus och näring. 4) Poppelodling kan ge bra ekonomi i olika system, antingen man använder många träd och korta omloppstider eller färre träd och längre omloppstider. 5) Vid plantering med ca 1000 stammar per hektar kan vinsten ökas om man använder sig av omloppstider på längre än ca 20 år.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Växtodlingssystemets inverkan på spannmålens nutritionella kvalitet
Gunnar Svensson,

Projektnummer: 9733070 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Medlemsbeteende i kooperativa föreningar - incitament för medlemmars investeringsvilja.
Jerker Nilsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0245006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Molekylär bevakning av bovint virusdiarrévirus (BVDV) i Sverige (Molecular surveillance of bovine viral diarrhoea virus (BVDV) in Sweden)
Sándor Belák, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: 9930030 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Mjölkkors livslängd - samband med biologiska egenskaper och miljöförhållanden
Erling Strandberg, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0030003 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Tillväxtreglering med bakterieinokulering
Berndt Gerhardson,

Projektnummer: 9833050 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Ekonomiska modeller för optimering av rekrytering, kalvning och gallring i mjölkbesättningar
Sven Brundin,

Projektnummer: 0230027 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Bildanalys – en ny teknik för kvantifiering av utsädesvitalitet
Anders Jonsson, Svenska Lantmännen

Projektnummer: V0533128 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2005

Sammanfattning saknas

Läs mer

Juvereksem och hasskador - djurskyddsproblem i stort behov av förebyggande åtgärder
Karin Persson Waller, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430006 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Regional studies indicate that udder cleft dermatitis (UCD) and hock lesions (HL) are common among Swedish dairy cows and that the prelavence varies between herds. The severity of the lesions varies but it is likely that the lesions cause pain and discomfort for the cows. It is also possible that …

Läs mer

Campylobacter hos slaktkyckling
Marie-Louise Danielsson-Tham, Örebro Universitet

Projektnummer: 9843003 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Förädling av brödvete med hållbar sjukdomsresistens
Jan Ö Jönsson, Centrum för folkhälsa

Projektnummer: 9736003 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress