Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Pilot study of growth in different planting densities and the rotation period of poplar plantations.

Status: Avslutat
Projektnummer: O-15-22-561
Kategori: Focus area | Energy & biomass
Branschområden: Energi & biomassa
Ansökningsår: 2015
Datum för slutrapport: 27 juni 2019
Huvudsökande: Theo Verwijst
Organisation: Theo Verwijst
E-postadress: Theo.Verwijst@slu.se
Telefon: 018-672550
Medsökande: Per-Ove Persson
Medsökande: Birger Hjelm
Beviljade medel: 1 239 588 SEK

A recent published study (Rytter et al., 2011) points to the large poplar biomass production in short time, but knowledge of management practices lacks for Nordic conditions. Individual landowners have little help or guidance in selecting the optimal time for harvesting or planting density in establishment of new plantations. This project is therefor divided into two substudies: I) study the growth of twelve poplar stands (7 to 23 years old) which provides guidance on the optimal rotation period
II ) study the growth dynamics under three diffent planting densities in two research trials, established spring 2016. Results from the two studies aims to articulate best possible management systems for optimizing the production and financial outcome.Both studies will be conducted on clone OP42 (P. maximowiczii x P. trichocarpa) on plantations established on farmland in southern and central Sweden. The stands from the two studies will be revised annually during the project.

I en nyligen publicerad studie ( Rytter et al ., 2011 ) visar på hög produktion av biomassa från poppelplanteringar på kort tid, men kunskap om skötsel saknas för nordiska förhållanden . Enskilda markägare har idag lite hjälp och vägledning vid val av optimal tid för skörd eller planteringsförband vid etablering av planteringar . Projektet består av två delstudier
I) studie av tillväxten från tolv poppel bestånd (7 till 23 år) vilken ger vägledning av optimala omloppstid
II ) studera tillväxtdynamiken för tre olika planteringsförband i två fältförsök, etablerade våren 2016.
Resultat från de två studierna syftar till att formulera bästa möjliga skötselsystem för att optimera produktion- och ekonomiskt utfall. Båda studierna kommer att genomföras i planteringar med klon OP42 ( P. maximowiczii x P. trichocarpa ) på jordbruksmark i södra och mellersta Sverige. Bestånden från de båda studierna kommer att revideras årligen under projektet.

Det finns stora behov av ny kunskap om lämpliga planteringsförband och skördetidpunkter för poppelodling i Sverige för att optimera det ekonomiska utbytet. Syftet var att utveckla en beräkningsmodell som predikterade biomassaskörd som funktion av planteringstäthet och omloppstid. Data samlades in från befintliga odlingar. Nya odlingar etablerades med tre olika planteringstätheter. Vi beräknade det ekonomiska utbytet för de olika skötselsystemen. Genom att koppla modellen till ekonomisk information har vi fått ett kraftfullt verktyg som kan ge svar på omloppstid vid given planteringstäthet, för bästa möjliga ekonomi. Vi drog slutsatsen att hybridpoppel har en stor produktionspotential. I början är biomassaproduktionen oberoende av den initiala tätheten och proportionell till densiteten. Poppelodling är lönsam för en rad olika kombinationer av omloppstider och planteringstätheter. Vid en medelhög planteringstäthet (1000 stammar/ha) ökade lönsamheten för omloppstider över 20 år.

Poppel och poppelhybrider är mycket snabbväxande träd som på jordbruksmark i Sverige kan producera mer än 25 kubikmeter ved per hektar och år. Odlingssystem med poppel kan se väldigt olika ut. I Europa kan man i vissa fall plantera 400 träd per hektar som skördas efter 30 år och ger kvalitetsvirke för bl.a. faner, medan man i andra fall planterar 6000 träd per hektar som skördas som energiflis efter 8 år. De flesta poppelbestånd i Sverige har planterats med cirka 1100 stammar per hektar och förväntas kunna skördas efter ca 20 år, dels för pappersmassa (stammen) och dels som biomassa för energiändamål (grenar och toppar). Hur många träd per hektar ska då vi plantera på åkermark och hur lång ska omloppstiden vara för att få ett system som ger bästa möjliga ekonomi? För att reda ut detta har vi dels följt tillväxten i tolv etablerade bestånd över ett antal år och dels anlagt några nya bestånd med olika planteringstätheter. Detta gav oss inte enbart tillväxtkurvor över tid men även kurvor över hur tillväxten efter en given tid varierar med planteringstätheten. Det kombinerade materialet ger en matematisk formel som uppskattar medelbiomassaproduktion per år som funktion av planteringstäthet och avverkningsålder. Därefter har vi räknat på ekonomin för olika kombinationer av planteringstätheter och omloppstider genom att uppskatta kostnader och intäkter som hör till dessa system. System med hög täthet till exempel medför högre kostnader för planteringsmaterialet, men genom att dessa system producerar mycket mer biomassa tidigare än glesa system kan man skörda en lika stor mängd biomassa tidigare och dessutom få lägre markarrende eller räntekostnader. Genom att koppla biomassaproduktionsmodellen till ekonomisk information har vi fått ett kraftfullt verktyg som kan ge svar på hur många träd vi ska plantera per hektar och efter hur många år vi ska avverka dessa, allt för att få bästa möjliga ekonomi på våra poppelodlingar. Modellen skulle även kunna vidareutvecklas och inkludera beräkningar av gallringstider och gallringstryck för att optimera det ekonomiska utfallet.
Vi fann att: 1) Oavsett om man odlar i Uppland eller Skåne, så har poppel mycket hög produktionspotentialer. 2) Inga av de bestånd som vi undersökte visade en minskad tillväxt vid tilltagande ålder. Det är dock viktigt att följa dessa bestånd tills tillväxten avtar för att kunna ge säkra prognoser över vilka omloppstider som ger bäst ekonomisk avkastning. 3) Biomassaproduktionen per hektar är under de första åren direkt proportionell till antalet plantor per hektar. Det beror på att det tar ett antal år innan plantorna börjar konkurrera med varandra om ljus och näring. 4) Poppelodling kan ge bra ekonomi i olika system, antingen man använder många träd och korta omloppstider eller färre träd och längre omloppstider. 5) Vid plantering med ca 1000 stammar per hektar kan vinsten ökas om man använder sig av omloppstider på längre än ca 20 år.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Långsiktig fosforförsörjning från mark - utvärdering av P-AL och betydelsen av stabila fosforformer
Jon Petter Gustafsson,

Projektnummer: O-15-23-311 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In Sweden, fertilization recommendations are based on results obtained from the P-AL (ammonium lactate) soil test, which is supposed to provide the potentially available phosphorus (P). There are known deficiencies with this method, for example that it is poorly suited to determine the availability …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 december 2019

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Spridningsvägar och prognos för Acrothecium-röta i lagrade morötter
Mariann Wikström

Projektnummer: O-15-20-578 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 november 2019

Växtodling
Trädgård

The purpose of this project is to clarify the source of infection and spread of Acrothecium carotae - the pathogen that causes a serious rot on stored carrots. We have to know the epidemiology of the pathogen in order to effectively control this serious disease. The project has four goals; to …

Läs mer

Digitalt fjäderfästall för utvärdering och förbättring av stallklimat
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-18-62-990 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

One of the biggest challenges for farmers in the poultry industry is to achieve and maintain a good climate in the stable. A non-functioning climatic environment adversely affects animal health and production as well as the work environment. Hence, there are many actors who work hard to try to …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Madeleine Tråvén, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 oktober 2019

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Lantbrukaren som vattenförvaltare - rätt diagnos, lämplig plats, effektiv åtgärd!
Faruk Djodjic

Projektnummer: O-15-23-573 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2019

Växtodling
Kött
Mjölk
Socker

In this project, we want to take advantage of the farmers' own experiences, knowledge and visions, and combine them with the best available information about local specific topographic, hydrological, pedologic and agronomic conditions as well as with results from high-resolution modelling to …

Läs mer

Förläng hållbarheten på mjölk och öka därmed lönsamheten
Maria Glantz

Projektnummer: O-15-20-546 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 oktober 2019

Mjölk

To increase the profitability of milk production, it is required that milk and dairy products can be stored for a long time. The shelf-life of milk is controlled by quality parameters, such as enzymatic changes in the milk. These impair the shelf-life by giving rise to taste, odor and product …

Läs mer

Ny havre för livsmedelsindustrin
Olof Olsson,

Projektnummer: O-15-20-346 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 oktober 2019

Växtodling

The long-term goal is to develop oat with new and unique properties that can be used as whole grain or fractionated for use in the food industry. The focus here will be on the pre-breeding and early variety development stages. The final variety will be developed in collaboration with oat breeders. …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev