Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Pilotprojekt för provning av vete- och rågvete-sorters fusariumkänslighet

Status: Avslutat
Projektnummer: H0860020
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 8 mars 2013
Huvudsökande: Thomas Börjesson
Organisation: Svenska Lantmännen
E-postadress: thomas.borjesson@lantmannen.com
Telefon: 0510-88559
Beviljade medel: 710 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Projektet har haft som syfte att utprova metodik för testning av olika höstvete-, vårvete- och rågvetesorters känslighet för Fusariumangrepp. Projektet har pågått under skördeåren 2009 t.o.m. 2011 med finansiering från SLF 2009 och 2011. Försöken var förlagda till Borgeby försöksgård 2009 och både till Borgeby och Skepparslöv, utanför Kristianstad de följande åren. I projektet har Fusariuminfekterat material lagts ut på försökplatsen och försöken har dessutom bevattnats för att öka infektionsgraden. Resultaten har visat att sorternas känslighet är någorlunda samstämmiga mellan år och platser och att en testning av varje sort på två plaster under två år anses tillräckligt för att få en god uppfattning om sortens Fusariumkänslighet. Förutom gradering av axfusarios har provmaterial skördats och DON-analyser utförts på mogna kärnor. I vete var samstämmigheten god mellan axfusariosgradering och DON, medan den var betydligt sämre i rågvete.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Pilotprojekt för provning av vete- och rågvetesorters Fusariumkänslighet

Syfte
Projektet har haft som syfte att utprova metodik för testning av olika höstvete-, vårvete- och rågvetesorters känslighet för Fusariumangrepp. Erfarenheterna är tänkta att användas för en mer rutinmässig sortprovning när det gäller denna egenskap.

Resultat
Resultaten har visat att sorternas känslighet är någorlunda samstämmiga mellan år och platser.
Förutom gradering av axfusarios har provmaterial skördats och DON-analyser utförts på mogna kärnor. I vete var samstämmigheten god mellan axfusariosgradering och DON, särsklit bra för vårvete, medan den var betydligt sämre i rågvete. I rågvete noterades att sena sorter kunde ha låga axfusariosangrepp, men att DON-halterna trots detta var höga.
DON-halterna var över lag mycket höga, högre än de nivåer som normalt förekommer naturligt, men vi fick liknande rangordning av sorternas Fusariumkänslighet som under naturliga förhållanden. I ett försök där bevattningsintensiteten var lägre än det var tänkt, blev DON-halterna mer måttliga, men å andra sidan var här axfusariossymptomen mildare, vilket gjorde det svårare att rangordna sorterna.
Variationerna mellan rutorna vara ganska stor, men generellt något lägre än vid gradering av svamp på blad. Variationen var något mindre när det gäller DON jämfört med axfudariosgraderingarna, men skillnaden var inte så stor.
Resultaten har fortlöpnade diskuterats inom "Projektgruppen för Undvikande av Fusariumtoxiner i Svensk spannmål" och resultaten har använts för att lista sorter som anses mer resistenta mot Fusarium än genomsnittet i "Branschriktlinjer för att undvika Fusarium och Fusariumtoxiner. De höstvetsorter som listats som mer resistenta än genomsnittet i Branschriktlinjernas utgåva 2012 är Olivin, Ellvis, Kranich, Skalmeje, Akteur och Kosack. Vårvetesorterna som listats är Dacke, Quarna och Triso. Listningen bygger på en sammnvägning av resultaten från axfusariosgradering och DON.

Metod
Projektet har pågått under skördeåren 2009 t.o.m. 2011 med finansiering från SLF 2009 och 2011. Försöken var förlagda till Borgeby försöksgård 2009 och både till Borgeby och Skepparslöv, utanför Kristianstad de följande åren.
Ett sjuttiotal sorter, varav 40-50 höstvetesorter testades varje år, med 3 upprepningar av varje sort per plats. Det som skiljer dessa försök från ordinarie sortförsök är att rutorna är betydelgt mindre, ca 1 x 1 m stora och att de ympats med en blandning av olika Fusariumsvampar som först fått växa till på uppfuktade vete- och havrekärnor innan dessa torkats och spridits ut i försöken. Dessutom har försöken bevattnats från slutet av maj till slutet av juli. Skörden har gått till så att man skurit av hela strån och tröskat ur kärnorna med stationärt tröskverk. Graderingarna utfördes i mitten av juli, senare för vårvete än för höstvete och rågvete och DON-halterna på skördade kärnor utfördes med ELISA-teknik. Metoden med ympning och bevattning har använts i andra länder också, men det är inte så vanligt att man analyserar både axfusarios och DON. Samstämmigheten mellan metoderna DON och Axfusarios har också rapporterats som någorlunda bra i andra undersökningar, men skillnader mellan år kan vara stora.

Slutsatser och rekommendationer
Ympning och bevattning behövs framförallt för att få tydligt avläsningbara axfusarios-symptom.
En testning av varje sort på två plaster under två år anses tillräckligt för att få en god uppfattning om sortens Fusariumkänslighet.
Även om samstämmigheten mellan metoderna är god när det gäller vete, bör man rekommendera att förutom axfusarios även göra analyser av mykotoxiner som kan bildas av Fusarium och för närvarande är (DON) det toxin som är mest aktuellt att studera. Detta eftersom det finns risk att missa angrepp om man gör graderingen innan symptomen blivit tillräckligt tydliga.
Skördeförfarandet är ganska dock arbetsintensivt och man bör överväga alternativ.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

Bakbenshälta hos häst - varför är den så svår att se och hur kan vi bli bättre?
Elin Hernlund, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-304 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Correct assessment of hind limb lameness is a challenge, also for most experienced vets. This causes incorrect diagnoses and faulty treatment interventions which lead to unnecessary suffering for the horses and an unnecessary financial burden for owners and insurance companies. The aim of this …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev