Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | V1133010 |
Kategori: | Research program | Crop production |
Ansökningsår: | 2011 |
Datum för slutrapport: | 21 mars 2016 |
Huvudsökande: | Riccardo Bommarco |
Organisation: | Sveriges lantbruksuniversitet, SLU |
E-postadress: | Riccardo.Bommarco@slu.se |
Telefon: | 018672423 |
Vi undersökte insektspollineringens betydelse för höstrapsskörden i två typer av experiment, ett landskapsexperiment i Sverige och ett burförsök i Italien. Vi såg att skörden ökade med 11 % när honungsbin placerades ut i skånska höstrapsfält, men bara i linjesorter. I motsats till förväntningen att hybridsorter ska ge högre skörd än linjesorter, visade resultaten att linjesorter gav 9 % högre skörd än hybridsorter när det fanns honungsbin närvarande. I burförsök fick vi liknande resultat, skörden i linjesorter ökade med 19 % i linjesorter som besöktes av pollinerande insekter, men inte i hybridsorter. För att sorternas skördepotential ska mätas under optimala förhållanden i sortprovningen, föreslår vi därför att pollinerande insekter bör finnas tillgängliga under rapsblomningen. En screening av tillgängliga rapssorters behov av insektspollinering bör göras för att odlare ska kunna välja en sort som passar sina förhållanden.
Globalt sett ökar odlingen av insektspollinerade grödor och antalet honungsbisamhällen räcker inte till för att täcka behovet av insektspollinering i flera länder. Samtidigt ser man populationsminskningar hos vilda bin. Betydelsen av den insektspollinering de pollinerande insekterna utför i svenska grödor är dåligt känd, även i en stor gröda som höstraps. Därför tas det vanligtvis inte hänsyn till insektspollinering i planeringen av höstrapsodlingen. I projektet har Hushållningssällskapet i Skåne, SLU och Lunds universitet samarbetat och med landskapsstudier, växthusförsök och klassiska plotförsök i Sverige och i Italien, tagit reda på mer om insektspollineringens betydelse för höstrapsskörden.
Tidigare har höstrapsens behov av insektspollinering undersökts med burförsök eller i försök där rapsplantorna odlats i krukor. Varken raps eller pollinerande insekter fungerar likadant i burar som under fältförhållanden, och skördar från enstaka plantor är svåra att översätta till realistiska skördar från fält.
Inom vårt projekt har vi gjort därför gjort en landskapsstudie där vi manipulerade förekomsten av pollinatörer i 43 riktiga höstrapsfält och tröskade stora ytor för att se hur realistiska lantbrukarskördar påverkas av insektspollinering. Vi satte ut honungsbisamhällen till 22 av fälten medan de resterande 21 fälten saknade honungsbigårdar i omgivningen och användes som kontrollfält. Fälten var antingen sådda med en av tre hybridsorter eller en av tre linjesorter. Rapsskörden ökade med 450 kg/ha (motsvarande 11 %) i fält som hade tillgång till två honungsbisamhällen per hektar jämfört med fält som saknade honungsbisamhällen, men bara i fält med linjesorter. I hybridsorter såg vi ingen skillnad. Vi såg också att fält sådda med linjesorter och hade tillgång till honungsbin gav 9 % högre skörd än hybridsorter som hade tillgång till honungsbin, vilket är intressant eftersom hybridsorterna generellt anses ge högre skörd idag.
Vi har också gjort ett försök med burar som utestängde pollinerande insekter och burar som tillät pollinerande insekter att besöka rapsblommor, men som hade tak och en sida med nät som gav plantorna liknande förhållanden som i stängda burar. Det försöket gjordes i norra Italien, och i det ingick en linjesort och två hybridsorter som fick två olika kvävegivor. Även här såg vi att linjesorten fick ökad skörd, ca 19 %, när pollinerande insekter fick besöka rapsblommorna. De två hybridsorternas skörd påverkades inte av insektspollinering. Även här gav linjesorten högre skörd än hybridsorterna när insekter hade tillgång till rapsblommorna. Eftersom vi bara testat ett begränsat antal sorter är det inte säkert att resultaten är en effekt av de sorter som ingått i försöken, eller om det verkligen är en skillnad mellan sorter förädlade med linjeteknik eller hybridteknik.
För att kommersiella rapssorter ska jämföras på ett rättvist sätt i sortprovningen, föreslår vi att pollinerande insekter bör finnas tillgängliga under rapsblomningen i alla sortförsök. Sorternas skördepotential kan då mätas under optimala förhållanden.
Det behövs en genomgång av vilka rapssorter som gynnas av insektspollinering, för att lantbrukare ska kunna välja en sort som passar deras odlingsförhållanden.
För att ta reda på om skillnaderna mellan sorters insektspollineringsbehov beror på rapsens fertilitet, utförde vi handpollineringsexperiment och mätningar av sorternas pollenegenskaper i ett växthusförsök. Vi såg att det fanns skillnader i pollenkornens grobarhet och pollenslangstillväxt mellan sorter, men vi variationen var större mellan enskilda sorter än mellan hybridsorter och linjesorter. Det behövs fler undersökningar för att ta reda på vad sortskillnaderna beror på.
Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …
Läs merProjektnummer: R-21-47-575 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
Decreasing population sizes and risk of accumulation of inbreeding is a challenge for the national Norwegian horse breeds; the Dole, the Fjord and the Nordland/Lyngen. The average breed-specific reduction in covered mares is between 37% and 45%, when comparing the years 2000 to 2009 to the years …
Läs merProjektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …
Projektnummer: O-18-21-152 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
This project aims at investigating the relationship between animal health and fertility, productivity in terms of milk yield and the economic outcome of dairy farms, and to investigate the conditions under which farms can succeed in combining profitability with high animal health standards.
There …
Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …
Läs merProjektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019
All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …
Läs merProjektnummer: O-20-20-447 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
Cleaning and disinfection are critical elements for meat premises when it comes to production of safe food of high quality. It is the responsibility of the meat premises to ensure this is done efficiently to keep levels of pathogenic, spoilage and antimicrobial resistant bacteria low. This can be …
Läs merProjektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …
Läs merProjektnummer: O-20-23-457 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
A main challenge for regions with intensive livestock production is phosphorus (P) surplus on farms, resulting in low P use efficiency and losses to waters. The project will provide solutions to increase P recycling from animal manure. This will decrease our dependency on imported P fertilizers, …
Läs merProjektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …
Läs mer