Pollinering i jordbruksgrödor

Vi undersökte insektspollineringens betydelse för höstrapsskörden i två typer av experiment, ett landskapsexperiment i Sverige och ett burförsök i Italien. Vi såg att skörden ökade med 11 % när honungsbin placerades ut i skånska höstrapsfält, men bara i linjesorter. I motsats till förväntningen att hybridsorter ska ge högre skörd än linjesorter, visade resultaten att linjesorter gav 9 % högre skörd än hybridsorter när det fanns honungsbin närvarande. I burförsök fick vi liknande resultat, skörden i linjesorter ökade med 19 % i linjesorter som besöktes av pollinerande insekter, men inte i hybridsorter. För att sorternas skördepotential ska mätas under optimala förhållanden i sortprovningen, föreslår vi därför att pollinerande insekter bör finnas tillgängliga under rapsblomningen. En screening av tillgängliga rapssorters behov av insektspollinering bör göras för att odlare ska kunna välja en sort som passar sina förhållanden.

Globalt sett ökar odlingen av insektspollinerade grödor och antalet honungsbisamhällen räcker inte till för att täcka behovet av insektspollinering i flera länder. Samtidigt ser man populationsminskningar hos vilda bin. Betydelsen av den insektspollinering de pollinerande insekterna utför i svenska grödor är dåligt känd, även i en stor gröda som höstraps. Därför tas det vanligtvis inte hänsyn till insektspollinering i planeringen av höstrapsodlingen. I projektet har Hushållningssällskapet i Skåne, SLU och Lunds universitet samarbetat och med landskapsstudier, växthusförsök och klassiska plotförsök i Sverige och i Italien, tagit reda på mer om insektspollineringens betydelse för höstrapsskörden.

Tidigare har höstrapsens behov av insektspollinering undersökts med burförsök eller i försök där rapsplantorna odlats i krukor. Varken raps eller pollinerande insekter fungerar likadant i burar som under fältförhållanden, och skördar från enstaka plantor är svåra att översätta till realistiska skördar från fält.

Inom vårt projekt har vi gjort därför gjort en landskapsstudie där vi manipulerade förekomsten av pollinatörer i 43 riktiga höstrapsfält och tröskade stora ytor för att se hur realistiska lantbrukarskördar påverkas av insektspollinering. Vi satte ut honungsbisamhällen till 22 av fälten medan de resterande 21 fälten saknade honungsbigårdar i omgivningen och användes som kontrollfält. Fälten var antingen sådda med en av tre hybridsorter eller en av tre linjesorter. Rapsskörden ökade med 450 kg/ha (motsvarande 11 %) i fält som hade tillgång till två honungsbisamhällen per hektar jämfört med fält som saknade honungsbisamhällen, men bara i fält med linjesorter. I hybridsorter såg vi ingen skillnad. Vi såg också att fält sådda med linjesorter och hade tillgång till honungsbin gav 9 % högre skörd än hybridsorter som hade tillgång till honungsbin, vilket är intressant eftersom hybridsorterna generellt anses ge högre skörd idag.

Vi har också gjort ett försök med burar som utestängde pollinerande insekter och burar som tillät pollinerande insekter att besöka rapsblommor, men som hade tak och en sida med nät som gav plantorna liknande förhållanden som i stängda burar. Det försöket gjordes i norra Italien, och i det ingick en linjesort och två hybridsorter som fick två olika kvävegivor. Även här såg vi att linjesorten fick ökad skörd, ca 19 %, när pollinerande insekter fick besöka rapsblommorna. De två hybridsorternas skörd påverkades inte av insektspollinering. Även här gav linjesorten högre skörd än hybridsorterna när insekter hade tillgång till rapsblommorna. Eftersom vi bara testat ett begränsat antal sorter är det inte säkert att resultaten är en effekt av de sorter som ingått i försöken, eller om det verkligen är en skillnad mellan sorter förädlade med linjeteknik eller hybridteknik.

För att kommersiella rapssorter ska jämföras på ett rättvist sätt i sortprovningen, föreslår vi att pollinerande insekter bör finnas tillgängliga under rapsblomningen i alla sortförsök. Sorternas skördepotential kan då mätas under optimala förhållanden.

Det behövs en genomgång av vilka rapssorter som gynnas av insektspollinering, för att lantbrukare ska kunna välja en sort som passar deras odlingsförhållanden.

För att ta reda på om skillnaderna mellan sorters insektspollineringsbehov beror på rapsens fertilitet, utförde vi handpollineringsexperiment och mätningar av sorternas pollenegenskaper i ett växthusförsök. Vi såg att det fanns skillnader i pollenkornens grobarhet och pollenslangstillväxt mellan sorter, men vi variationen var större mellan enskilda sorter än mellan hybridsorter och linjesorter. Det behövs fler undersökningar för att ta reda på vad sortskillnaderna beror på.