Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | V1246009 |
Kategori: | Research program | Entrepreneurship |
Ansökningsår: | 2012 |
Datum för slutrapport: | 6 november 2013 |
Huvudsökande: | Lena Ekelund |
Organisation: | SLU |
E-postadress: | Lena.Ekelund@slu.se |
Telefon: | 040-415079 |
Medsökande: | Fredrik Fernqvist |
The Swedish potato consumption has changed dramatically from 90 kg in the 1960’s to 50 kg per capita and year. Meanwhile the consumption of rice, bread and pasta has increased. The changes point at questions of market orientation in the agricultural sector and how farmers, their organisations and other actors in the sector can benefit from greater knowledge on consumer behaviour. This may work as decision support in the whole value chain from farm level to point of sale.
The aim of the project is to study and analyze the potential for the potato industry with focus on product development and marketing in order to meet changes in consumption, attitudes and increased market competition. The idea of the project is to combine data from three extensive, with the addition of a fourth interview study. The work consists of analyses, quantitative as well as qualitative. The underlying studies had support from the sector organisation Svensk Potatis, Partnerskap Alnarp and Tillväxt Trädgård.
Potatiskonsumtionen i Sverige har minskat från 90 kg per person och år under 1960-talet till 50 kg samtidigt som bröd, pasta och ris har ökat. Förändringarna aktualiserar frågan om marknadsanpassning inom lantbruket och hur lantbruksföretagare, branschorganisationer och andra inom sektorn kan använda sig av större kunskap om konsumentbeteende. Detta kan utgöra beslutsstöd i hela värdekedjan från gårdsnivå till försäljningsställe.
Syftet med projektet är att studera och analysera potentialen och utvecklingsmöjligheterna för potatisbranschen med avseende på produktutveckling och marknadsföring för att möta konsumtions- och attitydförändringar och ökad konkurrens på marknaden.
Projektidén bygger på att knyta ihop material från tre större studier och komplettera det befintliga materialet med en fjärde intervjustudie. Arbetet innehåller analyser, både kvantitativt och kvalitatitvt. Studierna till grund för projektet har haft stöd från Svensk Potatis, Partnerskap Alnarp och Tillväxt Trädgård.
Sammanfattning av slutrapport
Minskande potatiskonsumtion kräver marknadsanpassning. Potential och utvecklingsmöjligheter för att möta förändringarna har analyserats. Genom fokusgruppintervjuer har sju faktorer identifierats som påverkar valet; 1) bekvämlighet; 2) hälsa; 3) information och förpackningar; 4) sensorik; 5) pris; 6) tradition; 7) etik. Bekvämlighet är förmodligen viktigare än hälsa. Rekommendationen är att signalera positiva värden och utveckla konsumentvänliga förpackningar och produkter.
In view of a decreasing potato consumption, the aim of this project has been to analyze the potential for the potato industry with focus on product development and marketing. Focus groups showed seven factors affecting choice of potatoes; 1) convenience and cooking; 2) health related aspects; 3) information and packaging; 4) sensory qualities; 5) price; 6) habit and tradition; 7) ethical factors. Convenience may be a stronger argument than health. A recommendation is to signal positive values and develop packaging.
Populärvetenskaplig sammanfattning
Syfte med studien
Sedan 1960-talet har konsumtionen av potatis minskat från drygt 90 kg till 50 kg per person och år, medan bröd, pasta och ris ökat. Många grönsaker har haft en stark utveckling mot ökad differentiering och konsumentanpassning, medan potatisen har som produkt inte förändrats nämnvärt. Ett allmänt ökat intresse for hälsa och nya kostdieter kan möjligen också ha påverkat konsumenternas val.
Syftet med projektet har varit att studera potentialen och utvecklingsmöjligheterna för potatisbranschen avseende produktutveckling och marknadsföring for att möta konsumtionsförändringar och ökad konkurrens.
Resultat
Utifrån sex fokusgruppintervjuer med konsumenter har det här projektet syftat till att söka efter faktorer som påverkar konsumenternas val av potatis och kolhydratrika produkter, samt belysa frågan om hur konsumenterna uppfattar nyttan och betydelsen av förpackningar i valet i förhållande till att köpa potatis i lösvikt. I den fullständiga rapporten redovisas samtliga faktorer, medan de huvudsakliga aspekterna presenteras här.
Flera faktorer har identifierats som sannolikt har betydelse för konsumenternas val av potatis. Bekvämlighet och aktiviteter i samband med tillagning är en av de faktorer som verkar ha störst vikt i valet. Potatis uppfattas som obekväm att tillaga, komplicerad och tidskrävande, men samtidigt ansåg flera av de intervjuade att möjligheten att tillaga potatis på många sätt uppfattas vara en fördel. När det gäller hälsa och hälsoargument associeras potatis i regel med att vara en hälsosam och näringsrik produkt. Antagandet att olika former av dieter (exempelvis Atkinsdieten och LCHF) påverkar valet negativt kan inte bekräftas av studien, även om argumentet ibland dyker upp. Förmodligen har hälsoargumenten en större roll i vissa grupper med stort intresse för hälsa. Potatisens sensoriska egenskaper är uppskattade. Potatisen uppfattas ha en bättre smak än pasta och ris (eller snarare en starkare egen smak) och att känslan av mättnad är mycket större för potatis än för andra kolhydratrika livsmedel. Potatis uppfattas som en billig produkt överkomlig i pris och som ett billigare alternativ än pasta och ris. Det finns starka positiva åsikter om potatis när det gäller vanor och tradition. Vanliga associationer rör barndomsminnen, nostalgi och högtider som ofta firas med traditionella maträtter. Man menade också att potatisen är en ”ärlig och jordnära” produkt. Samtidigt nämndes i något fall också att skolmatsbespisningarnas potatis lett till en negativ inställning till potatis. Generellt förknippas potatis med att vara en lokalt producerad produkt, samt att man hade positiva associationer till ekologisk potatis.
Utifrån förpackningsaspekter identifierades också ett antal faktorer av betydelse.
Förpackningsmaterialet har stor betydelse i hur förpackad potatis uppfattas. Generellt så uppskattas pappersförpackningar mer än plastförpackningar. Plastförpackningar gav negativa associationer, som ”onödiga” och som ”dåliga för miljö”n, men positivt då man kan se potatisen innan man köper den. De flesta kommentarerna som kom fram i diskussionerna var att plast hade dåliga egenskaper för att skydda potatisen, då man trodde att det kan bildas kondens och potatisarna kan bli gröna av solljus. Det innebär att branschen behöver förklara förpackningarnas fördelar och positiva egenskaper om det skall uppfattas som ett mervärde. Pappersförpackningar ansågs som bra då de dels kunde andas och dels kunde hålla potatisen mörk, helst skulle det också finnas ett litet fönster t.ex. på baksidan så man kan inspektera potatisen innan köp. Vad gäller prisaspekten uppfattas förpackad potatis i vissa fall som avsevärt dyrare. Specialpotatis, som enbart finns förpackad, ansågs intressanta och värda att betala för även om de hade ett högre pris. Förpackningar har stora fördelar gentemot lösvikt genom kommunikation, till exempel med tillagningstips och recept, samt information om odlare och ursprung. Detta visar att just material är något som leverantörerna behöver bli något bättre på att förklara gentemot konsumenten. Att plocka i lösvikt anses i huvudsak vara positivt, samtidigt som det uppfattas också som det billigaste alternativet. Däremot, de egenskaper som förpackad potatis erbjuder, som beskrivits ovan, finns inte för lösviktspotatisen. Förpackade produkter ser emellertid ut att öka, vilket ändå visar att förpackningarna har egenskaper som uppskattas av konsumenterna. Både förpackat och lösvikt har uppfattningsvis en plats på marknaden och kan med rätt presentation klara marknadens konkurrens.
Det är viktigt att understryka att de presenterade faktorer kan vara av betydelse, men att analysen inte kan påvisa hur viktigt det är för en bredare del av befolkningen. En rekommendation är därför att man fortsätter att undersöka vilken roll dessa faktorer har för konsumenterna i deras val. Nyttan med resultaten för branschen är framförallt att det pekar på vilka egenskaper och aspekter som kan utvecklas för att göra matpotatisen mer attraktiv på en vikande marknad.
Metod
Resultaten kommer från sex genomförda fokusgruppintervjuer med konsumenter i olika livsstadier (unga vuxna, barnfamiljer och äldre utan inneboende barn i hushållet). Intervjuerna har och analyserats tematiskt utifrån faktorer som berör konsumentval och förpackningsaspekter. Kompletterande samtal med branschaktörer har också genomförts, men huvudvikten har legat på analysen av fokusgruppintervjuerna.
Slutsatser med nytta för råd till näringen
Analyserna och diskussionen kring resultaten kan ge ett antal rekommendationer.
• Kommunicera de värden som konsumenten uppskattar som unika och positiva för potatis.
• Signalera positiva egenskaper utifrån smak och hälsa, inte minst som en motkraft till medierapporteringen som handlar om nyttan med alternativa dieter.
• Förpackningar erbjuder många möjligheter att förmedla olika budskap samtidigt som den skyddar produkten, men det är en utmaning att signalera och förklara nyttan med olika förpackningsalternativ.
• Utveckla produkter som är bekväma och enkla att tillaga och signalera positiva tillagningsegenskaper. Förpackningar kan vara en del av detta.
• Tillhandahåll produkter av god yttre och inre kvalitet och ge möjlighet för konsumenten att se innehållet (jämför med helt tillslutna pappersförpackningar utan tittfönster).
• Hälsoargument förefaller verka i positiv riktning och effekten av alternativa dieter är måttlig. Huvudfaktorn som påverkar valet av potatis i förhållande till alternativen, generellt, verkar framförallt vara bekvämlighetsfaktorer.
• Resultaten från fokusgruppintervjuerna behöver bekräftas genom kompletterande konsumentstudier, inte minst för att bekräfta betydelsen av hälsoaspekter i valet.