Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Potentiella nettoreduktioner av växthusgasutsläppen från foderproduktionens markanvändning

Status: Avslutat
Projektnummer: V0930061
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 26 februari 2013
Huvudsökande: Stefan Wirsenius
Organisation: Chalmers Tekniska Högskola
E-postadress: stefan.wirsenius@chalmers.se
Telefon: 031-772 3146
Beviljade medel: 900 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Markanvändning och utsläpp av växthusgaser från tre mjölkfoderstater beräknades liksom hur stora markkolsförändringar som foderodlingen bidrog till. Foderstaterna var: 1) Nuläge, en typmjölkgård i Västra Götaland; 2) Majs&vall där majsensilage och HP-massa ersatte en del vallensilage och 3) Mera Vall där högre andel vallfoder av bättre kvalitet ingick. Markkolsförändringar analyserades med modeller som simulerar omsättning av organiskt material i marken med indata om bl a tillförsel av stallgödsel och skörderester, klimat, lerhalt, C/N-kvot och jordbearbetning. Foderstaten Majs&Vall hade något lägre utsläpp och markanvändning än de två andra. Foderstaten Mera Vall hade en något större kolsänka i marken, när denna inkluderades i mjölkens klimatbelastning hade Mera Vall något lägre total klimatbelastning. Skillnaden i total klimatpåverkan mellan de tre foderstaterna var dock liten och eftersom markkolsmodeller har betydande osäkerheter behövs det större skillnader än vad denna analys har visat för att kunna fastställa att någon av undersökta foderstaterna är bättre ur klimatsynpunkt.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Kan mjölkbonden påverka hur mycket kol som fastläggs i åkermark genom att välja olika foderstater? Vilken betydelse har ökade kolsänkor i marken jämfört med andra växthusgasutsläpp från mjölkproduktion?

För att besvara dessa frågor så analyserade vi markanvändning och utsläpp av växthusgaser från tre mjölkfoderstater, och beräknade vilka markkolsförändringar som foderodlingen medförde. De tre foderstaterna var: 1) ”Nuläge”, representerande en typmjölkgård i Västra Götaland; 2) ”Majs&Vall” där majsensilage och HP-massa ersatte en del vallensilage och 3)” Mera Vall” där högre andel vallfoder av bättre kvalitet ingick vilket reducerade det totala kraftfoderbehovet.

Foderstaten ”Majs&Vall” hade något lägre växthusgasutsläpp och markanvändning än de två andra. Foderodlingen till ”Mera Vall” innebar en något större kolsänka i marken, detta berodde framförallt på att jordbruksmarken användes mera för vallodling och mindre för odling av ettåriga grödor som spannmål, raps och soja. När kolsänkan inkluderades i mjölkens klimatbelastning hade foderstaten ”Mera Vall” något lägre total klimatbelastning än de två andra. Skillnaden i total klimatbelastning mellan de tre foderstaterna var dock liten och eftersom markkolsmodeller har betydande osäkerheter behövs det större skillnader än vad denna studie har visat för att kunna fastställa att någon av undersökta foderstaterna är bättre ur klimatsynpunkt.

Vi modellerade mjölkgårdar för de tre foderstaterna efter en besättning om 120 kor samt rekrytering. På mjölkgårdarna odlades grovfoder och foderspannmål vilket är typiskt för svensk mjölkproduktion. Proteinkoncentrat och HP-massa köptes in till gården. Beräkningarna av växthusgasutsläpp inkluderade produktionen av gårdens insatsvaror (handelsgödsel, proteinkoncentrat, diesel etc) och aktiviteter på gården (metan från djurens fodersmältning, metan och lustgas från stallgödsellager, lustgas från kväveomsättning i mark och stallgödsel samt koldioxid från energianvändningen). Markkolsförändringar analyserades med modeller som simulerar omsättning av organiskt material i marken med indata om bl a tillförsel av stallgödsel och skörderester, klimat, lerhalt, kol/kväve-kvot och jordbearbetning

Kunskapsläget för omsättningen av organiskt material i jordbruksmark är fortfarande relativt svagt och det behövs mera forskning inom området. Till exempel är det ännu oklart om reducerad jordbearbetning verkligen bidrar till ökade kolsänkor i jordbruket och för gräsmarker och vallar finns det osäkerheter om hur mycket kol dessa grödor levererar till marksystemet.

Ytterligare en viktig frågeställning är hur man ska hantera skillnader i arealbehov, vilken är den alternativa markanvändningen för en foderstat som kräver mindre areal för att producera samma mängd mjölk? Eftersom världens jordbruksareal är begränsad och har en alternativanvändning som är relevant från klimatpolitisk synpunkt, t ex för produktion av bioenergi eller som kolsänka i naturlig (ostörd) vegetation, behöver denna frågeställning studeras mera.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Strongylus vulgaris: Alternativa metoder till läkemedel för kontroll av parasitsmitta
Eva Tydén, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-18-47-389 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Resistance to anthelmintic drugs is a threat to equine welfare. Like antibiotics, is restrictive use of anthelmintics necessary to retain their effectivity. Thus, targeted selective treatment, based on individual deworming, was introduced a decade ago. However, we have shown that the prevalence of, …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgondagens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Finding key parameters for improved forage utilization and lowered methane emissions in dairy cows
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …

Läs mer

Utvärdering av funktion och ekonomi för alternativa golvlösningar i nötkreatursstall
Christer Bergsten

Projektnummer: O-18-20-161 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött
Mjölk

We aim to continue an ongoing study to increase knowledge of cattle locomotion on different floors, how they work in practice and what the long term consequences are for welfare and for farmers´ economy. For that purpose advanced biomechanical methods will be used to assess dairy cows´ …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress