Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Potentiella nettoreduktioner av växthusgasutsläppen från foderproduktionens markanvändning

Status: Avslutat
Projektnummer: V0930061
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 26 februari 2013
Huvudsökande: Stefan Wirsenius
Organisation: Chalmers Tekniska Högskola
E-postadress: stefan.wirsenius@chalmers.se
Telefon: 031-772 3146
Beviljade medel: 900 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Markanvändning och utsläpp av växthusgaser från tre mjölkfoderstater beräknades liksom hur stora markkolsförändringar som foderodlingen bidrog till. Foderstaterna var: 1) Nuläge, en typmjölkgård i Västra Götaland; 2) Majs&vall där majsensilage och HP-massa ersatte en del vallensilage och 3) Mera Vall där högre andel vallfoder av bättre kvalitet ingick. Markkolsförändringar analyserades med modeller som simulerar omsättning av organiskt material i marken med indata om bl a tillförsel av stallgödsel och skörderester, klimat, lerhalt, C/N-kvot och jordbearbetning. Foderstaten Majs&Vall hade något lägre utsläpp och markanvändning än de två andra. Foderstaten Mera Vall hade en något större kolsänka i marken, när denna inkluderades i mjölkens klimatbelastning hade Mera Vall något lägre total klimatbelastning. Skillnaden i total klimatpåverkan mellan de tre foderstaterna var dock liten och eftersom markkolsmodeller har betydande osäkerheter behövs det större skillnader än vad denna analys har visat för att kunna fastställa att någon av undersökta foderstaterna är bättre ur klimatsynpunkt.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Kan mjölkbonden påverka hur mycket kol som fastläggs i åkermark genom att välja olika foderstater? Vilken betydelse har ökade kolsänkor i marken jämfört med andra växthusgasutsläpp från mjölkproduktion?

För att besvara dessa frågor så analyserade vi markanvändning och utsläpp av växthusgaser från tre mjölkfoderstater, och beräknade vilka markkolsförändringar som foderodlingen medförde. De tre foderstaterna var: 1) ”Nuläge”, representerande en typmjölkgård i Västra Götaland; 2) ”Majs&Vall” där majsensilage och HP-massa ersatte en del vallensilage och 3)” Mera Vall” där högre andel vallfoder av bättre kvalitet ingick vilket reducerade det totala kraftfoderbehovet.

Foderstaten ”Majs&Vall” hade något lägre växthusgasutsläpp och markanvändning än de två andra. Foderodlingen till ”Mera Vall” innebar en något större kolsänka i marken, detta berodde framförallt på att jordbruksmarken användes mera för vallodling och mindre för odling av ettåriga grödor som spannmål, raps och soja. När kolsänkan inkluderades i mjölkens klimatbelastning hade foderstaten ”Mera Vall” något lägre total klimatbelastning än de två andra. Skillnaden i total klimatbelastning mellan de tre foderstaterna var dock liten och eftersom markkolsmodeller har betydande osäkerheter behövs det större skillnader än vad denna studie har visat för att kunna fastställa att någon av undersökta foderstaterna är bättre ur klimatsynpunkt.

Vi modellerade mjölkgårdar för de tre foderstaterna efter en besättning om 120 kor samt rekrytering. På mjölkgårdarna odlades grovfoder och foderspannmål vilket är typiskt för svensk mjölkproduktion. Proteinkoncentrat och HP-massa köptes in till gården. Beräkningarna av växthusgasutsläpp inkluderade produktionen av gårdens insatsvaror (handelsgödsel, proteinkoncentrat, diesel etc) och aktiviteter på gården (metan från djurens fodersmältning, metan och lustgas från stallgödsellager, lustgas från kväveomsättning i mark och stallgödsel samt koldioxid från energianvändningen). Markkolsförändringar analyserades med modeller som simulerar omsättning av organiskt material i marken med indata om bl a tillförsel av stallgödsel och skörderester, klimat, lerhalt, kol/kväve-kvot och jordbearbetning

Kunskapsläget för omsättningen av organiskt material i jordbruksmark är fortfarande relativt svagt och det behövs mera forskning inom området. Till exempel är det ännu oklart om reducerad jordbearbetning verkligen bidrar till ökade kolsänkor i jordbruket och för gräsmarker och vallar finns det osäkerheter om hur mycket kol dessa grödor levererar till marksystemet.

Ytterligare en viktig frågeställning är hur man ska hantera skillnader i arealbehov, vilken är den alternativa markanvändningen för en foderstat som kräver mindre areal för att producera samma mängd mjölk? Eftersom världens jordbruksareal är begränsad och har en alternativanvändning som är relevant från klimatpolitisk synpunkt, t ex för produktion av bioenergi eller som kolsänka i naturlig (ostörd) vegetation, behöver denna frågeställning studeras mera.

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

Val av samverkansform: ekonomiska föreningars grundproblem
Clas Bergström, Handelshögskolan i Stockholm

Projektnummer: 0245005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2002

Sammanfattning saknas

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten 2007
Carl-Anders Helander, Hushållningssällskapet Skaraborg

Projektnummer: H0633159 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Systemutveckling för 2000-talets mjölkgårdar Etapp II- Bygg- och systemlösningar för mjölkproduktion på Internet-Agriwise
Krister Sällvik, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130012 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Applicering av Trichoderma sp. och Beauveria bassiana med kalldimningsaggregat mot svartprickröta i gurka
Anna-Mia Björkholm, SLU

Projektnummer: H0756514 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2007

Sammanfattning saknas

Läs mer

Konstellationsbaserad affärsmodellutveckling för lantbruk
Charlotte Norrman

Projektnummer: O-16-21-773 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Potatis
Trädgård
Växtodling

The main objective of the project is to develop and disseminate an innovative research-based tool kit for development of collaboration-based business models for agricultural companies. Through this, the project contributes to increased profitability within the agricultural sector. The toolkit will …

Läs mer

Optimerad skötsel och näringsförsörjning vid kläckning för en robustare kyckling
Helena Wall

Projektnummer: O-16-20-748 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Matfågel

Conventional production of meat-type chickens in Sweden is characterized by high bio-security and low use of antibiotics. Still, there are indications of variations in day old chick quality causing economic losses in terms of variations in growth and increased condemnation at slaughter. The aim of …

Läs mer

Molekylära verktyg för detektion av mag- och tarmparasiter och läkemedelsresistens hos får
Lars Johan Höglund

Projektnummer: O-16-20-742 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Kött

The project aims to develop and evaluate molecular tests for the detection of gastrointestinal parasites in sheep and their resistance status to anthelmintics. The genetic markers will then be tested in two major sheep flocks to provide an evidence base for a monitoring program that, ultimately, …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress