Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Potentiella nettoreduktioner av växthusgasutsläppen från foderproduktionens markanvändning

Status: Avslutat
Projektnummer: V0930061
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 26 februari 2013
Huvudsökande: Stefan Wirsenius
Organisation: Chalmers Tekniska Högskola
E-postadress: stefan.wirsenius@chalmers.se
Telefon: 031-772 3146
Beviljade medel: 900 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Markanvändning och utsläpp av växthusgaser från tre mjölkfoderstater beräknades liksom hur stora markkolsförändringar som foderodlingen bidrog till. Foderstaterna var: 1) Nuläge, en typmjölkgård i Västra Götaland; 2) Majs&vall där majsensilage och HP-massa ersatte en del vallensilage och 3) Mera Vall där högre andel vallfoder av bättre kvalitet ingick. Markkolsförändringar analyserades med modeller som simulerar omsättning av organiskt material i marken med indata om bl a tillförsel av stallgödsel och skörderester, klimat, lerhalt, C/N-kvot och jordbearbetning. Foderstaten Majs&Vall hade något lägre utsläpp och markanvändning än de två andra. Foderstaten Mera Vall hade en något större kolsänka i marken, när denna inkluderades i mjölkens klimatbelastning hade Mera Vall något lägre total klimatbelastning. Skillnaden i total klimatpåverkan mellan de tre foderstaterna var dock liten och eftersom markkolsmodeller har betydande osäkerheter behövs det större skillnader än vad denna analys har visat för att kunna fastställa att någon av undersökta foderstaterna är bättre ur klimatsynpunkt.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Kan mjölkbonden påverka hur mycket kol som fastläggs i åkermark genom att välja olika foderstater? Vilken betydelse har ökade kolsänkor i marken jämfört med andra växthusgasutsläpp från mjölkproduktion?

För att besvara dessa frågor så analyserade vi markanvändning och utsläpp av växthusgaser från tre mjölkfoderstater, och beräknade vilka markkolsförändringar som foderodlingen medförde. De tre foderstaterna var: 1) ”Nuläge”, representerande en typmjölkgård i Västra Götaland; 2) ”Majs&Vall” där majsensilage och HP-massa ersatte en del vallensilage och 3)” Mera Vall” där högre andel vallfoder av bättre kvalitet ingick vilket reducerade det totala kraftfoderbehovet.

Foderstaten ”Majs&Vall” hade något lägre växthusgasutsläpp och markanvändning än de två andra. Foderodlingen till ”Mera Vall” innebar en något större kolsänka i marken, detta berodde framförallt på att jordbruksmarken användes mera för vallodling och mindre för odling av ettåriga grödor som spannmål, raps och soja. När kolsänkan inkluderades i mjölkens klimatbelastning hade foderstaten ”Mera Vall” något lägre total klimatbelastning än de två andra. Skillnaden i total klimatbelastning mellan de tre foderstaterna var dock liten och eftersom markkolsmodeller har betydande osäkerheter behövs det större skillnader än vad denna studie har visat för att kunna fastställa att någon av undersökta foderstaterna är bättre ur klimatsynpunkt.

Vi modellerade mjölkgårdar för de tre foderstaterna efter en besättning om 120 kor samt rekrytering. På mjölkgårdarna odlades grovfoder och foderspannmål vilket är typiskt för svensk mjölkproduktion. Proteinkoncentrat och HP-massa köptes in till gården. Beräkningarna av växthusgasutsläpp inkluderade produktionen av gårdens insatsvaror (handelsgödsel, proteinkoncentrat, diesel etc) och aktiviteter på gården (metan från djurens fodersmältning, metan och lustgas från stallgödsellager, lustgas från kväveomsättning i mark och stallgödsel samt koldioxid från energianvändningen). Markkolsförändringar analyserades med modeller som simulerar omsättning av organiskt material i marken med indata om bl a tillförsel av stallgödsel och skörderester, klimat, lerhalt, kol/kväve-kvot och jordbearbetning

Kunskapsläget för omsättningen av organiskt material i jordbruksmark är fortfarande relativt svagt och det behövs mera forskning inom området. Till exempel är det ännu oklart om reducerad jordbearbetning verkligen bidrar till ökade kolsänkor i jordbruket och för gräsmarker och vallar finns det osäkerheter om hur mycket kol dessa grödor levererar till marksystemet.

Ytterligare en viktig frågeställning är hur man ska hantera skillnader i arealbehov, vilken är den alternativa markanvändningen för en foderstat som kräver mindre areal för att producera samma mängd mjölk? Eftersom världens jordbruksareal är begränsad och har en alternativanvändning som är relevant från klimatpolitisk synpunkt, t ex för produktion av bioenergi eller som kolsänka i naturlig (ostörd) vegetation, behöver denna frågeställning studeras mera.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Skördepåverkan av frilevande nematoder i sockerbetor och morötter - PCR, skadetrösklar och sorter
Åsa Olsson,

Projektnummer: O-15-20-313 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2019

Socker
Växtodling

The aim of this project is to show the importance of liming and growing inter crops on soil fertility and
reduced storage losses in sugar beet and carrots. The aim is also to show the economical benefits for the
farmers. The hypothesis behind the actions are that they increase the biological …

Läs mer

Utsädesbehandling med mineralnäring ökar uppkomst, tillväxt och skörd i höstvete och vårraps
Eva Stoltz,

Projektnummer: O-15-20-299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 augusti 2019

Växtodling

Mineral nutrients applied as seed dressing is an unexplored potential in Swedish crop production. Autumn and spring are often unfavorable for germination with cold and wet climate, especially in central Sweden. Under such climate conditions, seed dressing with mineral nutrients may improve …

Läs mer

Benchmark för framgångsrik företagsledning i lantbruket - förstudie och metodutveckling
Ove Karlsson

Projektnummer: O-15-21-585 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 augusti 2019

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Socker
Trädgård
Växtodling

The aftermath goal of this project is to increase competitiveness of Swedish agriculture by developing a higher level of managerial knowledge and skillset. The project's initial targets is: 1) what can we learn from previous research? Make a list of similar surveys both national and international …

Läs mer

Betydelsen av utfodringsrutinen av råmjölk för utveckling av bakteriefloran i magtarmkanalen och andningsvägarna hos nyfödda kalvar.
Kerstin Svennersten Sjaunja, SLU

Projektnummer: V1430021 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 augusti 2019

The basis for sustainable dairy production is set in the newborn heifer calf. Earlier research has demonstrated that weight gain and health during early life influence the adult calf's production capacity, partly an effect of nutrition. Probably the microbiota in the gastrointestinal tract (GIT) …

Läs mer

Hållbart djurfoder med alger och musslor
Catherine Legrand

Projektnummer: O-15-20-559 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2019

Matfågel

The vision is to reduce imported soybean and develop a sustainable and locally produced animal feed from marine substrate such as microalgae and blue mussels for the poultry industry. Algae have a good potential to be a feed ingredient due to high protein, essential dietary amino acids and oil …

Läs mer

Använd fånggrödor som mellangrödor för ökad produktivitet och minskade förluster av N och P
Linda Tufvesson

Projektnummer: O-15-23-569 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa
Växtodling

High nutrient use efficiency is important for competitiveness in plant production. This project investigates intermediate crops (IC), harvested as biogas substrate, for increasing productivity and nitrogen efficiency, while decreasing the environmental impact. Substantial nitrogen leakage after …

Läs mer

Odlingssystemens effekter på kolinlagring i jordbruksmark - kunskapsbank och modellering
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-15-23-552 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa
Växtodling

We intend to build a user-friendly decision-tool for farmers with a web-based interface. The project focuses on concept development and integration of data concerning the effect of different cropping- and management systems on soil fertility and carbon sequestration from applied research in Swedish …

Läs mer

Pilot study of growth in different planting densities and the rotation period of poplar plantations.
Theo Verwijst

Projektnummer: O-15-22-561 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa

A recent published study (Rytter et al., 2011) points to the large poplar biomass production in short time, but knowledge of management practices lacks for Nordic conditions. Individual landowners have little help or guidance in selecting the optimal time for harvesting or planting density in …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 juni 2019

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Digitaliserad grisproduktion: Hur långt har vi kommit och hur går vi vidare?
Lisa Blix Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-991 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 juni 2019

Project aims: - Provide information and improve knowledge about influence of management strategies in pig production systems on farmers’ daily work efficiency.
- Provide information and improve knowledge about data-related infrastructure on farm-level and opportunities for data-exchange between …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress