Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk

Status: Avslutat
Projektnummer: O-16-21-772
Kategori: Focus area | Entrepreneurship
Branschområden: Växtodling Potatis
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 5 november 2021
Huvudsökande: Anders Jonsson
Organisation: Anders Jonsson
E-postadress: anders.jonsson@jti.se
Telefon: 0105166925
Medsökande: Johanna Wetterlind
Medsökande: Hans Andersson
Beviljade medel: 3 166 000 SEK

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials will be collected and used in a calculation model, where the potential profitability of precision agriculture is evaluated on farm level. Based on observed spatial variability the financial benefits due to precision technology are evaluated at farm level.

The project group combines competences in technology, economics and agronomy in a multidisciplinary approach to ensure relevance and benefit to farm business and the industry. The precision agriculture concept enables efficient crop production where inputs are managed based on site-specific conditions. Precision agriculture can reduced input costs as well as contribute to a sustainable intensification of agricultural production.

Projektets mål är att utveckla ett analysverktyg som skall stödja lantbrukare i beslutsprocesser vid investering i precisionsodlingsteknik. I projektet utvecklas en modell för ekonomisk utvärdering av investeringar i ny teknik. Modellen grundas på simulerings- och optimeringsmetoder. I projektet ingår att inhämta data från tidigare svenska och internationella fältförsök, samt att omsätta dessa i en beräkningsmodell där lönsamhetspotentialen av precisionsodlingskonceptet kan utvärderas. Med utgångpunkt från observerad variation inom fälten värderas den ekonomiska nyttan av tekniken på företagsnivå.

Genom att integrera kompetens inom teknik, ekonomi och växtodling angrips problemet tvärvetenskapligt för att bidra till hög relevans och nytta för näringen. Precisionsodlingskonceptet möjliggör effektiv växtodling där insatserna styrs efter platsspecifika förutsättningar vilket kan minska kostnaderna, förbättra kvaliteten samt bidra till en hållbar intensifiering av lantbruket.

Beräkningsrutiner har utvecklats för bedömning av nyttan av varierad PK-tillförse till en gårds enskilda fält och dess växtföljd. Dessa rutiner har utvecklas ur ur den sk POS-modellen. Kalkylen tar hänsyn till gårdens priser på insatsmedel och skörd. Utvecklingen har skett i samarbete med rådgivare och testats direkt på lantbruk. Den ställs nu till förfogande för SLUs utbildning och jordbruksverket för att efter deras anpassning ingå i Greppa Modul för Precisionsodling. Ett centralt moment har varit att utifrån data från de långliggande bördighets försöken beräkna skördeökning för PK gödsling vid olika P-AL samt att beräkna den långsiktiga lönsamheten för P- uppgödsling. Utvärderingen av precisionsodlingsåtgärder lider brist på inomfältskartering av skörd. Med skördedata från ett sk schackrute-försök har en modell för skattning av inomfältsvariation i skörd testats med slutsats att det krävs flera upprepad skördekartering m.m för att kunna prediktera skörden tillfredställande. .

Precisionsodling innebär att åtgärder anpassa till den situation som råder inom det enskilda fältet. Odlingsjordens egenskaper kan variera avsevärt inomfält och mellan fält. Det innebär att nytta av en platsanpassning odlingsåtgärder kan varierar kraftig mellan gårdar och fält. Det går därför inte att säga om en åtgärd generellt lönsam. Det krävs bedömningar och beräkningar för varje fält. Så även för varierad anpassad gödsling med fosfor och kalium. I projekt har en unik kalkyl uppdaterats och utvecklats som gör det möjligt att bedöma nyttan och den potential lönsamhet av varierad tillförsel av P & K på enskilt fält eller brukningsenhet. Den nya kalkylen innehåller nya moment för bedömning av potentialen för enskilda fält och för en hel växtföljd på alla fält på gården. Beräkningen bygger på en markkartering av P och K, brukarens planerade växtföljd, förväntade avkastning och aktuella priser på insatsmedel samt avräkningspriser på skörden. Lönsamheten beräknas utifrån Jordbruksverkets ”Riktlinjer för gödsling och kalkning” vid förväntade skördenivåerna. PK- behov fastställs för fältets olika delar utifrån dess markstatus för P o K. och kostnaden för anpassad variera spridning jämförs med kostnaden för en genomsnittlig giva enhetligt spridd lika på alla delar av fältet. Denna beräknade potentiella intäkt för den tänkta växtföljden jämföras sedan med brukningsenhetens kostnader för att förvärva tekniken eller hyra in den. Utvecklingen av denna POS-kalkyl II har skett i nära samarbete med rådgivare och testas direkt på lantbrukare. Den nya POS-kalkylen ställs nu till förfogande för undervisning vid SLU m.fl och för Jordbruksverket för att efter deras anpassning ingå i Greppa Modul för Precisionsodling. En viktig kunskap för beräkningen är förväntade skördeökningar av P -gödsling vid låga fosfortillstånd. Från de långliggande bördighetsförsöken har samband beräknats mellan skördeökning och fosforgödsling av mark med låga P-AL för spannmål samt för vete och korn separat. Korn ger en lägre skördeökning för P-gödsling vi låg P-AL tal än vete, verka lida mindre av skördedepression vid låg P-status i marken. Skördeökning är större vid de lägsta fosfor-tillstånden och avtar snabbt och ingen skördeökning kan förväntas vid P-AL>10. En investeringsmodell har utvecklades för att studera effekten av variabel giva av fosfor. Investeringsmodellen förutsätter uppgödsling av fosfor som leder till ett ökat PAL bestånd som i sin tur leder till en ökad skörd. Investeringsmodellen har sedan används för att beräkna långsiktig lönsamhet för anpassad variabel giva jämfört med enhetlig giva. Resultaten beror naturligtvis på variationen i fälten och priser men ett exempel baserat på priser 2020 pekar på en betydande variation i lönsamhet per år på mellan 0-268kr/ha i vinst vid en variabel P-giva. Som förväntat är det de fält som uppvisar en stor varians i P-AL som visar på de största fördelarna av precisionsanpassad gödsling av fosfor. Tillgång till information om variationen i skördes k skördekartering på ett fält öppnar flera analysmöjligheter av orsaken till skördesäkning och låg skördar respektive höga skördar på delar av fält. Tyvärr saknas fortfarande teknik för bra skördekarteringar och hantering av datan hos flertalet lantbrukare. Därför intressant med beräkningsmodeller som kan ge en skattning av skörden och dess variation på ett fält. En sådan modell testades med hjälp av skördedata från ett sk schackrute-försök. Ett helt fält delas då in i en mängd försöksrutor som gödslas med 4 olika N-givor. Optimal N-giva beräknades sedan för de olika delar av fältet och de jämfördes med våra modellberäkningarna. Slutsatsen är att det behövs mycket ytterligare platsspecifika data över flera år innan den använda modellen kan förväntas ge bra förutsägelser

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Är de för små för att rida? En studie av ridskolornas aktiviteter för förskolebarn från säkerhets- och hästvälfärdsperspektiv
Susanna Hedenborg, Malmö University

Projektnummer: H-18-47-383 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

A few years ago, media reported on a 7 year-old girl who was killed during a riding lesson. The accident evokes questions about children, horses and safety. Children are small and horses big, and the horse is a herd and prey animal whose behaviour is partly controlled by instincts. Today, many …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Nya hortikulturella substrat från den fasta fraktionen av biogas produktion
Håkan Asp, Sveriges lantbruks universitet

Projektnummer: R-18-25-143 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Green house production depends or reliable substrates and fertilizers. Peat is the dominating substrate in Sweden and internationally. There is a debate about reducing the peat use since the mining for peat may increase climate gas emissions and disturb sensitive ecosystems. Thus, alternative for …

Läs mer

Kolfastläggningspotential i matjorden och alven - analys av markdatabaser och långliggande försök
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-18-23-141 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Går det att höja vallskördarna med enstaka bevattningsgivor - vad händer med kvaliteten?
Ingrid Wesström

Projektnummer: O-19-20-316 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Milk

Climate change has brought about changing conditions for agriculture. In recent years precipitation deficit during the growing season has led to a shortage of forage in Sweden. During dry years, irrigation is necessary to achieve optimal yields. In addition, irrigation can bring about positive …

Läs mer

Cannabinoider – Säkert foder, ren sport och framtida potential till häst
Matilda Lampinen Salomonsson, SVA

Projektnummer: H-19-47-486 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Cannabinoids have potential to induce analgesia and muscle relaxation which would be beneficial for equine practice. Today there is no drug labelled for veterinary use containing these cannabinoids, but there are some herbal oil products which unofficially have been reported to be used in horses, …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Förbättrad diagnostik av maskinfektioner och riktad avmaskning av värphöns
Johan Höglund

Projektnummer: O-19-20-288 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Poultry

Worm infections in free-range layers are increasingly causing health problem in the poultry industry. Despite this, there are knowledge gaps about how worms are detected in living laying hens and on methods for how they can be controlled in modern free-range housing systems. The objectives of the …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev