Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials will be collected and used in a calculation model, where the potential profitability of precision agriculture is evaluated on farm level. Based on observed spatial variability the financial benefits due to precision technology are evaluated at farm level.

The project group combines competences in technology, economics and agronomy in a multidisciplinary approach to ensure relevance and benefit to farm business and the industry. The precision agriculture concept enables efficient crop production where inputs are managed based on site-specific conditions. Precision agriculture can reduced input costs as well as contribute to a sustainable intensification of agricultural production.

Projektets mål är att utveckla ett analysverktyg som skall stödja lantbrukare i beslutsprocesser vid investering i precisionsodlingsteknik. I projektet utvecklas en modell för ekonomisk utvärdering av investeringar i ny teknik. Modellen grundas på simulerings- och optimeringsmetoder. I projektet ingår att inhämta data från tidigare svenska och internationella fältförsök, samt att omsätta dessa i en beräkningsmodell där lönsamhetspotentialen av precisionsodlingskonceptet kan utvärderas. Med utgångpunkt från observerad variation inom fälten värderas den ekonomiska nyttan av tekniken på företagsnivå.

Genom att integrera kompetens inom teknik, ekonomi och växtodling angrips problemet tvärvetenskapligt för att bidra till hög relevans och nytta för näringen. Precisionsodlingskonceptet möjliggör effektiv växtodling där insatserna styrs efter platsspecifika förutsättningar vilket kan minska kostnaderna, förbättra kvaliteten samt bidra till en hållbar intensifiering av lantbruket.

Beräkningsrutiner har utvecklats för bedömning av nyttan av varierad PK-tillförse till en gårds enskilda fält och dess växtföljd. Dessa rutiner har utvecklas ur ur den sk POS-modellen. Kalkylen tar hänsyn till gårdens priser på insatsmedel och skörd. Utvecklingen har skett i samarbete med rådgivare och testats direkt på lantbruk. Den ställs nu till förfogande för SLUs utbildning och jordbruksverket för att efter deras anpassning ingå i Greppa Modul för Precisionsodling. Ett centralt moment har varit att utifrån data från de långliggande bördighets försöken beräkna skördeökning för PK gödsling vid olika P-AL samt att beräkna den långsiktiga lönsamheten för P- uppgödsling. Utvärderingen av precisionsodlingsåtgärder lider brist på inomfältskartering av skörd. Med skördedata från ett sk schackrute-försök har en modell för skattning av inomfältsvariation i skörd testats med slutsats att det krävs flera upprepad skördekartering m.m för att kunna prediktera skörden tillfredställande. .

Precisionsodling innebär att åtgärder anpassa till den situation som råder inom det enskilda fältet. Odlingsjordens egenskaper kan variera avsevärt inomfält och mellan fält. Det innebär att nytta av en platsanpassning odlingsåtgärder kan varierar kraftig mellan gårdar och fält. Det går därför inte att säga om en åtgärd generellt lönsam. Det krävs bedömningar och beräkningar för varje fält. Så även för varierad anpassad gödsling med fosfor och kalium. I projekt har en unik kalkyl uppdaterats och utvecklats som gör det möjligt att bedöma nyttan och den potential lönsamhet av varierad tillförsel av P & K på enskilt fält eller brukningsenhet. Den nya kalkylen innehåller nya moment för bedömning av potentialen för enskilda fält och för en hel växtföljd på alla fält på gården. Beräkningen bygger på en markkartering av P och K, brukarens planerade växtföljd, förväntade avkastning och aktuella priser på insatsmedel samt avräkningspriser på skörden. Lönsamheten beräknas utifrån Jordbruksverkets ”Riktlinjer för gödsling och kalkning” vid förväntade skördenivåerna. PK- behov fastställs för fältets olika delar utifrån dess markstatus för P o K. och kostnaden för anpassad variera spridning jämförs med kostnaden för en genomsnittlig giva enhetligt spridd lika på alla delar av fältet. Denna beräknade potentiella intäkt för den tänkta växtföljden jämföras sedan med brukningsenhetens kostnader för att förvärva tekniken eller hyra in den. Utvecklingen av denna POS-kalkyl II har skett i nära samarbete med rådgivare och testas direkt på lantbrukare. Den nya POS-kalkylen ställs nu till förfogande för undervisning vid SLU m.fl och för Jordbruksverket för att efter deras anpassning ingå i Greppa Modul för Precisionsodling. En viktig kunskap för beräkningen är förväntade skördeökningar av P -gödsling vid låga fosfortillstånd. Från de långliggande bördighetsförsöken har samband beräknats mellan skördeökning och fosforgödsling av mark med låga P-AL för spannmål samt för vete och korn separat. Korn ger en lägre skördeökning för P-gödsling vi låg P-AL tal än vete, verka lida mindre av skördedepression vid låg P-status i marken. Skördeökning är större vid de lägsta fosfor-tillstånden och avtar snabbt och ingen skördeökning kan förväntas vid P-AL>10. En investeringsmodell har utvecklades för att studera effekten av variabel giva av fosfor. Investeringsmodellen förutsätter uppgödsling av fosfor som leder till ett ökat PAL bestånd som i sin tur leder till en ökad skörd. Investeringsmodellen har sedan används för att beräkna långsiktig lönsamhet för anpassad variabel giva jämfört med enhetlig giva. Resultaten beror naturligtvis på variationen i fälten och priser men ett exempel baserat på priser 2020 pekar på en betydande variation i lönsamhet per år på mellan 0-268kr/ha i vinst vid en variabel P-giva. Som förväntat är det de fält som uppvisar en stor varians i P-AL som visar på de största fördelarna av precisionsanpassad gödsling av fosfor. Tillgång till information om variationen i skördes k skördekartering på ett fält öppnar flera analysmöjligheter av orsaken till skördesäkning och låg skördar respektive höga skördar på delar av fält. Tyvärr saknas fortfarande teknik för bra skördekarteringar och hantering av datan hos flertalet lantbrukare. Därför intressant med beräkningsmodeller som kan ge en skattning av skörden och dess variation på ett fält. En sådan modell testades med hjälp av skördedata från ett sk schackrute-försök. Ett helt fält delas då in i en mängd försöksrutor som gödslas med 4 olika N-givor. Optimal N-giva beräknades sedan för de olika delar av fältet och de jämfördes med våra modellberäkningarna. Slutsatsen är att det behövs mycket ytterligare platsspecifika data över flera år innan den använda modellen kan förväntas ge bra förutsägelser