Precisionsodlingsmästaren – ett projekt för att fånga in och utvärdera teknik och kunskapsläget inom lantbrukets digitalisering på växtodlingssidan

Digitization in agriculture sweeps like a tsunami over Swedish agriculture. Knowledge of its components and, above all, the profitability of investing in digitization is very low. The purpose of the project is to hold a competition in digitizing plant cultivation. The competition will be carried out in the spring of 2020. A select group of knowledgeable farmers will be invited to form teams which will be supported by advisors, machine companies, students and others . Measures implemented before and during the growing season are documented & evaluated to give indications about factors influencing profitability.
This application intends to develop knowledge before the competition by running a "pre-competition" during the spring / summer of 2019 with only one team competing against the staff of Alnarp's home farm.
Since the utilization of digital aids in crop cultivation is at a low level, there is great potential for the project to provide decision support for better profitability.

Digitalisering inom lantbruket väller fram som en tsunami över det svenska lantbruket. Kunskap om dess beståndsdelar och framförallt, lönsamheten med att investera i digitalisering, är mycket låg.
Syftet med projektet är att starta en tävling i att digitalisera växtodling. Tävlingen kommer att genomföras med start våren 2020. Till denna tävling bjuds utvalda intresserade och speciellt kunniga lantbrukare som bildar lag till vilka knyts rådgivare, maskinfirmor, studenter m.fl. Genomförda åtgärder före och under odlingssäsongen dokumenteras & utvärderas för att ge indikationer på vilka hjälpmedel som leder till lönsamhet.
Denna ansökan avser att ta fram kunskap inför tävlingen genom att köra en ”tävling” under våren/sommaren 2019 med endast ett lag som tävlar mot Alnarps egendoms ordinarie drift och att utvärdera denna.
Eftersom utnyttjandet av digitala hjälpmedel inom växtodling är på en låg nivå finns stor potential för att projektet ger beslutsunderlag för bättre lönsamhet.

Projektet undersökte precisionsodlingsinsatsernas lönsamhet i maltkorn. Fältförsök genomfördes på Alnarps egendom med insatser baserade på data från precisionsmarkkartering. Medelskörden blev 8 060 kg/ha i de precisionsodlade leden, medan de med rak giva gav medelskörden 8 579 kg/ha, dvs ca 520 kg högre. Nettointäkten (kostnader för arbete, maskiner m m ej fråndragna) var i genomsnitt högst i leden med raka givor 10 945 kr/ha. I de precisionsodlade leden var nettointäkten i snitt 9 880 kr/ha, med en variation från 5 900 till 12 700 kr per hektar. Försöken visade inget positivt resultat från användning av precisionsodling av maltkorn. Detta berodde sannolikt främst på den komplettering med kväve som utfördes i mitten av juni. Den bidrog till för höga proteinvärden för maltkornet. Projektet konstaterar att metoder och teknik för precisionsodling behöver vara enkel att använda och system och utrustningar från olika leverantörer behöver vara kompatibla med varandra.

Precisionsodlingsmästaren – ett projekt för att fånga in och utvärdera teknik och kunskapsläget inom lantbrukets digitalisering på växtodlingssidan

Precisionsodling utgår från att det finns varierande odlingsförutsättningar inom ett fält och att man försöker anpassa de olika växtodlingsinsatserna efter fältdelarnas förutsättningar. Genom att variera växtodlingsinsatserna efter fältdelarnas förutsättningar är idén att detta skall resultera i en högre nettointäkt och minskad risk för växtnäringsläckage.
Syftet med projektet var att undersöka precisionsodlingsinsatsernas lönsamhet genom att dokumentera precisionsodlingsinsatserna och presentera odlingsresultaten. Projektets genomförande i ett lantbruksföretag, i samarbete mellan forskare, praktiker och studenter, skulle bidra till erfarenheter tillämpbara i såväl försöksverksamhet som lantbruksföretagande.
Projektet undersökte precisionsodlingsinsatsernas lönsamhet i maltkorn. Fältförsöket var placerat på Alnarps egendom i Skåne, med två försöksled som upprepades i tre block. Varje led var 24 m x 100 m. I ett försöksled tillämpades precisionsodling där både utsädesmängd och NPK-gödsling varierades efter data från genomförd precisionsmarkkartering. I det andra försöksledet odlades maltkornet enligt Alnarps egendoms normala rutiner med ”raka givor” av utsäde och mineralgödsel, dvs utan precisionsodling. Försöksupplägget planerades för så jämna proteinhalter i maltkornet som möjligt i de precisionsodlade leden, med målsättningen 10-11 % proteinhalt (9–12 % var det intervall som identifierades som krav för maltkorn till öl).
Givorna för utsäde och mineralgödsel var 179 kg/ha respektive 329 kg/ha (NPK 27-3-5) för leden med precisionsodling i medeltal vilket i stort sätt överstämde med försöksleden med ”rak giva”. För de precisionsodlade punkterna varierade NPK-givan från 250 till 400 kg per hektar och utsädesmängden från 160 till 200 kg per hektar. Den 17 juni 2019 gavs en kompletterande rak kvävegiva på 23 kg per hektar över hela försöksfältet i form av 150 kg kalksalpeter per hektar.
Medelskörden för maltkornet blev 8 060 kg/ha i de precisionsodlade leden medan de med rak giva gav medelskörden 8 579 kg/ha, dvs ca 520 kg högre. Nettointäkten var i genomsnitt högst i leden med raka givor 10 945 kr/ha, med en variation från 8400 till 13500 kr per hektar. I de precisionsodlade leden var nettointäkten i snitt 9 880 kr/ha, med en variation från 5 900 till 12 700 kr per hektar. Försöken visade inget positivt resultat från användning av precisionsodling för sådd och gödsling. Detta berodde sannolikt främst på den komplettering med kväve som utfördes i mitten av juni. Den bidrog till för höga proteinvärden. Projektets undersökning av några precisionsodlingsinsatsers lönsamhet visade alltså inte på önskvärda effekter. De praktiska erfarenheterna från projektet tydliggör att det krävs att samtliga odlingsinsatserna måste vara väl underbyggda och framgångsrika för att uppnå god lönsamhet med hjälp av precisionsteknikens möjligheter. Projektet konstaterar vidare att metoder och teknik för precisionsodling behöver vara enkla att använda och system och utrustningar från olika leverantörer behöver vara kompatibla med varandra.