Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | H1133251 |
Kategori: | Research program | Crop production |
Ansökningsår: | 2011 |
Datum för slutrapport: | 30 juni 2015 |
Huvudsökande: | Thomas Börjesson |
Organisation: | Svenska Lantmännen |
E-postadress: | thomas.borjesson@lantmannen.com |
Telefon: | 0510-88559 |
Vi har testat och utvecklat modeller baserade på väderdata för att prognosticera havrens blomning och DON-förekomst i havre. Vi har testat mekanistiska modeller som utvecklats för vårvete, men även anpassat dessa efter resultat från havreförsök som lagts ut och där blomningen studerats med hjälp av mikroskopi. Vi har också använt statistiska modeller för att göra prognoser för DON i havre som levererats in till Lantmännen. Modellerna har fungerat väl för att bedöma blomning av havre, men vi har inte kunnat utvärdera deras potential för bedömning av DON i försöken. En orsak till detta kan vara att DON-halterna i försöken var relativt låga och inte skilde sig åt tillräckligt mycket mellan sorter och platser. Modellerna för bedömning av DON i inlevererad havre gav relativt god prediktionsförmåga om data från alla tre försöksåren och data fram till skörd togs med i kalibreringen. Att prediktera DON-halter för ett nytt år som inte varit med i kalibreringen fungerade dock sämre.
Nyttan med projektet
Deoxynivalenol (DON) har varit ett stort problem i havre främst i Västsverige under de senaste åren. Värden över gränsvärdet för livsmedel (1750 ppb) har varit relativt vanligt och det finns idag inga tydliga svar på orsaker och hur sambandet mellan vädret under odlingssäsongen och DON-värdena ser ut. I flera utländska studier har man dock konstaterat att vädret under blomningen är betydelsefull, särskilt regn under blomningen anses vara en riskfaktor.
Ett syfte med projektet har varit att visa på möjligheter att kartlägga när havrens blomning inträder, hur länge havren blommar och hur väderfaktorer påverkar detta.
Ett annat syfte var att ta fram vädermodeller som kan användas för att effektivare förutse DON-produktionen. Detta kan vara värdefullt både för lantbrukare som behöver bättre underlag för att bedöma om en bekämpning bör tillgripas, men även för att spannmålsbranschen bättre skall kunna bedöma risken och därmed vilken omfattning analysverksamheten bör läggas på.
Resultat
Resultaten visar att havrens blomningsperiod är längre än man tidigare antagit, vilket kan betyda att havren är känslig för infektion under en längre period än övriga grödor. Vi har också visat på att det är möjligt att bedöma när blomningen pågår med hjälp av såtids- och temperaturdata. Vidare har vi konstaterat att det är möjligt att bedöma medelhalterna av DON i relativt stora områden med hjälp av väderdata. Med ganska stor säkerhet (80-90%) kunde man bedöma om man skulle få medelhalter över eller under 1750 ppb i området. Bedömningarna blev bättre ju närmare skörden man kommer, men redan i samband med ev. bekämpning i blomningen kan väderdata ge en vägledning. Viktiga faktorer var nederbörd vid axgång och blomning samt under kärnfyllnadsfasen i slutet av juli och första halvan av augusti. Även vindriktning under tid vår och under juni månad hade betydelse. Dock har modellerna inte blivit tillräckligt bra om data från det år som man vill göra prognosen för inte finns med i kalibreringen. Det innebär att man skulle behöva data från flera år, eller på andra sätt förbättra prognoserna, innan de kan användas praktiskt.
Metoder
Vi lade ut försök på fyra platser i Västsverige och sydöstra Norge med fyra olika sorter på varje plats. Vippor provtogs vid fyra tillfällen under säsongen för att studera hur blomningen fortskred och DON-halterna i mogen gröda analyserades också.
Vi använde oss även av data från DON som analyserats i havre som leverades in till Lantmännens anläggningar under projektåren 2012-2014.
För att utvärdera data från försöken användes mekanistiska modeller där ett antal olika ekvationer som beskriver olika skeenden hos gröda eller Fusariumsvamp adderas. Ekvationerna påverkas som på olika sätt av väderfaktorer. I vårt fall användes 6 olika index och vi använde dels redan publicerade index som baseras på vårvete och dels index som tagits fram i projektet.
För att koppla samman väder med DON i Lantmännens inleveranser har vi istället använt multivariata statistiska modeller är alla data kombineras på en gång på bästa möjliga sätt.
Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …
Läs merProjektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …
Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …
Läs merProjektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019
The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …
Läs merProjektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …
Läs merProjektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …
Läs merProjektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …
Läs merProjektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …
Läs merProjektnummer: O-18-23-141 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …
Läs merProjektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …
Läs mer