Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Producera mjölk på bara vall och spannmål - en ekologisk modell som kan vara ekonomiskt lönsam, men passar alla kor?

Status: Avslutat
Projektnummer: H1330241
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 6 september 2017
Huvudsökande: Rolf Spörndly
Organisation: SLU
E-postadress: rolf.sporndly@slu.se
Telefon: 018671992
Medsökande: Torsten Eriksson
Medsökande: Kjell Holtenius
Beviljade medel: 2 590 000 SEK

The supply is limited and hte price is high. A feeding ration with only forage and cereal grain would be possible for on-farm production at most organic farms in Sweden. The model has been tested in short-term experiments covering the initial part of the lactation and results indicate lower milk production but also lower feed costs resulting in better or unchanged net. Before the model can be recommended it has to be verified over a full lactation. In this project, cow health, fertility and feed metabolism are monitored by a range of metabolic markers. Differences between individuals in their ability to utilize low protein rations are also investigated. The project will conclude in an evaluation of low protein diets for dairy cows regarding economy, production and health consequences.

Tillgången är begränsad och priset högt på ekologist odlade proteinfodermedel. En övergång till en ekologisk foderstat med kraftfoder som utgörs av endast spannmål i kombination med högkvalitativt vallfoder medför att de flesta ekologiska mjölkproducenter i Sverige kan basera hela sin mjölkproduktion på hemodlat foder. Denna typ av foderstat har i kortare försök visat sig ge en lägre avkastning men även lägre foderkostnader. För att modellen skall kunna rekommenderas behöver den utvärderas i försök över hela laktationen. Därutöver behövs en utvärdering av orsakssambanden bakom utfodringen och produktionsresultaten för att säkerställa att resultaten är hållbara ur hälso- och djurvälfärdssynpunkt. I detta projekt följs djuren en hel laktation, där en rad metaboliska markörer för hälsotillstånd och foderomsättning används. Individskillnader i förmåga att utnyttja lågproteinfoderstater undersöks också. Projektet utmynnar i en ekonomisk, produktionsmässig och djurhälsomässig utvärdering.

Femtioen kor, varav 36 % förstakalvare, av raserna SH och SRB delades i två grupper och utfodrades enligt KRAV antingen vallfoder, spannmål och proteinkoncentrat eller endast av vallfoder och spannmål i en hel laktation. Försöket pågick i två år med ca 25 kor per år. Korna som utfodrades med enbart vall och spannmål producerade 7 % mindre (9 211 resp. 9 882 kg ECM. Skillnaden mellan år var stor (2 % respektive 12 % lägre avkastning). Korna utan koncentrat ökade mindre i vikt under laktationen, hade antydan till lägre dräktighetsresultat och hade lägre celltal. Kor av olika ras eller olika ålder påverkades på liknande sätt så inget samspel förelåg. Med priser för ekologiska produkter var nettot mjölk-foder bättre för foderstaten utan proteinkoncentrat medan den var sämre då priser för konventionella produkter tillämpades.

Försöket motiverades med att vall och spannmål med lätthet kan odlas på flertalet svenska gårdar medan ekologiskt producerat proteinfoder är dyrt och svårt att odla. Femtioen kor valdes ut som en typisk blandbesättning, 29 SRB och 22 SH, 16 förstakalvare och 35 äldre kor. Försöket pågick under två år med ca 25 kor per år. Korna utfodrades under en hel laktation (305 dagar) med fri tillgång på högkvalitativt vallfoder av gräs/klöver, ensilage på vintern och bete på sommaren (3,2 månader). Som kraftfoder fick hälften av korna en blandning av enbart spannmål (havre/korn/vete) och hälften fick samma spannmålsblandning samt ett proteinkoncentrat baserat på ekologisk raps och soja. Tilldelningen av kraftfoder skedde enligt KRAV:s regler. All foderkonsumtion, mjölkavkastningen och levandevikten registrerades dagligen och mjölkanalys gjordes varannan vecka. En gång i månaden hullbedömdes korna och blod- och urinprov togs under de första tre månaderna efter kalvning.
Mjölkavkastningen för hela laktationen blev 9 822 kg ECM för korna som fick vall, spannmål och koncentrat. För korna som bara fick vall och spannmål blev avkastningen 9 211 kg ECM, dvs. 7 % lägre. Båda raserna samt kvigor och äldre djur svarade på samma sätt på utfodringen så man kan inte säga att den passar den ena gruppen av djur bättre än den andra. Som jämförelse var genomsnittsavkastningen 2015 för ekologiska kor i Sverige 9 044 kg ECM.
Fett- och proteinhalten påverkades inte av foderstaten, men de kor som inte fick proteinkoncentrat hade en lägre mjölkurea-halt. Korna utan proteinkoncentrat ökade bara 5 kg under laktationen jämfört med 37 kg för den andra gruppen. Alla kor blev dräktiga men det fanns en tendens till längre tid mellan kalvning och första insemination och dräktighetsgivande insemination för gruppen utan proteinkoncentrat, även om skillnaderna inte var statistiskt säkra.
Blod- och urinproven visade att halten av aminosyran histidin var lägre för korna utan proteinkoncentrat vilket kan vara ett skäl till lägre mjölkavkastning. Proven visade att mikrobproteinproduktionen var lika stor i båda utfodringsgrupperna. Genom den lägre proteinutfodringen ökade djurens kväveeffektivitet, från 31,4 % till 34,8 %.
Det är viktigt att minnas att detta försök bygger på fri tilldelning av ett vallfoder med mycket högt näringsvärde. Särskilt är ett högt energivärde avgörande, då det leder till stort foderintag. En betydelsefull slutsats man kan dra av detta och liknande försök är vidare att mjölkkornas proteinbehov inte tycks vara så stort som man tidigare ansett. I vårt försök höll totalfoderstaterna 13,8 % respektive 16,1 % rp vilket gav vissa skillnader. Eftersom försöket pågick i två år fick vi två olika årsmåner av vallskörden. Första året höll ensilaget 11,4 MJ omsättbar energi och 148 g rp per kg ts, ett nära nog idealt ensilage. Det året blev det heller inga skillnader i mjölkavkastningen. Det andra året var värdena 11,2 MJ och 126 g rp och även spannmålen höll lägre proteinhalt. Det året var det större skillnad i mjölkavkastningen (12 %). Det skulle kunna tyda på att proteinet i vallfodret är viktigt, men i ett liknande försök med endast vallfoder och spannmål provade vi ett vallfoder med mer protein. Vi blandade i en tredjedel ensilage av ren rödklöver men detta påverkade inte mjölkavkastningen. I det försöket kom man dock inte ner under 16 % råprotein i något försöksled. I litteraturen pekar en del försök på att det är först när man kommer under 14 % rp i totalfoderstaten som man får en påtaglig minskning av mjölkproduktionen.
Använder man resultatet i försöket och tillämpar aktuella priser för mjölk och foder kan man beräkna nettot i mjölkintäkt minus foderkostnad. Med priserna för ekologisk produktion i april 2016 blir nettot 1 627 kronor högre per ko och laktation för gruppen med enbart vall och spannmål. Med priserna för konventionell produktion blir nettot emellertid negativt, 667 kronor.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Objektiv gangartsanalyse og halthetsutredning av islandshest
Marie Rhodin, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-303 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 oktober 2021

Icelandic horses are increasingly popular in Sweden and Norway. Their strength lies in their unique gaits, however, in lame horses this trait becomes a weakness. Evaluating not only lameness but also the leg of origin for lameness in any gait other than trot is exceptionally challenging. Today, we …

Läs mer

Halva ytan bearbetas - odlingssystem med radhackning, bandsådd, bandsprutning och mellangrödor
Göran Bergkvist

Projektnummer: O-17-20-958 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 3 september 2021

Växtodling

We want to develop a high-yielding cropping systems where the need for tillage and herbicides is greatly reduced compared with current conventional farming systems. The cropping system include, cultivation with wide row spacing, strip sowing and band spraying, combined with the use of subsidiary …

Läs mer

Vitmossa (Sphagnum) är framtidens klimatvänliga torvsubstitut i våra trädgårdar
Sabine Jordan

Projektnummer: O-17-22-980 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 augusti 2021

Växtodling
Energi & biomassa
Trädgård

Peat use in horticulture is increasingly discussed due to its climate-relevance and the disturbance of mires. At the
same time, peat is the most important, natural horticultural growing media constituent and only a few other organic
constituents have gained acceptance in horticulture, but cannot …

Läs mer

Halksäkra golv förebygger skador hos nötkreatur; Minskar rillning halkrisken på betonggolv?
Christer Bergsten, SLU

Projektnummer: S-17-24-784 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2021

Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgondagens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Skörd2.0 – Utvinning av nya biomaterial genom förädling av restprodukter från jordbruk
Per-Olof Syrén

Projektnummer: O-17-22-943 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Energi & biomassa

The main purpose of this interdisciplinary project is to generate renewable advanced materials from biomass through green technologies. Harvest2.0 focuses on valorizing furans extracted from agricultural by-products in combination with polymer technologies based on incorporation of the climate gas …

Läs mer

Overgangen fra vinterfôring til vårbeite - Metabolsk respons relatert til fôr og helse hos hest
Rasmus Bovbjerg Jensen, Norwegian University of Life Sciences

Projektnummer: H-19-47-484 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

The transition from winter-feeding to pasture involves a considerable diet change that might compromise the health of horses. Diseases like colic as well as insulin dysregulation and pasture associated laminitis are related to diet changes and pasture intake. However, little information exist on …

Läs mer

Karaktärisering av luftvägsjukdom hos häst med hjälp av transkriptomanalys i enskilda celler: en pilotstudie
Amanda Raine, Uppsala University

Projektnummer: H-19-47-475 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Respiratory conditions is a growing issue in the equine industry and for horse welfare. Equine asthma is characterised by airway obstruction, chronic intermittent cough and mucus accumulation an impact the quality of life for affected horses. Similar to its human equivalent, equine asthma is a …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2021

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev