Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Produktionssättets betydelse för etableringen av stadsträd - plantproduktion som förbereder plantan för urbana etableringsförhållanden.

Status: Avslutat
Projektnummer: H0656461
Kategori: Research program | Horticulture
Ansökningsår: 2006
Datum för slutrapport: 1 december 2013
Huvudsökande: Persson Bengt
Organisation: SLU
E-postadress: bengt.persson@slu.se
Telefon: 040/415149
Beviljade medel: 1 350 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Projektets syfte var att undersöka vilken betydelse produktionsmetoden har för etableringen av stadsträd. Påverkan av artens rotstruktur och platsens vattentillgång jämfördes. Försöket pågick under fem år på två olika platser och inkluderade två olika arter: rödek och fågelbär. Produktionsmetoderna var: barrotade, med klump, rotbeskurna, depåodlade och RCB-odlade. Resultaten visade att fyra år efter plantering hade endast den lättetablerade arten på den mer gynnsamma växtplatsen återfått en god tillväxt. Detta gällde samtliga metoder. Produktionsmetoden hade störst inflytande på vattenupptagningen första året efter plantering. Depåodlade träd hade lägre vattenstress än barrotade. Vattenstressen var dock inte mer än måttlig för någon av arterna eller metoderna. Arterna reagerade lika på metoderna. Indikationerna är att produktionsmetoden har mindre betydelse ju torrare ståndort. Slutsatserna från projektet är att plats och art har större betydelse än produktionsmetod för etableringen.

Populärvetenskaplig sammanfattning
I takt med att våra städer växer och förtätas, blir det allt svårare att lyckas med etableringen av träd i stadsmiljö. Den vanligaste orsaken till att träd inte får den goda etablering de behöver för en långsiktig utveckling, är vattenbrist. I urbana miljöer, där dräneringar, kompakteringar och konkurrensen om utrymme lett till att jorden ofta är väldigt torr, är problemet extra stort och det finns många exempel på stadsträdplanteringar där träden inte överlever de första åren.

God trädkvalitet
För att möta de tuffa förutsättningar som finns i stadsmiljö har man därför under senare år skapat nya system för att producera träd. Deras främsta syfte har varit att producera träd med mycket finrötter, eftersom träden i de traditionella systemen ofta förlorar stora delar av sitt rotsystem när de flyttas från plantskolan. På det viset har man hoppats kunna förbättra vattenupptagningen efter plantering, så att träden inte torkar ut och dör. Men, hur ett rotsystem bör se ut för att etableras i den torra miljö som stadslandskapet utgör, är inte klarlagt. För en lyckad etablering är det viktigt att trädens rötter både har en god vattenupptagningsförmåga och en god förmåga att bilda nya rötter, så att de förankras och kan klara sig utan extra bevattning. Det är inte säkert att träd från produktionsmetoder som stimulerar mycket finrötter, motsvarar de kraven.

Olika produktionsmetoder
För att testa ifall någon produktionsmetod var mer framgångsrik på torra ståndorter jämförde vi fem olika metoder. Dessa var: barrotade, med klump, rotbeskurna, depå-odlade och RCB-odlade (Root Control Bag). Barrotade och klumpade träd tillhör de vanligaste traditionella metoderna för trädproduktion, där man låter träden växa på friland och med jämna mellanrum lyfter upp dem och planterar om dem. Rotbeskurna träd får sina rötter beskurna på plats i marken och lyfts inte från sin plats. Till de mer moderna metoderna hör depå och RCB, och dessa kallas också för företableringsmetoder. De depåodlade träden placeras i en särskild container ovan jord som är perforerad och var syfte är att låta rötterna att växa ut till hålen, där de sedan ”beskärs” av luften, vilket stimulerar till förgrening i rotsystemet. RCB-odling innebär att träden placeras i en tygcontainer i marken, gjord av ett material som är så beständigt att rötterna kan växa ut genom det men inte expandera. Även detta ska stimulera rotförgrening inne i containern.

Försöket
I försöket ingick körsbär (Prunus avium) och rödek (Quercus rubra) med ett stamomfång på 16-18 cm en meter ovanför rothalsen. Träd av båda arterna och alla produktionsmetoderna planterades på två olika platser, en torrare och en med mer gynnsamma växtförutsättningar. Träden studerades därefter i fyra år, med fokus på trädens tillväxt och vattenupptagning.

Resultat från studien och dess betydelse
Resultaten från både tillväxt- och vattenupptagningsmätningarna visade att produktionsmetoderna hade störst inflytande på den plats där vattentillgången var god. Detta innebär att det inte fanns någon metod som var mer lämpad för att klara de torra miljöer som staden ofta består av. I den torrare miljön var där väldigt få skillnader mellan produktionsmetoderna, då samtliga träd fortfarande efter fyra år hade en mycket begränsad tillväxt. På den mer gynnsamma växtplatsen hade däremot alla körsbärsträd återfått en god tillväxt efter fyra år, och träd odlade i RCB eller som rotbeskurna och klumpade återfick sin goda tillväxt ett år tidigare. Det var alltså inte så att de moderna metoderna hade en klar fördel jämfört med de traditionella. Ekarna däremot, hade inte återfått en god tillväxt på den gynnsamma platsen efter fyra år. Att ek tog längre tid för återhämtning var förväntat eftersom det allmänt anses som ett svåretablerat släkte, till skillnad från körsbär.

Vattenupptagningsmätningarna visade att skillnader mellan produktionsmetoderna i förmåga att ta upp vatten främst var märkbar under det första året efter omplantering. De depåodlade träden av båda arterna hade på båda platserna en signifikant bättre vattenstatus än de barrotade. Därefter hade alla träd, inom de olika platserna, lika god kapacitet att ta upp vatten. Resultaten indikerar att de depåodlade träden var mindre stressade direkt efter omplantering, och detta skulle kunna innebära att de skulle kunna ha bättre förutsättningar att hantera ytterligare stressfaktorer, om sådana skulle läggas på dem. Till exempel stressfaktorer som insektsangrepp, ovanligt höga temperaturer eller vandaliseringsskador. Detta har vi dock inte kunnat testa inom försöket.

Resultaten visar också att de olika arterna inte reagerade olika på produktionsmetoderna. Man kan alltså inte säga att olika arter kräver olika behandling. Däremot var det tydligt att art och vattentillgång på platsen har stor betydelse för hur lång tid det tar för ett träd att återfå en god tillväxt.

Träden i den här studien planterades på våren före bladutspring. Vi kan därför inte svara på ifall produktionsmetoderna skulle ha större inflytande om träden planterats till exempel under sommaren. Möjligheten att lyckas med plantering av träd på sommaren brukar hävdas som en av fördelarna med de moderna produktionsmetoderna framför de traditionella. Detta har dock aldrig testas i en vetenskaplig studie.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Alastair Ross

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer

Strongylus vulgaris: Alternativa metoder till läkemedel för kontroll av parasitsmitta
Eva Tydén, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-18-47-389 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Resistance to anthelmintic drugs is a threat to equine welfare. Like antibiotics, is restrictive use of anthelmintics necessary to retain their effectivity. Thus, targeted selective treatment, based on individual deworming, was introduced a decade ago. However, we have shown that the prevalence of, …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Ingen hov ingen häst? - En studie om hovkvalité, prestation och hälsa hos travhästar.
Lena Holm, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Competing unshod is an important issue for the Swedish harness industry. There is a general opinion that performance may increase significantly but it does not always work. The reason for failure may be disturbed locomotion “balance” of the horse or due to pain from the hooves. This is obviously …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Finding key parameters for improved forage utilization and lowered methane emissions in dairy cows
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev